Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeckoslovakien — fri stat blev folkdemokrati - Böhmen under Habsburgarna - Tilltagande nationalkänsla - Första världskriget och befrielsekampen - Ekonomisk och kulturell uppblomstring - Münchenfördraget och Hitlerkuppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3486 TJECKOSLOVAKIEN ______________________________
nerade landet helt, och det tjeckiska språket utsattes
för undertryckningsåtgärder av skilda slag. Den
traditionella självstyrelsen minskades undan för undan,
och ledningen lades helt i händerna på den tyska
överklassen, medan tjeckerna systematiskt hölls tillbaka.
Först i samband med revolutionsrörelserna i
Europa omkring 1848 kom den aldrig helt undanträngda
tjeckiska nationalkänslan åter till öppet uttryck.
Kejserliga eftergifter för vissa av de tjeckiska kraven på
likställighet med tyskarna och ett återställande i
begränsad utsträckning av den böhmiska självstyrelsen
hindrade dock inte allvarliga oroligheter.
Tilltagande nationalkänsla
Under hela den återstående delen av 1800-talet
skärptes kampen oavlåtligt. Från tjeckernas sida
fördes striden såväl mot den kejserliga regeringen i
Wien som mot de talrika tyskarna i Böhmen. 1860
återfick landet sin lantdag, där sedermera ytterst
häftiga strider utkämpades mellan tjecker och tyskar i
språk- och förvaltningsfrågor. Obstruktionspolitik
och ingrepp från de kejserliga myndigheterna
förekom ständigt, men undan för undan kunde tjeckerna
konsolidera sin ställning. Deras inflytande växte
långsamt men säkert inom förvaltningen, och den
kulturella pånyttfödelse som fick sin medelpunkt i det 1882
upprättade tjeckiska universitetet omfattades allmänt
med nationell entusiasm. Politiskt kom tjecker att i
den österrikiska riksdagen spela en betydande roll,
jämförlig med den polska gruppen. En utveckling i
stort sett parallell med den i Böhmen ägde också rum
i Mähren, där dock det tyska inflytandet
proportionsvis var starkare.
Första världskriget och befrielsekampen
Vid 1800-talets slut tvingade den starka tjeckiska
oppositionen den kejserliga regeringen till betydande
eftergifter, men framgångarna skärpte blott
ytterligare kampen, som efter krigsutbrottet 1914 kom att
gälla Böhmen-Mährens utbrytande ur den
österrikiskungerska monarkin. Det skulle emellertid dröja till
krigets slut, innan detta krav blev uppfyllt. Ledarna
för den tjeckiska frihetsrörelsen T. G. Ma’saryk.
och E. Benes [ben’esj] ställde sig i spetsen för en
öppet fientlig aktion till förmån för ententemakterna
och tvingades snart lämna landet för att i landsflykt
organisera motståndet och de tjeckiska stridskrafter
vilka i krigets avslutningsskede deltog i kampen mot
centralmakterna. Nära kontakt slöts nu också med
ledarna för Slovaki ens nationella rörelse, och 14 nov.
1918 kunde den Tjeckoslovakiska republiken
proklameras i Prag. Landet hade då redan tidigare de facto
erkänts som självständigt av ententemakterna.
I fredssluten efter första världskriget erhöll den
nya republiken de gränser som skulle förbli
oförändrade till Münchenöverenskommelsen 1938. Landet
kom att omfatta de tidigare kronländerna Böhmen och
Mähren, större delen av det forna österrikiska
Schle-sien samt likaså större delen av de tidigare till
Ungern hörande Slovakien och Karpa’toukraina
(Rute’-nien). Samtidigt undertecknades ett särskilt
minori-tetsfördrag, som garanterade de betydande nationella
minoriteternas rättigheter innanför den nya
republikens gränser.
Ekonomisk och kulturell uppblomstring
Efter till en början svåra slitningar mellan den
slaviska majoriteten och de främmande minoriteterna
lyckades den nya staten under senare delen av
1920-talet åstadkomma en utjämning mellan de olika
nationaliteterna, samtidigt som en mångsidig ekonomisk
och kulturell uppblomstring ägde rum. Republiken
tillvann sig också stor internationell respekt för sin
förmåga att handlägga de många svåra
inrikesproble-men, och en allmän konsolidering inträdde.
Münchenfördraget och Hitlerkuppen
Kort efter det nationalsocialisterna övertagit
makten i Tyskland inträdde emellertid den kris som
småningom skulle leda till landets delning och temporära
undergång. Den övervägande tyskspråkiga
befolkningen i de s. k. Sudetländerna hade redan
omedelbart efter första världskriget krävt anslutning till
tyska riket. Kraven hade emellertid avvisats, och
genom en i huvudsak klok minoritetspolitik hade den
tyska befolkningen i dessa strategiskt och ekonomiskt
viktiga gränsområden kunnat infogas i den
tjeckoslovakiska staten. På trettiotalet framträdde emellertid
med öppet stöd från det nationalsocialistiska Tyskland
en tysk separatiströrelse, vilken genom en hetsig och
hänsynslös agitation inom och utom landet hastigt
tillväxte i styrka. Efter Österrikes infogande i det tyska
riket våren 1938 tillspetsades situationen på ett
ytterst oroande sätt genom att Tyskland med maktspråk
krävde Sudetländernas överlämnande till tyska riket.
Efter krisartade förhandlingar mellan stormakterna
vid sidan av Folkförbundet, vari den tjeckoslovakiska
regeringen främst sökt sitt stöd, avslöts mellan
Tyskland, Italien, England och Frankrike en
överenskommelse i München 29 sept. 1938, varigenom
Sudetom-rådet (omkr. 41 000 km2) överlämnades till
Tyskland. Den tjeckoslovakiska regeringen, som inte fått
delta i förhandlingarna, måste under protest böja sig
för beslutet.
Den stympade staten hade emellertid inte väl
kommit till ro, förrän tyskarna verkställde en ny och ännu
brutalare kupp 15 mars 1939, varvid landet med
åsidosättande av alla löften och rättsprinciper styckades.
Tyskland tog huvudparten av landet, vilket dels
(Schlesien och vissa gränsområden) direkt
införlivades med tyska riket, dels förvandlades till ett tyskt
riksprotektorat (Böhmen-Mähren). Slovakien gjordes
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
