Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeckoslovakien — fri stat blev folkdemokrati - Tjeckoslovakien efter det andra världskriget - En sovjetrysk vasallstat - Tjeckoslovakiens skapare - Jan Masaryk - Masaryks lärjunge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3488 TJECKOSLOVAKIEN
de nationalförsamlingen 1946 visade det sig, att
kommunisterna var landets största parti, och samma år
ersattes den socialdemokratiske regeringschefen
Fier-linger av kommunisten Gottwald.
Återuppbyggnadsarbetet fick nu en starkt radikal prägel, och industrin
förstatligades i snabb takt. Det starka politiska
beroendet av Sovjetunionen framträdde särskilt klart
1947, då Tjeckoslovakien, efter att den ena dagen först
ha tackat ja till en inbjudan att deltaga i en
internationell konferens i Paris angående den planerade
Marshallhjälpen, den andra dagen såg sig nödsakat att
avböja. Denna kommunistbehärskade politik
framkallade en stark opposition i breda samhällslager, och
spänningen ledde slutligen till en svårartad
inrikeskris i februari 1948, under vilken kommunisterna tog
hem spelet genom en statskupp.
En sovjetrysk vasallstat
Sedan dess har Tjeckoslovakiens väg skilt sig från
Västeuropas, och landet har definitivt inrangerats
bland de övriga sovjetbehärskade östeuropeiska s. k.
folkdemokratierna. Till yttermera visso sammanslogs
1948 de socialdemokratiska och kommunistiska
partierna till ett av det senare behärskat s. k. enhetsparti,
och vid det därpå följande valet till
nationalförsamlingen förekom endast en kandidatlista. Samtidigt blev
också Gottwald statspresident efter Benes,
socialiseringen av näringslivet forcerades, och efter sovjetryskt
mönster antogs en ekonomisk femårsplan.
För många tjecker föreföll emellertid den nya
regimen påfallande lik den nazistiska, som man nyss
befriats från. Och denna likhet blev ännu mera påtaglig,
när de makthavande började försöka bryta det
anti-kommunistiska motståndet genom ny terror och ett
utbrett angivarsystem. Liksom i andra länder
innanför järnridån har även i Tjeckoslovakien stora
utrensningar genomförts bland kommunisterna själva.
Under de senaste åren har utrikesminister Clementis
och generalsekreterare Slansky samt en rad andra
höga funktionärer avskedats och avrättats. Efter
Gott-walds död 1953 blev Zapotocky
Tjeckoslovakiensstatspresident.
Tjeckoslovakiens skapare
Det självständiga Tjeckoslovakiens tillkomst och
öden under mellankrigstiden är oupplösligt
förbundna med två märkliga mäns insatser, Thomas Masaryk
och Eduard Benes.
Thomas G. Masaryk var den tjeckiska
oavhängig-hetsrörelsens ledare före och under första
världskriget. Han blev också självfallet den nya
demokratiska republikens förste president och omvaldes
upprepade gånger med överväldigande majoritet. Av
det tjeckiska folket älskades och vördades han som
»nationens fader» och erhöll epitetet »befriaren».
Det var emellertid inte uteslutande på grund av sina
politiska insatser som Masaryk förvärvade en
enastående position i sitt land. Han var en man med nobla
karaktärsegenskaper, en idealist, som kämpade för
humanitet och rättvisa. I mångt och mycket färgades
också den tjeckoslovakiska statens framträdande
fram till Münchenöverenskommelsen 1938 av hans
personlighet.
Masaryk föddes av mycket fattiga föräldrar men
lyckades tack vare en enastående energi och
begåvning skaffa sig utbildning. Vid trettiotvå års ålder
blev han professor i filosofi i Prag. I två omgångar
var han ledamot i österrikiska kammaren, 1891-93
och 1907-14. Omkring sekelskiftet framträdde han
som ledare för dem som krävde en självständig
tjeckoslovakisk nationalstat.
Då världskriget bröt ut blev situationen för
oav-hängighetsmännen ytterst tillspetsad. För att
förhindra revolter och skärpa disciplinen lät den
österrikiskungerska regeringen hänga ett stort antal tjecker.
Andra blev internerade. Likväl övergick trupper i stor
utsträckning till ryssarna, och många av ledarna
flydde till utlandet. Masaryk begav sig till England och
blev 1915 professor i Oxford. Han bedrev under hela
kriget en energisk propaganda i ententeländerna för en
tjeckoslovakisk stat och lyckades även vinna
president Wilson för tanken.
Vid fredsslutet blev också det nya Tjeckoslovakien
formellt erkänt som självständig stat. Masaryk förblev
dess president till 1935, då han avgick och fick till
efterträdare sin hängivne lärjunge och vän Eduard
Benes, som varit utrikesminister från statens
grundande.
Masaryk dog 87-årig - 1937 - i tid för att slippa
uppleva det tyska försöket att utplåna den
tjeckoslovakiska staten.
Jan Masaryk
Sonen Jan Masaryk var Tjeckoslovakiens
utrikesminister under Benes’ presidentur. Vid hans sida fick
han uppleva landets underkuvande genom Hitler, dess
återuppståndelse genom befrielsekriget och dess
förnyade inlemmande i en totalitär sfär genom
kom-inform och kommunistkuppen i Prag i febr. 1948. Jan
Masaryk var liksom Benes djupt besviken över denna
händelseutveckling; förgäves sökte de båda i det
längsta bevara frihetsarvet efter den äldre Masaryk. Kort
efter pragkuppen omkom Jan Masaryk på ett icke fullt
utrett sätt. Han hade förvärvat internationellt
anseende, bland annat genom sina insatser i Förenta
nationerna och som president i FN-föreningarnas
världsförbund (se Fredsfrågan och Förenta Nationerna).
Masaryks lärjunge
Eduard Benes började sin bana som
vetenskapsman och disputerade på en avhandling, vari bl. a.
krävdes, att den österrikisk-ungerska dubbelmonar-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
