Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tobak — nikotinet som njutningsmedel - Giftet i tobaken - Tokyo — Asiens största stad - Huvudstad först på 1800-talet - Österländsk storstad med moderna inslag - Många byggnader konstruerade för att motstå jordskalven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3494 T0KY0
skadligt. Nervösa rubbningar, som därigenom
framkallas, kan bli bestående för livet. Även
matsmältningsorganen påverkas ofördelaktigt av tobaksröken.
Bruket av tobak har vi lärt av Amerikas urinvånare.
Columbus och hans män iakttog hur infödingarna
rullade in tobak i majsblad och rökte dessa rullar, som
de kallade tabako. Pipa röktes också; gravfynd har
visat, att bruket av pipa är mycket gammalt och har
varit spritt bland de flesta infödingar. Till att börja
med använde européerna tobaken som läkemedel. Det
franska sändebudet i Lissabon Jean Nicot skickade
Katarina av Medici tobak som botemedel mot hennes
migrän. Det är för övrigt efter Nicot som Linné gav
växten dess latinska namn Nicotiana. Till vårt land
kom bruket att röka tobak med de soldater, som
återvände från trettioåriga kriget.
Tobak används nu för rökning i alla delar av
världen, och den väldiga utbredning tobaksbruket fått har
gjort framställningen av rökverk till en ekonomiskt
utomordentligt betydelsefull världsindustri. I
Sverige förbrukas numera i medeltal 1,9 kg tobak per år
och invånare över 15 år. Motsvarande siffror för USA,
Nederländerna och Danmark, i vilka länder
konsumtionen per capita är högst i världen, är 4,6, 4,1 och
3,4 kg. Den årliga världsproduktionen av tobak
uppskattas till ca 3 milj. ton. USA producerar årligen ca
900 000 ton eller lika mycket som Indien och Kina
sammanlagt. I Sovjetunionen, Brasilien och Japan
torde den årliga produktionen överstiga eller nå upp till
ca 100 000 ton per land. Tobaken har i ett flertal
länder utnyttjats som skatteobjekt genom statsmonopol
på tobakshandeln eller stämpelskatt. De svenska
statsinkomsterna på tobaksförsäljningen var sista
förkrigsåret 100 milj, kr och steg efter skattehöjningarna till
ca 600 milj. kr. 1953. Totalvärdet av den 1953
importerade tobaken var ca 60 milj. kr.
ASIENS STÖRSTA STAD
I OKYO [tå’kjå]. Kärnan i det japanska riket är
ön Honshu, och där har också shogu’nernas och
kejsarnas huvudstäder alltid varit belägna. I vår tid
ligger alla Japans storstäder på Honshu, och störst av
dem alla är Tokyo, som 1950 räknade 6,5 milj. inv.
Staden utvecklades före det andra världskriget
mycket snabbt kring ett centrum i västerländsk stil med
moderna affärshus och däromkring väldiga kvarter
med låga trähus. Som en avskild stad för sig låg
kej-sarpalatsets område. Genom de våldsamma luft- och
flottbombardemangen 1945 förstördes emellertid över
50 % av staden. Ofantliga bränder utplånade
vidsträckta bostadsområden och de centrala
affärsdi-strikten, och kejsarstaden ramponerades svårt av
sprängbomber. Befolkningen minskade också
katastrofalt under detta år av hemsökelse. 1940 hade
Tokyo haft i det närmaste 6,8 milj, inv., 1946 var de
endast ca 3 milj.
Huvudstad först på 1800-talet
Huvudstäderna i Japan växlade ofta fordom med
härskarna; i Nara öster om Osa’ka, ej långt från
KyoTo, fick landet 710 sin första fasta huvudstad.
Omkr. 800 blev den nutida miljonstaden Kyoto
huvudstad och behöll denna ställning ända in på senare
hälften av 1800-talet, då Japan omdanades efter
västerländskt mönster. Kyoto är också därför rikare på
gamla japanska kulturminnen än Tokyo. De sista
sho-gunerna residerade i Edo (det nuv. Tokyo), men då
shogunatet störtats 1868, flyttade kejsaren dit från
Kyoto två år senare, och Edo omdöptes till Tokyo
(»östra huvudstaden»). Därmed var den moderna
epoken i Japans historia inledd.
Österländsk storstad med moderna inslag
Tokyo ligger på sydöstra kusten av Honshu vid den
av Bosohalvön skyddade Tokyoviken men har
ganska dåliga hamnförhållanden, varför större fartyg
an-löper det omkr. 30 km avlägsna Yokohama (951 000
inv. 1950), som genom järnväg och kanaler står i
förbindelse med huvudstaden. Över denna uthamn går
en stor del av Japans import och export.
Ginza är Tokyos huvudgata och stora affärsstråk.
Här ligger eleganta restauranger i västerländsk stil
och små enkla japanska matställen, konditorier,
ölhallar, specialaffärer för solfjädrar, sköldpaddsvaror
m. m. samt jättestora varuhus. Ginza strålar om
kvällarna i modern reklambelysning, och här utvecklas
då ett brokigt folkliv. Till det mera folkliga
nöjes-kvarteret i stadsdelen Asakusa kan man komma med
spårvagn, buss eller tunnelbana. Där fladdrar från
husen färgrika, med skrivtecken skönt bemålade
dukar, som förkunnar biografernas och de enkla
kabaréernas program. Geisharöster kvider från
grammofonskivor, medan matoset lockande sveper ut från
billiga folkrestauranger.
Många byggnader konstruerade för att motstå
jordskalven
1923 drabbades Japan av en fruktansvärd
jordbävningskatastrof, åtföljd av en jätteeldsvåda i Tokyo.
Halva staden lades i aska, nära 1,5 milj, människor
blev hemlösa, 67000 dödades, 41000 skadades och
34 500 räknades som saknade. Med energi och
målmedvetenhet återuppbyggdes staden, och endast
några obebyggda tomter i centrum vittnade före andra
världskriget om det skedda. Breda avenyer drogs ge-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
