- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 7. Sv - Ö (3297-3888) /
3511

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Troja och trojanska kriget — det heliga Ilions saga - Akilles’ vrede - Troja går under

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TROJÄ 35H

Paris, de båda rivalerna om Helena, blir oavgjord.
För ett ögonblick får grekerna överhand. Hek’tor,
tro-janernas yppersta hjälte, beger sig ut i striden och
uppsöker dessförinnan sin gemål Andro’make. Nu
utspelas den kanske vackraste scenen i hela Iliaden.
Ute vid stadsporten möter Hektor sin gemål, åtföljd
av en tärna, som bär deras lille son i famnen.
Andro-make ber honom bevekande att tänka på hustru och
barn och skona sitt liv. Hektor söker lugna henne. Vad
ödet har bestämt kan ingen undgå! »En gång kommer
den dag, då det heliga Ilion faller.» Men Hektors plikt
är att svinga sin lans bland trojanernas främste. Då
Hektor sträcker sig fram mot sin lille son, blir
gossen rädd och skriker till, men Hektor tar då av sig
hjälmen, kysser den lille, lyfter honom på sina händer
och ber en bön till Zeus, att den lille måtte få växa
upp till en hjälte, långt tapprare än sin fader. Så beger
sig Hektor ut i striden.

Under den fortsatta kampen väger Zeus på sin
gyllene våg de båda härarnas öde, och det utfaller till
trojanernas förmån. Läget blir alltmer förtvivlat för
grekerna. Hektor driver dem tillbaka till deras läger och
står just i begrepp att antända lägret och alla skeppen,
varigenom reträtten skulle avskäras för grekerna.

I denna yttersta nöd låter Akilles beveka sig att
skicka sin bäste vän PatroUlos ut i striden iförd
Akilles’ rustning. Trojanerna, som tror att Akilles
kommit tillbaka, ger sig av i vild flykt, men då Patroklos
förföljer alltför ivrigt, dödas han av Hektor.
Rustningen hemför Hektor som segerbyte till Tro ja. På Akilles
gör vännens död och kanske lika mycket förlusten
av den ståtliga rustningen ett fruktansvärt intryck.
»Sorgens moln i sin natt insvepte Akilles.» Nu lever

han blott för att hämnas, han försonar sig med
Aga-memnon och utverkar en ny rustning, gjord av
smides-guden Hefaistos och ännu präktigare än den förlorade.
Så uppträder Akilles på nytt i striden. Vid hans åsyn
flyr alla tröjan er in i staden utom Hektor. Men då
Akilles nalkas i sin strålande rustning, tar även
Hektor till flykten och jagas av Akilles tre gånger runt
Tro ja. Slutligen hinner den rasande hjälten upp sin
motståndare och dödar honom. I sin förbittring
vägrar Akilles att utlämna liket, och först sedan Hektors
far, den åldrige Priamos, infunnit sig hos Akilles och
med böner och knäfall besvurit honom, ger Akilles
vika, och han utlovar till och med ett vapenstillestånd
under de dagar då Hektors begravning skall firas.
Med Hektors högtidliga begravning slutar Iliaden.

Troja går under

Efter Hektors död får trojanerna hjälp av
amaso-nerna, ett folk som uteslutande bestod av kvinnor och
anfördes av sin drottning Pentesile’a, krigsguden
Ares’ dotter. Men Akilles lyckas fälla henne. Slutligen
är dock även den obetvinglige Akilles’ timme slagen.
Han stupar för en pil, som avskjutits av den fege Paris
men riktats av Apollon. Efter Akilles’ död är Ajas
från Salamis grekernas yppersta hjälte. Men han
kommer i tvist med Odysseus om Akilles’ rustning, och
då överhövdingen Agamemnon tilldömer Odysseus
rustningen, dödar sig Ajas själv i sin grämelse. Nu är
det »den mångförslagne» Odysseus som är
huvudpersonen i det grekiska lägret. På inrådan av Pallas
Ate-na, som hela tiden varit grekernas trofasta stöd, byggs
den ryktbara trähästen, och Odysseus gör upp en
listig plan för dess användning. Trettio utvalda greker

Trojanerna slog hål i
stadsmuren och släpade in den av
grekerna kvarlämnade
trähästen. Men i hästens inre hade
trettio utvalda greker dolts,
vilka om natten öppnade
stadsportarna för de återvändande
grekerna. Mitt under
trojanernas segerjubel trängde
fienderna in i staden och förintade
dem.

Färgteckning av R. Buzoni.

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 24 20:29:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-7/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free