Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvål och såpa — tvätt- och rengöringsmedel - Syntetiska tvättmedel - Tyfus och paratyfus — farliga bacillsjukdomar - Hur smittar tyfus?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3548 tyfus
triumhydroxid, som med fett ger tvål. Såpa framställs
på samma sätt som tvål men med användning av
kalilut i stället för natronlut. Man kan använda såväl
djursom växtfetter, t. ex. svinfett, talg, härdad valolja,
palm-, kokos-, oliv- och sojabönolja. I Sverige
framställs mycket såpa ur tallolja, som erhålls vid
destilla-tion av flytande harts. Vid tillverkning av tvål kokas
en blandning av fett och natronlut och när
»förtvål-ningen» är färdig fälls tvålen ut med koksalt. Vätskan
skiljer sig då i två skikt. Det övre består av nästan ren
tvål, det undre av vatten innehållande koksalt,
glyce-rol och föroreningar. Den s. k. grundtvålen skärs eller
hyvlas till tunna flingor, som torkas och i
biandmaskiner blandas med färgämnen, parfym och andra
tillsatser, t. ex. lanolin. Därefter valsas blandningen tills
den blir en smidig, likformig massa. Denna pressas
till sammanhängande stänger och klipps i bitar. Dessa
stansas i särskilda stansmaskiner och kanterna
poleras. Formeln för tillverkning av tvål ur olivolja, som
huvudsakligen består av glyceryloleat (en förening
mellan glycerol och oljsyra) kan skrivas på följande
sätt:
Glyceryloleat + natriumhydroxid = natriumoleat
(tvål) + glycerol.
En god tvål skall lösa sig klart såväl i vatten som
alkohol och får inte innehålla olösliga fyllnadsämnen
eller större mängder alkalier. Förutom att göra
vattnet mer lättflytande verkar tvålen även på så sätt, att
den höljer om smutspartiklarna och hindrar dem att
klumpa ihop sig till större partiklar. Härigenom
håller de sig i lösning och kan lättare sköljas bort.
Syntetiska tvättmedel
En nackdel med tvål och såpa som tvättmedel är,
att deras vattenlösningar reagerar alkaliskt och att
de därför verkar frätande på tvättgods av ylle och
äkta silke. Dessutom bildar de vid tvätt i hårt vatten
slemmiga fällningar. Denna olägenhet saknar de
syntetiska tvättmedlen. Dessa består antingen av
fettalko-holsulfater (alkylsulfater) eller alkylarylsulfonater.
De förra består av en lång kolvätekedja, bunden vid
svavelsyra, de senare även av en lång sådan kedja men
bunden vid en förening mellan bensen och
svavelsyra. För att öka de syntetiska tvättmedlens verkan
tillsätts ofta en cellulosaförening, som kallas
karboxi-metylcellulosa (CMC). Såpan har numera till stor del
trängts ut av de syntetiska tvättmedlen på grund av de
senares större effektivitet.
FARLIGA BACILLSJUKDOMAR
TyFUS och PARATYFUS. Gamla medicinska
böcker talar med stor respekt om s. k. nervfebrar »illa
artade uthållande febrar, som äro smittosamme och
som giva kraftlöshet och slummeryra». I modernt
medicinskt språk betecknas den viktigaste av
nervfebrarna med uttrycket tyfus, vilket ord syftar på den
tyfussjukes omtöcknade medvetande (grek. ty’fos,
rök, töcken). Inom anglosachsiska länder och i
Frankrike använder man för samma sjukdom beteckningen
tyfoidfeber, under det att man med tyfus endast
menar fläcktyfus. Detta språkbruk börjar bli vanligt
även hos oss.
Tyfus förorsakas av en viss bestämd bacill (se
Bakterier), som sedan den nedsvalts, vanligen med
förorenat vatten eller mjölk, utvecklar sig i tarmen.
Härifrån sprider sig bacillerna snabbt med
blodströmmen över hela kroppen och åstadkommer
förändringar i flera organ, t. ex. svullen mjälte, sår i tarmen och
atslag. Febern stiger småningom för varje dag och
når efter någon veckas sjukdomstillstånd 41 °. Den
sjuke är nu ytterst kraftlös och hans medvetande
omtöcknat. I gynnsamma fall vänder sig sjukdomen efter
några veckor, varvid febern sjunker
trappstegsfor-migt för varje dag. Denna trappstegsformiga
feberkurva är mycket typisk för tyfus. Ett kritiskt
temperaturfall, en s. k. kris som vid t. ex.
lunginflammation, förekommer inte vid tyfus.
En genomgången ordentlig nervfeber ger
immunitet mot sjukdomen för några år framåt. I analogi
härmed kan man skyddsympa mot tyfus; man sprutar
därvid under skinnet i stegrade doser in några
hundra miljoner dödade tyfusbaciller ungefär 3-4
gånger under loppet av en månad. I samband med det
andra världskriget har mycket omfattande ympningar
mot tyfus och paratyfus genomförts inom försvaret,
så att numera en mycket stor del av Sveriges manliga
befolkning har ett ganska gott skydd mot dessa
sjukdomar. För den som skall resa utomlands till
varmare länder är en dylik skyddsympning att tillråda.
På sistone har vi fått antibiotika, vilka även är
verksamma mot tyfus-paratyfusgruppens bakterier.
Hur smittar tyfus?
En tyfussjuk person avger med sin urin och sina
avföringar massor av virulenta tyfusbaciller. Om
dessa av en eller annan anledning kommer ned t. ex.
i en brunn eller i ett vattendrag, blir vattnet infekterat.
I smärre mejerier används av enkla rörledningar
uppbyggda kylsystem för avkylning av den heta,
nypastö-riserade mjölken. Genom kylrören pumpas kallt
vatten, som hämtas från t. ex. en å. Om nu detta åvatten
är infekterat och kylslyngorna läcker, kommer
tyfusbaciller in i mjölken. Resultatet blir ofelbart en
tyfus-epidemi, som kan beröra massor av människor. I vårt
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
