Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland — en gammal och ändock ny statsbildning - Det mellantyska berglandet med dess rika dalar - Det sydtyska höglandet - Alpländerna - Tysklands centrala läge - Ett stort industriland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35$2 TYSKLAND
Tysklands tack vare de rika kollagren förnämsta
industribygder. Rhen är här det stora trafikstråket, och
den djupa dalgången mellan Bingen och Koblenz
inrymmer några av de naturskönaste trakterna i
Tyskland. Längs floden ligger rader av små idylliska
medeltidsstäder vid foten av de borgkrönta dalsidorna,
vilkas sluttningar upptas av stora vinodlingar.
Söder om Bingen vidgar sig den smala Rhendalen
till en slätt, som i väster begränsas av Voge’serna
och andra horstberg, i öster av Schwarzwald,
likaledes en horstbildning. Den bördiga övre Rhensänkan
har fyllts ut av flodens avlagringar och är rikt
uppodlad. Det skyddade läget förklarar, att vi här finner
de varmaste trakterna i hela Tyskland; vete,
sockerbetor, majs och andra värmeälskande sädesslag ger
rika skördar, fruktträdgårdar, vinberg och vinfält
intar betydande arealer, och tobak och humle
kompletterar bilden av ett rikt åkerland.
Det sydtyska höglandet
Sydligaste delen av Tyskland består av stora
högslätter. Norr om Donau har landet sönderstyckats av
förkastningar och flodernas erosion, söder om floden
nalkas vi Alperna, och istidens jöklar uppe från
fjälldalarna har täckt berggrunden med mäktiga morän-,
sand- och leravlagringar.
Öster om Schwarzwalds veckade granit- och
gnejshöjder ansluter sig det schwabisk-frankiska
platålandet, vars mest iögonfallande terrängdrag är de
många avsatser som uppträder på gränsen mellan de
olika under jordens medeltid avsatta
bergartsskik-ten. Dessa branter krönes ofta av medeltidsborgar,
av vilka bl. a. Hohenzollern och Hohenstaufen gett
namn åt tyska kejsardynastier. Många av områdets
floder, biflöden till Rhen, Main eller Donau, har
skurit ut djupa dalgångar, som även de gett upphov till
av naturen väl skyddade fästen och gamla städer. Det
högsta bergstråket går från Schwarzwald norr om
Bodensjön upp mot Fichtelgebirge, bildande
Schwabi-ska Jura med Rauhe Alb (1 015 m) samt Frankiska
Jura, som böjer av mot norr öster om Nürnberg.
Floddalarna och stora delar av platåerna är väl
uppodlade. Förutom spannmål odlas humle i stor skala
samt vin och frukt av förträfflig beskaffenhet;
förutsättningar för uppkomsten av industri finns
flerstädes i form av råvaror, vattenkraft och ett
gynnsamt läge i förhållande till stråkvägarna mellan Rhen
och Donau, alpländerna och Nordtyskland.
Alpländerna
Längst i söder når Tyskland fram till Alpernas
nordkant mellan Bodensjön och Berchtesgaden.
Zug-spitze (2963 m) är Tysklands högsta berg.
Norr om bergen utbreder sig fram till Donau den
bayerska högslätten 600-300 m över havet, starkt
påminnande om de nordtyska slätterna, med samma
slags istidsavlagringar som där med moränstråk, som
uppdämmer vackra sjöar eller enformiga
mosstrak-ter, med sandfält och bördiga lerslätter.
Tysklands centrala läge
Det är givet, att ett land som ligger så centralt som
Tyskland i Europas mitt måste ha haft en enorm
betydelse som genomgångsland för den långväga
handeln. Så gott som alla de snabbaste och bekvämaste
vägarna mellan norr och söder, mellan öster och
väster, går sedan gammalt genom Tyskland. Så var
fallet redan under bronsåldern, då dyrbarheter och
vapen från Sydeuropa fördes norrut i utbyte mot
pälsverk, bärnsten och slavar. Och Donau och Rhen var
under medeltiden handelsvägar av stor betydelse
för den internationella handeln. Det tyska
järnvägsnätet (68 225 km 1937) var före andra världskriget
det förnämsta i Europa, om också Rysslands hade
större total längd än något annat europeiskt lands.
Av gammalt har Tysklands inre vattenvägar haft en
stor betydelse för trafiken. Längden av dessa
trafikleder angavs 1937 till 7 654 km.
Ett stort industriland
Tidigare ett övervägande jordbruksland med starka
inslag av hantverk och handel fick Tyskland under
det senaste seklet en alltmer utvecklad industri, och
1939 var 41,5 % av befolkningen sysselsatta inom
industri och bergsbruk, medan jordbruket sysselsatte
endast 27,3 %.
Jordbruket har ganska olika karaktär i skilda
delar beroende framför allt på jordmån och klimat. I
Nordtyskland odlas österut framför allt råg och
potatis, i de västliga delarna havre och hö; i
mellersta Tyskland spelar sockerbetor, grönsaker, frukt och
vin en betydande roll vid sidan av vete och korn;
Sydtyskland producerar mest vete, korn, majs, vin,
humle, tobak och frukt. Boskapsskötseln är
intensivast i nordvästra Tyskland med dess marskområden
och i alpländerna med deras rika betesmarker.
Tyskland har också gott om malmer och mineral.
Av stenkol och brunkol finns rikliga förråd både i
Ruhrområdet och Sachsen; brytningen uppgick 1938
inom det dåvarande Tyskland till 137 milj, ton
stenkol och 69 milj, ton brunkol. Av järnmalm måste
landet importera största delen av sitt behov, men
järnframställningen, som 1939 lämnade 20 milj, ton
tackjärn och 24,5 milj, ton stål, överträffades då endast
av USA. Av koksalt och kalisalter producerade
Tyskland före det sista kriget mer än något annat
europeiskt land. Av silver, zink och blymalm bröts även
ganska mycket i Tyskland.
Den tyska industrin byggde på gamla traditioner.
Förutom den nyss nämnda järnindustrin, vars
alster i stor skala förädlades inom landet till verktyg,
fartyg, bilar, lokomotiv, ångmaskiner, elektriska ma-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
