Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitet och högskolor — den högre bildningen - Styrelse och förvaltning - Akademiska examina och tjänster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359° UNIVERSITET ____________________________________
teter kunna bilda ämnesgrupper med den till
tjänståldern äldste professorn som ordförande.
Vid universiteten talar man om den akademiska
församlingen och avser därråed samtliga professorer
samt vissa högre tjänstemän. Denna församling
väljer bl. a. rektor och prorektor, men beslutande
myndigheter i övrigt är de båda konsistorierna. Det större
akademiska konsistoriet består av rektor, prorektor,
dekaner och från fakulteter och sektioner valda
ledamöter. Dess uppgift är bl. a. att ha vård om
universitetets ekonomiska angelägenheter
(stipendieutdel-ningar m. m.) samt upprätta förslag till vissa
lärar-befattningar. Det mindre akademiska konsistoriet,
som skall bestå av rektor, prorektor och dekanerna,
har bl. a. till uppgift att förbereda förslag beträffande
statsanslag samt vaka över examination,
undervisning och disciplinära angelägenheter.
Denna organisation med akademisk församling och
konsistorier vid universiteten har vid högskolorna sin
motsvarighet i styrelse, lärarråd och rektorsnämnd
eller jämförliga institutioner med liknande namn. Vid
högskolorna finns i regel en styrelse med
representanter både för statliga och kommunala myndigheter
samt professorer. Högskolans rektor är i regel
ordförande. Lärarerådet eller lärarekollegiet har sedan
befogenheter motsvarande större akademiska
konsistoriets och kollegienämnd eller rektorsnämnd
motsvarande mindre akademiska konsistoriets. Utom vid
universiteten förekommer fakultetsindelning endast vid
Stockholms högskola. De många högskolorna i
Stockholm har för övrigt en gemensam sammanslutning
Stockholms högskolors rektorskonvent som speciellt
samarbetsorgan. För de tekniska högskolorna finns
en liknande organisation i Överstyrelsen för de
tekniska högskolorna.
Akademiska examina och tjänster
Och så några ord om våra akademiska examina.
Teologerna börjar i allmänhet med den förberedande
»teolfilen», teologisk-filosofisk examen, som kan
avverkas på ett par tre terminer. För att nå fram till
teologie kandidatexamen (teol. kand.) brukar man
sedan räkna med fyra eller fem år; efter en termins
praktisk-teologiska övningar är man därefter
berättigad att bli prästvigd. En och annan fortsätter och
blir efter ytterligare några år teologie licentiat (teol.
lic.), men denna examen är inte nödvändig för att
bli präst. Inte heller behöver den som skall in i
verken eller ägna sig åt domarbanan eller bli advokat ta
högre examen än juris kandidatexamen (jur. kand.)
och för den brukar man räkna med bortåt fem år.
Däremot kan man inte bli legitimerad läkare utan
att ha avlagt medicine licentiatexamen (med. lic.).
Studietiden, varunder man först avlägger medicine
kandidatexamen (med. kand.), är vanligen minst sju
år, ofta mera.
Friast av alla fakulteterna är den filosofiska; en
filosofie kandidatexamen (fil. kand.) kan man sätta
ihop alldeles efter eget skön. Bunden vid vissa
ämneskombinationer är däremot filosofisk ämbetsexamen,
som medför titeln filosofie magister (fil. mag.) och
som man måste vara försedd med, om man vill bli
adjunkt vid våra läroverk. Det brukar ta omkring fem
år att bli fil. mag. Inte fullt så lång tid tar det att bli
pol. mag., vilket betyder politices magister och
innebär, att vederbörande avlagt statsvetenskaplig
examen. Denna examen, införd 1936, kan avläggas
antingen i juridisk eller filosofisk (humanistisk) fakultet.
Licentiaten är den högsta examen i alla fyra
fakulteterna, men man kan få en ännu finare titel: man
kan bli doktor. Och till doktor äger man rättighet att
promoveras, om man på ett tillfredsställande sätt
offentligen försvarat en akademisk avhandling, som
utgivits av trycket och som blivit godkänd av
vederbörande fakultet. Disputationssystemet är lika
gammalt som Paris-universitetet, och de högtidliga
pro-motionsakterna är universitetens förnämsta högtider
med klockringning och kanonsalut, med mycken
latinsk vältalighet och många andra ärevördiga
traditioner. Doktor kan man numera också bli vid flertalet
fackhögskolor, sedan man först avlagt vederbörlig
lägre examen - civilingenjörsexamen,
tandläkarexamen, agronomexamen, civiljägmästarexamen,
ekonomexamen osv. - och därefter licentiatexamen samt
disputerat. Vid de tekniska högskolorna blir man
sålunda teknologie doktor, vid Veterinärhögskolan
vete-rinärmedicine doktor, vid Lantbrukshögskolan
agro-nomie doktor, vid Farmaceutiska institutet farmacie
doktor, vid Skogshögskolan doktor i skogsvetenskap
och vid handelshögskolorna ekonomie doktor.
För dem som ägnar sig åt högre studier finnes
skattefria licentiand- och doktorandstipendier.
De vetenskapligt mest kvalificerade doktorerna
brukar, om de så önskar, få förordnande som docenter.
Docenturerna var tidigare oavlönade, men en docent
kunde söka ett docentstipendium. Numera har s. k.
docentlön införts och tiden för innehav av avlönad
docentur något begränsats. Liksom tidigare är
avlönad docent skyldig att hålla ett visst antal
föreläsningar inom sitt ämnesområde. Docenterna skall
också, när vederbörande fakultet påkallar det, fungera
som opponenter vid doktorsdisputationer och
vikariera för tjänstlediga professorer. När docentlönen utgår
och om docenten då skaffat sig en förtroendeingivande
vetenskaplig meritering kan han bli
forskarstipen-diat. Det innebär att han utan att bindas av sådan
undervisningsskyldighet, som kan hindra en docent i
hans vetenskapliga arbete, uppbär statlig ersättning
för att efter eget bestämmande syssla med
vetenskaplig forskning.
Den som varit eller är forskarstipendiat ligger i
regel väl till för att erhålla professur i sitt ämne. Pro-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
