Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urdjur — celler anpassade för självständigt liv - Toffeldjur och andra infusionsdjur - Rött vatten och sömnsjuka - Slemdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
urdjur 3599
Trumpetdjuren, Stentor, överst, hör till infusionsdjuren som
är en grupp bland de encelliga. De har en längd på ungefär
en mm. Också toffeldjuren, på nedre bilden, hör till
infusionsdjuren. Flimmerhåren är rörelseorgan. Vid inbuktningen,
munrännan, tas födan in. Två cellkärnor finns, en större och
en mindre.
CELLER ANPASSADE FÖR
SJÄLVSTÄNDIGT LIV
UrDJUR eller protozoer är encelliga djur. De
encelliga djuren består, som namnet anger, av en enda
cell, som är uppbyggd av protoplasma. Denna kan
delas upp i en eller flera cellkärnor och cellplasma.
Livsprocesserna är i stort sett desamma i
organismvärlden. Ett encelligt djur kan alltså liksom andra djur
ta upp näring, andas, växa till, röra sig och fortplanta
sig. Hos högre djur ombesörjs dessa funktioner av en
mängd olika organ, hos urdjuren av deras enda cell,
som alltså måste vara av komplicerad byggnad.
Man tror kanske att alla urdjur måste vara varandra
tämligen lika. Så är det inte. Tvärtom finns det en
mångfald former och det kända antalet arter uppges
till bortåt 20 ooo och ändå finns säkerligen lika många
oupptäckta. Vanligen uppdelas urdjuren i fyra
grupper.
Toffeldjur och andra infusionsdjur
Om man lägger hö i vatten och låter det stå några
dagar får man en kultur av infusionsdjur. Redan med
blotta ögat brukar man kunna upptäcka toffeldjur,
om man tar en droppe från kulturens yta och
placerar den på en glasbit. I regel förflyttar sig toffeldjuren
snabbt. Det kan de göra tack vare att de är försedda
med flimmerhår, ett slags utskott av cellplasma. Med
hjälp av mikroskop finner man att de har en
inbukt-ning på ena sidan. I dess botten finns munnen.
Näringen består av små alger och bakterier, som i små
blåsor kommer in i cellplasman från munnen.
Osmältbara beståndsdelar avges vid cellens yta eller genom en
särskild utförsöppning. Till denna grupp hör vidare
klockdjur, trumpetdjur, hoppande hagelkorn m. fl.
Rött vatten och sömnsjuka
En annan grupp bland de encelliga är gisseldjuren.
De har liksom föregående arter bestämd kroppsform
men däremot endast ett eller ett par plasmautskott,
gissel, vilka är deras rörelseorgan. De lever i sött och
salt vatten. En del av dem är försedda med klorofyll
och kan med hjälp av detta bereda organisk näring i
likhet med de gröna växterna, andra är däremot
hänvisade till färdigbildade organiska ämnen liksom
djuren och slutligen finns sådana som kan leva både som
djur och som växter. Vanligt i ankdammar är
ögon-djuret. En del havsformer bidrar till mareldens
uppkomst och andra, som har ett rött färgämne, kan
»vända vatten i blod». Den afrikanska sömnsjukan
förorsakas av ett parasitiskt gisseldjur, vars namn är
Trypanoso’ma.
Inom spordjurens grupp finns uteslutande
parasiter och en del av dem är värdväxlande, dvs. de lever
under ett stadium hos en organism och under ett
annat hos någon annan. Plasmo’dium kommer från
myggor till människor och angriper de röda
blodkropparna och framkallar malaria. Eime’ria ger upphov till
coccidios, som är en sjukdom i matsmältningskanal,
lever eller njurar hos kanin, hare, gås, and m. fl.
Slemdjur
Slemdjuren eller amöborna har ingen bestämd
kroppsform. De förekommer i vatten, fuktig jord eller
andra organismer. Typisk är deras förmåga att
sträcka ut plasmautskott och flyta över i ett sådant.
En del av djuren har ett hölje av kalk, Foramini’fera,
eller av kiselsyra, Radiola’ria (se bild vid Plankton).
Båda formerna finns i haven och ingår i plankton.
Deras skal som sjunkit till botten kan bilda mäktiga
avlagringar.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
