Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Val — grunden för demokratisk maktutövning - Den svenska rösträttens utveckling - Inskränkningar i den allmänna rösträtten - Något om vallagens innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363O VAL __________________________________________
minst fem år arrenderade jordbruksfastighet till minst
6 000 kr. värde. Dessutom föreskrevs skyldighet att
under tio år ha erlagt påförd skatt, vilket
utskylds-streck tidvis och på vissa orter diskvalificerade
massor av väljare. Vid denna gränsdragning - som vid
denna tid ungefär sammanföll med liknande
gränsdragning i flertalet utländska stater - erhöll i stort
de personer rösträtt som förut varit röstberättigade
vid valen till de lägre stånden, samtidigt som det
överväldigande antalet kroppsarbetare utestängdes från
rösträtt, enär de ännu inte ansågs nog oberoende och
upplysta. I den mån inkomstnivån undan för undan
höjdes mot 1800-talets slut, kom även arbetare särskilt
i städerna i åtnjutande av rösträtt. Sålunda erövrade
arbetarpartiet majoritet i Stockholm vid det sista valet
före rösträttsreformen. Genom denna rösträttsreform
1907-09 - som första gången tillämpades vid 1911
års andrakammarval — avskaffades censusvalrätten
och gjordes i princip varje man över 24 år
röstberättigad, varvid dock ett något mildrat utskyldsstreck
bibehölls, innebärande att vederbörande under de tre
senaste åren skulle ha erlagt honom påförda utskylder
till såväl stat som kommun. Genom
författningsrevisionen 1918-21 upphävdes utskyldsstrecket.
Dessutom erhöll kvinnorna politisk rösträtt på samma
villkor som männen. Rösträtt tilldelades varje man och
kvinna fr. o. m. året efter det vederbörande fyllt 23
år. Fr. o. m. 1948 års val är rösträttsåldern sänkt till
21 år vid alla direkta val i Sverige.
Första kammaren - som skulle väljas av landsting
och större städer - baserades från början på den
kommunala rösträtten. Denna i sin tur var ända till
1919 fotad på en efter inkomst graderad röstskala.
Härvid tillkom rösträtt ej blott fysiska utan även
juridiska personer (bolag etc.). Den lägsta gränsen för den
kommunala rösträtten låg inte oväsentligt under den
politiska (i stort sett vid 500 kr. gentemot den
politiska rösträttens 800 kr.), men denna favör för de lägst
beskattade uppvägdes många gånger om av den
graderade röstskalans gynnande av de högst beskattade.
I städerna rådde visserligen från 1869 den
inskränkningen, att ingen skulle få rösta för mer än 100 röster,
men på landsbygden fanns ingen liknande
begränsning alls före 1900; detta år fastställdes bl. a., att ingen
skulle få rösta för mer än en tiondel av kommunens
hela röstetal. Dessförinnan kunde det rentav hända,
att en enda person eller ett enda bolag kunde rösta
omkull alla övriga röstberättigade tillhopa. Vid 1907
års rösträttsreform nivellerades röstskalorna, så att
maximum fastställdes till 40 röster såväl i staden som
på landet (40-gradiga skalan). Då arbetarna enligt
denna skala på grund av den stigande inkomstnivån
särskilt under kriget fick ett ganska högt röstantal,
skulle första kammaren otvivelaktigt med tiden
radikalt ha kunnat förändras även utan en
författnings-reform. Emellertid förlorade »fyrkväldet» under
krigs
årens universella demokratiska strömningar allt
underlag i de breda folklagrens rättsuppfattning, och vid
1918 års författningsuppgörelse blev den kommunala
rösträtten lika och allmän. Även kvinnorna, som redan
förut kunnat tilldelas kommunal rösträtt under vissa
villkor i den mån de innehaft självständig
förvärvs-eller förmögenhetsställning, fick nu kommunal
rösträtt på samma villkor som männen. Vidare borttogs
bolagens rösträtt. Det ända fr. o. m. 1866 gällande
hårda kommunala skattestrecket mildrades väsentligt;
1945 slopades det fullständigt.
Inskränkningar i den allmänna rösträtten
Att rösträtten är allmän innebär givetvis inte, att
den är fullständigt villkorslös eller blott en
åldersfråga. I Sverige liksom i andra länder är vissa
generella diskvalifikationsgrunder uppställda. Sålunda
stadgas för närvarande, att rösträtt ej tillkommer den
som är omyndig. Tidigare diskvalificerades även
personer som befann sig i konkurstillstånd, som
omhändertagits av fattigvården för varaktig försörjning,
som inte fullgjort värnpliktsövning eller var
underkastade straffpåföljd (förlust av medborgerligt
förtroende etc.).
Den kommunala valmanskåren är nu densamma
som den politiska.
Något om vallagens innehåll
För att trygga ett rättvisande utslag av folkviljan
vid valen är stadgandena om valrätten förknippade
med en serie föreskrifter. De är i Sverige numera
sammanförda i den s. k. vallagen. Dit hör alla
föreskrifter rörande valhemlighetens garanterande. Detta
sker på något olika sätt, i Sverige bl. a. därigenom att
alla valsedlar skall vara vita och omärkta och av de
röstande inläggas i »valkuvert» i skydd av en
skärmanordning samt därefter nedläggas i en »valurna».
Dit hör även förbud mot obehöriga påtryckningar
inom vallokalen; vidare föreskrifter om val på sådana
dagar och timmar av dygnet, att alla röstberättigade
rimligen kan antas ha tillfälle att rösta; söndagen har
härigenom numera gjorts till allmän valdag. Dit hör
vidare regler i syfte att möjliggöra för sådana som
av tjänst vistas utanför hemkommunen att ändock
kunna avge sin röst; efter 1918 års
författningsuppgörelse har särbestämmelser i detta syfte införts för
vissa i vallagen angivna yrkesgrupper, och fr. o. m.
1940 års politiska val tillkommer samma rätt envar
väljare oberoende av yrke (»poströstning»). Hit hör
också frågan om fullmaktsröstning; efter den
allmänna kvinnorösträttens införande har rätt tilldelats
makar att genom s. k. äkta-make-kuvert rösta utan
att bägge behöver infinna sig i vallokalen. Hit hör
slutligen bl. a. frågan om röstplikt i syfte att inskärpa
allas ansvar; tanken härpå har diskuterats ehuru
avvisats i Sverige men knäsatts på några håll i utlandet
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
