Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Valar och valfångst — nutidens väldigaste djur - Hur en modern valfångst går till - Norge har länge haft ledningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3636 VALAR ________________________________________
Hur en modern valfångst går till
All internationellt reglerad fångst av bardvalar i
Antarktis börjar numera den 7 januari med fångst av
sillvalar. Från och med 21 januari är också fångst av
blåvalar tillåten. På klockslaget 24 natten till den
7 jan. startar valfångarna jakten, och på »koka»
gör man »klart skepp». Tusentals ögon avspejar
havsytan. Valbåtarnas jakt efter valen är ishavens
sensation, varje gång lika nervkittlande. »Utkiken» i sin
tunna och »skytten» vid kanonen flaxar med armarna
för att ge kursen till rorsmannen på bryggan; skyttens
fingrar kröker sig om avtryckaren, och i det rätta
ögonblicket går skottet, harpunen borrar sig in i
djuret, och valen försvinner mellan böljorna.
Det finaste skottet är »dauskuddet» - när
harpunen träffar rätt över eller strax bakom »sveiva» och
valen sprutar blodig andedräkt genom biåshålet samt
piskar vattnet med stjärten för att sedan plötsligt
ligga alldeles stilla i ett rött skum och omgiven av
grönt vatten. Men saken ordnar sig också med »fast
fisk», dvs. att harpunen har fått ett gott fäste i
valkroppen. Djuret dyker då ögonblickligen ned i djupet,
fångstlinan ryker ut över »brilla», en metalltrissa,
medan en av besättningsmännen sköter bromsspaken.
Men linan löper inte ut många vallängder, förrän
djuret visar sig igen i vattenytan. Valen skall upp för att
andas. Är den nu seg, kan den med sina jättekrafter
(den skulle kunna slå sönder hela valbåten med ett slag
av stjärten) bogsera båten efter sig i timtal. Men
besättningen får omväxlande dra in och lossa på linan,
tills man åter får djuret inom skotthåll och kan ge
det ytterligare en harpun, och så dras den dödade
valen intill skeppssidan, luftpumpas för att den skall
flyta och tas på släp till kokeriet.
När valfångaren har avlevererat valen vid kokeriet,
gäller det att så fort som möjligt få djuret
färdig-berett. Omedelbart efter det att valen har skjutits,
börjar nämligen en inre förbränning - av autolys - i
valkroppen. Intill tolv timmar efter det valen dödats
är autolysens verkningar inte märkbara i oljan, men
hos en dygnsgammal val är de i rask utveckling. Oljan
från dylika djur blir mörk, har stor syrehalt och blir
dåligt betald. Den bestämmelse i vallagen som
påbjuder, att alla valar skall vara slutbearbetade inom 33
timmar sedan de skjutits, är med tanke på detta en
alldeles utmärkt bestämmelse även för
valfångstsällskapen. Den olja som kokerierna nu producerar kan
stå tankad i åratal utan att syreinnehållet ökar eller
kvaliteten på annat sätt försämras. Alla kokerier är
numera försedda med en upphalningsslip i aktern.
Genom »porten» över »brekken» halas valen upp på
däcket.
Före 1932 måste man skicka ned folk på slipen för
att lägga wirestumpar kring valens bål, ett farligt
arbete vid dåligt väder, då svåra sjöar sköljde in genom
valporten; numera drar man emellertid upp valen
med hjälp av Gjelstads valklo. Valklon är ett 2-tons
saxliknande redskap av stål, som öppnar sig
automatiskt, då den halas ned mot porten, och sluter sig om
valbålen och klämmer samman den vid inhalningen.
Med hjälp av 40-tons spel halas valen upp på
akterdäcket, det s. k. flänsedäcket. Flänsarna
kommer nu med sina långskaftade knivar, och späcket
skärs ut och vinschas upp i långa strimlor, som sedan
skärs i passande stycken och genom en lucka i däcket
fylls i späckkokningsapparaterna. Sedan halas
valkroppen vidare för över till fördäcket, köttdäcket.
Ste-warden tar vad han behöver (valkött kan anrättas
som en delikatess), huvudet vinschas och huggs i
stycken. Så styckas resten av djuret upp - köttet i partier
på 100-200 kg, ben och knotor i stycken på upp till
250 kg - och allt med undantag av lungor och tarmar
fylls på kokkärlen. Är folket flinkt så klarar de av en
ordinär blåval på % timme. De största kokerierna
kan expediera intill 3 000 ton råmaterial per dygn
(omkring 30 valar å 100 ton) och producerar då
omkring 3 000 fat olja (500 ton) under loppet av 24
timmar. Arbetet är mycket krävande och måste under
nuvarande korta säsong hållas i gång i alla väder.
Men ju arbetsammare det är, desto ljusare är humöret,
ty alla har förutom hyran andel i vinsten och
ersättning för övertid, och det är andelen och
övertidsersättningen utöver hyran som skall kompensera dem för
det enformiga livet och den gnagande hemlängtan.
Norge har länge haft ledningen
Fen valsfångsten i Norra ishavet var 1864-1904
praktiskt taget helt och hållet i norska händer. I den
antarktiska valfångsten från 1905 till 1935 varierade
Norges andel av världens oljeproduktion mellan 60
och 73 procent. Den övriga produktionen fördelade sig
på brittiska, sydafrikanska och argentinska sällskap.
Men alla dessa sällskap var representerade i Norge
genom norska disponenter, de hade uteslutande norskt
manskap och var utrustade i norska hamnar. Men
sedan 1935 har Norges andel i världsproduktionen
successivt gått tillbaka. Sålunda utgjorde 1932-33
världsproduktionen 2 604 900 fat olja, varav Norges andel
utgjorde 1317 443 fat, 1937-38 var motsvarande
siffror 3 248 850 och 953 300. Orsaken därtill var att från
och med 1934 Japan och från och med 1936 Tyskland
började aktivt delta i den antarktiska valfångsten. För
att minska arbetslösheten begagnade de sig av resp,
japanska och tyska besättningar.
Åren 1937, 1938 och 1939 hölls internationella
valfångstkonferenser i London, varvid man enade sig om
en viss reglering av valfångsten. De viktigaste nu
gällande bestämmelserna är fastställda vid
valfångstkonferenser 1944, 1946, 1949, 1951 och 1954.
Vid konferensen i London i januari 1944 beslöts en
totalbegränsning av fångsten till 16 000 blåvalsenheter
(1 blåval = 2 fenval = 2^2 knölval = 6 sejval).
Fång
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
