Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallenberg — ett stycke svensk bankhistoria - Sedelutgivande privatbanker - Stockholms enskilda bank grundas - Inlåning och postremissor - Skandinaviska kreditaktiebolaget och Svenska handelsbanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364O WALLENBERG ____________________________________
uttrycklig rätt att »utgiva egna kreditsedlar»),
avvisade inlåningen som en gren vilken blott drog med
sig onödiga räntekostnader och utlånade sina medel i
högeligen traditionella och stela former, mest s. k.
diskontlån och kreditiv. För bankväsendets uppgifter
i syfte att underlätta betalningar och skapa bekväma
former för överföring av pengar inom landet över
huvud taget saknade de i mycket hög grad blick. De
hade i allt förblivit lokalt präglade kreditanstalter,
upprätthöll ringa kontakt med varandra och hade föga
känning med de över provinsgränserna vidgade
ekonomiska förbindelser som vid denna tid raskt
utvecklades i landet.
Stockholms enskilda bank grundas
Sedan vid början av 1850-talet den tanken
realiserats att komplettera riksbanken med s. k.
filialbanker — solidariskt ansvariga bankbolag utan
sedelutgivningsrätt, vilka skulle få medel genom 3-procentiga
krediter från riksbanken - ansökte A. O. Wallenberg
att få grunda en dylik bank i Stockholm enligt lagen
av 30 september 1851. Detta vägrades med en
hänvisning till riksbankens närhet. Under hans
sundsvalls-tid grundades emellertid en sådan bank i Sundsvall,
och A. O. Wallenberg blev dess direktör. När han
flyttat från Sundsvall till Stockholm 1855, förnyade han
sin ansökan; denna gång gällde det emellertid en
sedelutgivande enskild bank enligt 1846 års lag. Han fick
stöd av den nye finansministern friherre J. A.
Gri-penstedt; själva teckningen till banken var klar på
två dagar. På hösten 1856 öppnades Stockholms
enskilda bank i en lokal i gamla posthuset vid Lilla
Nygatan.
Inlåning och postremissor
Den nya huvudstadsbänken visade sig snart vara
byggd på efter den tidens begrepp revolutionerande
principer. Stockholms enskilda bank annonserade, att
den mottog inlåning i hur små poster som helst och
till en offentligen kungjord räntesats. Tidigare hade
privatbankerna endast - hur obegripligt detta än
kan låta för senare tiders barn — mottagit
insättningar, när det passade dem, och sagt upp insättningarna
till avhämtning, när de ansåg det krävas extra
besvär för att tjäna ihop till räntan. Vidare öppnade
banken så gott som omedelbart postremissrörelse
-ett initiativ som var långt före sin tid i Sverige och
väckte stor uppmärksamhet i utlandet. Härigenom
blev det för första gången möjligt att verkställa
betalningar mellan olika orter i landet utan obekväma
och med alltför stora kostnader förenade
penningtransporter.
Till Stockholms enskilda banks framgång under
genombrottsperioden bidrog naturligtvis banbrytande
banktekniska nyheter såsom de nyss anförda men
även, och kanske i lika hög grad, bankchefens solida
omdöme. När vid 1857 års kris den äldsta enskilda
banken i landet, Skånes enskilda bank, hotades av en
katastrof, blev det A. O. Wallenberg som på friherre
Gripenstedts anmaning ingrep för att sanera banken.
Banken vid Lilla Nygatan var också utsatt för
rus-ning, och det var vid detta tillfälle som A. O.
Wallenberg själv gick omkring i den till trängsel fyllda
banklokalen, försäkrande insättarna, att »gudskelov ha vi
pengar».
Skandinaviska kreditaktiebolaget och Svenska
handelsbanken
Krisen gav upphov till en ny banklagstiftning
-1864 års banklag, vid vars tillkomst A. O. Wallenberg i
hög grad medverkade - och som ett resultat av denna
skapades det första av de svenska bankaktiebolagen,
Skandinaviska kreditaktiebolaget, 1863. Den tanke
som låg bakom dettas grundande var att utjämna
penningtillgången i landet genom banker med filialer i
olika delar av Sverige - samma tanke som låg bakom
bankkoncentrationsrörelsen och
banksammanslagningarna längre fram. I grundandet av denna bank tog
A. O. Wallenberg en verksam del. Långt mindre
frivillig var hans andel i tillkomsten av den tredje av
de svenska banker vilka senare skulle utveckla sig
till landets ledande storbanker, nämligen Stockholms
handelsbank, senare Svenska handelsbanken. Denna,
som bildades 1871, har karakteriserats som en
utbrytning ur Stockholms enskilda bank under ledning av
en del personer som hade svårt att foga sig under
A. O. Wallenbergs bestämda vilja och i hans
självständigt träffade dispositioner — såsom dåvarande
generaltulldirektören N. A. G:son Bennich,
justitie-rådet W. Cramér och grosshandlare A. W.
Fresta-dius, vilka samtliga tillhört styrelsen i Stockholms
enskilda bank. Det är förklarligt, att den nya banken i
folkets mun kom att heta »Frånskilda banken». Det
stora anseende som A. O. Wallenberg trots dylika
personliga konflikter åtnjöt inom de privata
bankkretsarna gjorde honom emellertid till den svenska
privatbankvärldens obestridde ledare, så länge han levde.
Det var sålunda han som tog initiativet till bildandet
av det s. k. banksyndikatet, ur vilket småningom
Svenska bankföreningen framgick.
Under A. O. Wallenbergs ledning utvecklades
Stockholms enskilda bank till en banbrytande bank i flera
andra avseenden än de redan nämnda. Hans
språkkunnighet och internationella orientering var till stor
nytta för knytande av förbindelser med utländska
banker, t. ex. för handel med obligationer och med
utländska valutor. Till skapandet av en marknad i
Sverige för inländska statslån och järnvägslån bidrog
Stockholms enskilda bank i hög grad med början från
1860-talet. På 1870-talet manade den i tid till
försiktighet vid lånegivningen till det enskilda
järnvägs-byggandet, dock utan effekt. Vid 1878 års kris stod
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
