Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wesley, John — metodismens grundläggare - Den heliga klubben i Oxford - En misslyckad Amerikaresa - Englands störste landsvägsriddare - En praktisk och metodisk kristendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3680 WESLEY
Wesley verkade genom sitt lugna och fina väsen, den klara
logiken i sitt tal och sin oräddhet även gentemot skaror av
fiender. »Hans taktik var att räcka ut sin hand åt så många
han kunde komma åt och vänligt se dem i ögonen.»
John Wesley åter verkade genom sitt lugna och fina
väsen, den klara logiken i sitt tal och sin oräddhet
även gentemot skaror av fiender, som kastade både
glåpord och stenar i ansiktet på honom. »Hans taktik
var att räcka ut sin hand åt så många han kunde
komma åt och vänligt se dem i ögonen.»
En misslyckad Amerikaresa
Den heliga klubbens medlemmar gick efter
studieåren i Oxford en tid på skilda vägar. John Wesley
reste över till Amerika som missionspräst. Han ville
lära »trons renhet» av naturbarnen-indianerna och
därtill »i vilda västern undkomma förföriska vita
kvinnor». Det blev ett dubbelt misslyckande. De få
indianer han träffade var alls inga rena barn, och en häftig
förälskelse i en vit kvinna därute trasslade till
situationen för den unge pastorn, så att han slutligen
måste fly hem till England. Resan hade emellertid
givit honom en annan behållning: den bekantskap med
herrnhutarna som han fortsatte även efter
hemkomsten.
Englands störste landsvägsriddare
Under samtal med herrnhutiska vänner hade
Wesley börjat tvivla på att han själv ägde den trosvisshet
han ville ingjuta hos andra. En upplevelse, som han
hade efter en aftonsammankomst hos herrnhutarna i
maj 1738, gav honom emellertid full visshet. Efter
denna händelse blev Wesley också alltmer säker på
sin uppgift: att utbreda skriftenlig helighet över hela
England. Han blev »Englands störste
landsvägsriddare» och färdades under 53 år - ända till veckan före
sin död 1791 - till fots, till häst eller i vagn på den
engelska landsbygdens urusla vägar, särskilt i »svarta
landet», norra Englands dystra kolgruvedistrikt. Han
skall härunder ha hållit över 40 000 predikningar,
ibland i kyrkorna men vanligen under bar himmel
(camp meetings). »Att rädda själar är mitt kall och
hela världen är min församling», sade han.
En väldig religiös väckelse (revival) blev den
närmaste följden av Wesleys och hans medhjälpares
fältpredikningar. Den nya fromhetstypen fick i mångt
och mycket sin karaktär av Wesleys personlighet.
Det praktiskt påtagliga och systematisk-pedantiska
draget skiljer den klart från exempelvis den tyska
pie-tismen. Redan i Oxford hade Den heliga klubbens
medlemmar fått öknamnet metodister - de som
tycktes vilja bli saliga efter en viss metod. Wesley var
själv icke så litet en pedant. Hans med minutiös
noggrannhet förda dagböcker omspänner nästan varje
timme av ett långt liv ända till några dagar före hans
död. Att stiga upp varje morgon klockan 4, att aldrig
tala onyttiga och tomma ord, att gå till rätta med sig
själv varje kväll för varje dagens gärning etc. blev för
honom en »gudlig gymnastik», som skulle inplanta i
själen heliga vanor, ja redan i detta livet leda till full
komlig helighet.
Man har kritiserat Wesley och metodisterna för
denna »religionens minuthandel», men å andra sidan
måste erkännas, att metodismen haft en ofantligt stor
betydelse för engelska folkets moraliska uppryckning
och hälsa. Själva nådde metodisterna genom sin
ex-emplariska livsföring ett sådant välstånd, att Wesley
rentav förskräcktes över de glänsande ekonomiska
resultaten av den anbefallda världsförsakelsen.
Väckelsens sociala insatser blev betydande. Nykterhet,
renlighet, sparsamhet och arbetsamhet växte i dess spår.
Sociala reformer, t. ex. i fråga om fångvård, slaveriets
bekämpande och arbetarskydd, förbereddes, sjuk- och
lånekassor o. d. inrättades osv. Englands arbetare har
också än i dag i gott minne, att det var från en religiös
rörelse som signalerna utgick till förbättringar av
deras förut eländiga yttre livsvillkor.
En praktisk och metodisk kristendom
Rent religiöst sett är metodismen en typiskt
kal-vinsk väckelserörelse. Kravet på medveten omvändelse
och helgelsearbete i asketisk anda fram emot relativ
syndfrihet står i centrum. Ett angloamerikanskt
inslag är sinnet för praktisk organisation, puritansk
kyrkotukt och intresse för yttre och inre mission.
Efter Wesleys död organiserades
»metodistepiskopal-kyrkan» i Amerika och England som en stor frikyrka
med bibehållande av biskopsämbetet. Församlingar
och klasser (de senare med 12-20 medlemmar) bildar
de minsta enheterna, »generalkonferensen» den
största. I Sverige, dit metodismen inkom på 1860-talet,
organiserades kyrkan 1876 och omfattar nu omkring
14 000 medlemmar och lika många »anhängare».
Antalet registrerade metodister i världen är omkring 12
miljoner jämte ett något större antal sympatisörer och
»anhängare».
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i, registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
