Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Väderlekstjänsten — blir det vackert väder i morgon? - 700 000 siffror inströmmar dagligen till den svenska väderlekstjänsten - Högtrycken och lågtrycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄDERLEKSTJÄNSTEN 3 7 I 7
BLIR DET VACKERT
Väderlekstjänsten är en avdelning vid ett
meteorologiskt institut. Observationer över vädret
emottas här medelst radio eller trådtelegraf från ett
betydande antal orter, spridda över stora delar av
jorden. De bearbetas sedan med tillhjälp av synoptiska
kartor till förutsägelser och stormvarningar. I regel
finns, åtminstone i de mindre länderna, blott en enda
s. k. allmän väderlekstjänst, men dessutom har man
på flera platser i landet särskilda avdelningar,
avsedda att betjäna flygtrafiken.
Den svenska väderlekstjänsten inrättades 1873,
närmast med tanke på den nytta man allmänt väntade sig
av stormvarningsväsendet. Det antal observationer
som lades till grund för den synoptiska kartan - en
karta med samtidiga väderleksiakttagelser - var till
en början mycket litet, och det resultat som kunde
utvinnas utgjorde huvudsakligen en sammanfattning av
de svenska väderleksförhållandena vid
observations-tillfället. Det dröjde nära ett tiotal år, innan de
egentliga förutsägelserna började lämnas, och först 1905
utfärdades stormvarningar, till en början blott för
västra delen av vår kust.
Under första världskriget måste utsändningen av
stormvarningarna avbrytas till följd av brist på bl. a.
oumbärliga meteorologiska telegram från västra och
mellersta delarna av Europa. Därefter har
utvecklingen gått raskt framåt både i fråga om observationernas
antal och förutsägelsernas spridning. Rundradion,
som i Sverige började användas även för detta
ändamål 1924, har blivit ett utmärkt medel för snabb
utsändning av väderleksrapporterna.
Metoderna att utarbeta prognoser har med tiden
förbättrats och såsom en följd därav även
»träffsäkerheten». Härtill har också en fortskridande utveckling
av de meteorologiska instrumentens konstruktion
bidragit. Numera avfattas vid väderlekstjänsten
detaljerade förutsägelser flera gånger om dygnet. Särskilda
bulletiner med väderleksiakttagelser, utsikter och
synoptiska kartor trycks i stora upplagor, och dessa
utsänds till pressen, abonnenter, myndigheter och
meteorologiska institut i andra länder.
700 000 siffror inströmmar dagligen till den svenska
väderlekstjänsten
Med de uppgifter som inkommer till
väderlekstjänsten kartläggs vädret på så sätt, att man på ett kartblad
inför på varje observationsplats de iakttagelser som
rapporterats därifrån. Observationerna inkommer var
tredje timme och utgör varje gång grunden till en ny
karta. Dessa iakttagelser är sammanställda enligt ett
internationellt chiffer med 30-40 siffror,
innehållande uppgifter om lufttryck, vind, temperatur, neder-
VADER I MORGON?
börd, moln, fuktighet, sikt m. m. Omkring 700 000
siffror från ett tusental utländska och några hundra
svenska stationer inströmmar dagligen till den
svenska väderlekstjänsten och ordnas geografiskt för att ge
en överskådlig bild av vädret över Europa, Atlanten,
Asien och Nordamerika. En del av dessa stationer är
samtidigt specialstationer för sondering av vind,
temperatur och fuktighet i högre luftlager. Hit hör bl. a.
nio fasta väderskepp på Atlanten. Ett av dessa är ett
svensk-norskt skepp, Polarfront, som är stationerat
mellan Färöarna och Lofoten. De internationellt
bestämda tiderna för meteorologiska observationer är
8 per dygn, de viktigaste kl. 1, 7, 13 och 19.
Högtrycken och lågtrycken
På den tecknade väderlekskartan åskådliggörs
lufttrycksfördelningengenom isobarer, dvs. linjer för
lika lufttryck. Dessa omsluter områden dels med högt,
dels med lågt lufttryck. Omkring ett högtryck kretsar
luften medsols, omkring ett lågtryck motsols. Vidare
har man på kartan utmärkt linjer för lika
tryckändring under de senaste tre timmarna,
nederbördsområden, fronter, dvs. gränslinjer mellan kalla och
varma luftströmmar, dimområden osv. I stort sett kan
man säga att luften sjunker inom områden med högt
lufttryck. Detta medför att luften uppvärms och blir
torrare, vilket innebär en upplösning av molnen;
vädret blir då mestadels vackert. Särskilt på lågtryckens
östra sida befinner sig luften däremot i rörelse uppåt.
Denna uppstigande rörelse medför å andra sidan en
avkylning av luften och molnbildning; vädret blir i
detta fall i regel mera mulet, vått och blåsigt.
Senare undersökningar har beträffande väderleken
i övrigt visat, att sambandet mellan moln, regn och
lufttrycksfördelning inte är så enkelt som det ovan
beskrivna. Man kan exempelvis under den varma
årstiden få kraftiga skurar mitt i ett högtrycksområde,
en företeelse som nog mången ägare av en barometer
kunnat lägga märke till, fastän detta instrument
lovat »vackert väder». Man har vidare funnit, att
lågtryckens uppåtgående luftström och
nederbördsbild-ningen mestadels förekommer inom tämligen smala,
begränsade områden. Ett sammanhängande
regnområde uppstår oftast därigenom, att den varmare och
lättare av två luftströmmar glider upp över den
kallare. Då ett lågtryck rör sig i väst-östlig riktning,
blir ändringarna i väderleken helt olika norr och
söder om lågtryckscentrum. Norr om centrum vrider
vinden motsols, dvs. exempelvis från ost över nord till
väst, och nederbörd faller utan större avbrott, söder
om centrum vrider vinden medsols, och ofta inträder
tillfälliga uppklarnanden.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
