Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägarna — från gångstig till autostrada - De svenska vägarna - Längden av olika vägar - Projektering - Byggnadsverksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄGAR 3721
Sveriges första riktiga
motorväg, som färdigställdes år 1954,
kan ta upp tävlan med de bästa
kontinentala autostraderna.
Den förbinder städerna Malmö
och Lund.
omorganiserades till 170 vägdistrikt för att öka
möjligheterna till ett maskinellt vägunderhåll. Sedan 1944
är byggande och underhåll av de allmänna vägarna på
landet en statlig uppgift som omhänderhas av Kungl.
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och under
styrelsen lydande vägförvaltningar, en i varje län.
Städerna ombesörjer med några undantag själva
underhållet av sina vägar och gator. Statsbidrag
beviljas emellertid för byggande och underhåll av de
viktigaste vägarna och gatorna i städerna.
Det enskilda vägnätet bildar ett komplement till
det övriga vägnätet. Statsbidrag utgår i viss
utsträckning till byggande och underhåll av enskilda vägar.
Längden av olika vägar
År 1906 utgjorde längden av de allmänna vägarna
på landet ca 60 000 km. År 1954 omfattade de
allmänna vägarna en längd av mer än 91 000 km. För
biltrafiken viktiga vägar och gator i städerna, för vilka
statsbidrag till underhållet utgick, nådde en längd av
ca 5 500 km, medan längden av motsvarande enskilda
vägar var ca 40 000 km.
Av de allmänna vägarna på landet var den 1 januari
1954 ca 4380 km rikshuvudvägar, 19565 km
läns-huvudvägar och 67 100 km bygde- och ödebygdsvägar.
Omkring 8 % av vägarna var försedda med beläggning,
företrädesvis asfalt. Övriga vägar är grusvägar. I
första hand söker man belägga sådana vägar som på
grund av trafikens stora omfattning är särskilt
kostsamma att underhålla som grusväg. På
rikshuvudvä-garna har exempelvis den belagda våglängden under
åren 1948-1953 ökat från 34 till 60 %. Det anses
ekonomiskt motiverat att förse ytterligare minst 21 000
km av landets allmänna grusvägar med något slags
beläggning. Riksväg nr 1 mellan Hälsingborg och
Stockholm är numera belagd i hela sin sträckning.
Rv 2 från Trelleborg till norska gränsen vid
Svine-sund är också i stort sett belagd liksom riksvägarna
6 (Stockholm-Göteborg) och 12 (Stockholm-Falun).
Första milen av rv 4, nya Lundavägen, är utformad
som korsningsfri fyrfilig motorväg av kontinental
toppklass. Samma utformning får den 1955
påbörjade första ombyggnadsetappen av länsväg 275
Stock-holm-Norrtälje.
Den belagda våglängdens tillväxt sedan början av
1930-talet belyses av diagrammet s. 3723.
Projektering
Vid planläggning av det allmänna vägnätet tas
hänsyn till trafikens behov av säkerhet och snabbhet vid
olika trafikmedels framförande samt till ekonomiska
och allmänna intressen - bebyggelse, jordbruk,
skogsbruk, industri, försvar, turisttrafik, naturskydd
m. m. - vilka kan påverka vägens tillkomst eller
sträckning. De moderna lastfordonens växande tyngd
och trafikens tillväxt ställer allt större krav på
vägarnas bärighet och bredd. Till ledning för arbetet
med vägarnas planläggning ligger omfattande
trafikutredningar, klarläggande trafikens art och
omfattning. Utredningarna grundar sig på systematiskt
bedrivna trafikräkningar, vilka numera i stor
omfattning utförs maskinellt.
Byggnadsverksamheten
Genom den begränsning av byggnadsverksamheten
som det andra världskriget medförde, uppkom en ef-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
