Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värdepapper — papper som representerar miljarder - Obligationens natur och säkerhet - Värdet av svenska obligationer utgivna åren 1945, 1949 och 1953 - Aktiens natur och aktieägarens ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRDEPAPPER 3725
Staten lämnar inte som bolagen
någon särskild säkerhet för
sina lån, men
premieobligationerna räknas ändå som de
säkraste värdepapperen.
köper obligationen är därför långivare och den som
utger obligationen låntagare. Den största låntagaren
på obligationsmarknaden är staten men också en del
kommuner, de s. k. hypoteksinstituten och större
industriföretag utger obligationslån.
Obligationsinnehavarens trygghet garanteras av den säkerhet som
lämnas för lånet. Staten och kommunerna lämnar inte
någon särskild säkerhet men ändå räknas deras
obligationer som de säkraste värdepapperen. Garantin för
att obligationen skall kunna inlösas till sitt fulla värde
ligger i sista hand i statens och kommunernas
beskattningsrätt. För övriga obligationslån lämnas däremot
särskild säkerhet.
Obligationslånen kan inte uppsägas från
långivarens sida men däremot ofta från låntagarens, vilken
uppsägningsrätt i förekommande fall inträder en viss
tid efter utgivandet och benämns konverteringsrätt.
Orsaken till att låntagaren förbehåller sig denna
rätt är att han önskar kunna utnyttja de förändringar
i ränteläget som kan inträffa. Om räntenivån vid
upptagandet av lånet är exempelvis 5 procent men efter
några år sjunker till 3 procent, skulle låntagaren bli
alltför hårt belastad i jämförelse med sina
konkurrenter. I praktiken sker konverteringen på det sättet att
långivaren i utbyte mot de ursprungliga
obligationerna erhåller nya som löper till den lägre räntefot som
motsvarar det nya läget.
Obligationernas löptid är av varierande längd och
även sättet för återbetalningen olika. Det finns
sålunda obligationslån för vilka någon skyldighet att vid
viss tidpunkt återbetala lånet inte föreligger
(räntelån); vid fasta lån återbetalas hela beloppet på
lånets förfallodag, som kan infalla upp till 50 år efter
lånets utgivning, medan vid amorteringslån en viss
del av lånebeloppet återbetalas årligen eller
halvårsvis under lånets hela löptid.
De största obligationsköparna är försäkringsbolag,
banker, sparbanker, stiftelser, kassor och andra
inrättningar. Den typ av obligationer som är mest
populär hos enskilda personer är de s. k.
premieobligationerna. Dessa löper inte med ränta utan i stället
utlottas två gånger om året det belopp som annars skulle
gå som ränta till obligationsinnehavarna. Det betyder
att de som har tur får en mycket god ränta, medan
andra inte får någon ränta alls.
Värdet av svenska obligationer utgivna åren 1945, 1949
och 1953
Belopp i miljoner kronor
Obligationer utgivna av 1945 1949 1953
svenska staten i 291,4 489,9 2 022,6
hypoteksinstitut 484,1 156,5 33i,5
kommuner 82,5 204,2 25,0
övriga 60,5 160,5 201,5
Summa I 918,5 I OII,I 2 580,6
Aktiens natur och aktieägarens ställning
Medan obligationsköparen är fordringsägare
gentemot den som ställt ut obligationen, är aktieägaren
delägare i det företag som aktien gäller. Obligationen
ger säkerhet, ty obligationsinnehavarens fordran är
försedd med en hög förmånsrätt i
obligationsutstäl-larens tillgångar. Aktieägaren däremot kan inte kräva
ersättning eller dra sig undan förlust, om det företag
han intresserat sig i genom aktieköpet skulle gå
omkull eller försämras så att hans aktier förlorar i värde.
Genom aktieköpet får han andel i företagsvinsten men
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
