Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskrigen — från Sarajevo till Hiroshima - Första världskriget - Det politiska händelseförloppet - Fredernas resultat - Det militära händelseförloppet - Den tyska fälttågsplanen: blixtanfall - Tyskarna hejdas vid Marne - Hindenburg segrar på östfronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDSKRIGEN 3735
Den framgångsrika tyska offensiven på västfronten i krigets början hejdades redan efter någon månad genom Marneslaget
(september 1914). Under de följande fyra åren bibehöll de militära operationerna på denna front sin karaktär av ställningskrig.
Ovan ses ett avsnitt av de tyska skyttegravslinjerna. Se vidare bildtext s. 3737.
Bulgarien förlorade ytterligare en del områden, och
de gamla österrikisk-ungerska huvudlanden
förvandlades till två självständiga småstater med snävt
beskuret område. Turkiet uppdelades i intressesfärer
och olika kolonialområden men återuppstod inom kort
genom en nationell revolution och ett lyckosamt
genomfört krig mot Grekland som en mindreasiatisk
nationalstat.
Det militära händelseförloppet
Den tyska fälttågsplanen: blixtanfall
Alliansen mellan Frankrike och Ryssland hade
ställt Tyskland inför utsikten av ett krig på två
fronter. Redan på 1890-talet utarbetade också den tyske
generalstabschefen Schlieffen sin berömda
fälttågs-plan, som gick ut på att Tysklands huvudkrafter vid
ett krigsutbrott skulle kastas mot Frankrike för att
avgöra kriget i väster, innan de ryska massorna
hunnit ingripa på allvar. När tyskarna i augusti 1914
vände sig mot Belgien, skedde detta därför att den
franska västgränsens befästningar lade hinder i
vägen för det blixtanfall som planen krävde.
I början gick allt efter beräkning. Trots Belgiens
tappra motstånd trängde de tyska arméerna raskt
framåt och stod efter endast några veckor långt inne
i Frankrike.
Tyskarna hejdas vid Marne
Redan siktades Paris, då omslaget kom. På en
viktig punkt klickade den tyska planen: innan ännu
något avgörande hunnit ske i väster, vältrade »den
ryska ångvälten» in över Ostpreussen. Inför denna fara
sände det tyska överbefälet förstärkningar till
östfronten — och därmed försvagades anfallskraften i
väster. Generalstabschefen Moltke, som inte hade
mycket gemensamt med sin store farbroder, var sjuk
och förlorade greppet om läget i det avgörande
ögon
blicket. Anfallsarméns försvagande, ledningens
missgrepp och lyckade motstötar från ententesidan
under Joffre [sjåfr] ledde i slaget vid Marne (början
av september 1914) till att den tyska offensiven
hejdades och att de tyska arméerna trängdes tillbaka.
Båda parter grävde nu ner sig i långa
skyttegravs-linjer, och operationerna stelnade i ställningskrig.
Hindenburg segrar på östfronten
Ungefär vid samma tidpunkt som den tyska
offensiven stoppades vid Marne kom det till ett lokalt
avgörande i öster. Två ryska arméer om tillsammans ca
550 000 man hade i mitten av augusti trängt in i
Ostpreussen och ryckte fram på var sin sida om de s. k.
Masuriska träsken. Tyskarna, som inte disponerade
mer än 200 000 man, måste retirera, och läget föreföll
högst allvarligt, då befälet övertogs av Hindenburg
(se d. o.) med general Ludendorff som stabschef.
Vid Tannenberg gick Hindenburg till anfall (23-31
aug.) och tillfogade den ena ryska armén det mest
förkrossande nederlag - antalet fångar översteg
segrarens hela styrka - och en vecka senare rönte den
andra invasionsarmén samma öde vid Masuriska
sjöarna. Sedan ryssarna i det s. k. vinterslaget i Masuren
(febr. 1915) lidit ett nytt stort nederlag, utförde
tyskar och österrikare en väldig offensiv (maj-sept.),
som kastade ryssarna tillbaka ur Polen och Litauen.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
