Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskrigen — från Sarajevo till Hiroshima - Andra världskriget - Det politiska händelseförloppet och den ideologiska bakgrunden - Kriget breder ut sig - Europakriget blir ett världskrig - Två militärmakters kamp för världsherravälde - »Nyordning» av Europa - Oerhörda förluster i människoliv — astronomiska tal för de ekonomiska förlusterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374° VÄRLDSKRIGEN _________________________________
England-Frankrike förekom inte. Men från april 1940
utvidgades striden snabbt till en världskamp. Genom
det tyska överfallet på Danmark-Norge 9 april och på
Holland-Belgien-Frankrike 10 maj, följt i juni av en
italiensk krigsförklaring mot Frankrike och England,
växte kriget snabbt i omfång. Efter Frankrikes
ned-kämpande och kapitulation (21 juni 1940) inträdde
dock åter ett slags stillestånd, varunder Tyskland
med hotelser och luftterror sökte tvinga England till
en fred på tyska villkor. Men då detta inte lyckades,
utvidgades striden ånyo. Italien hade i oktober
anfallit Grekland och därigenom berett vägen för en
allmän Balkankonflikt. Då grekerna gick segrande fram
och höll på att driva ut italienarna ur Albanien,
ingrep tyskarna i april 1941 genom ett överfall mot
Jugoslavien och Grekland. Under tiden hade ett italienskt
erövringsförsök i Afrika mot Egypten slutat med en
italiensk militär katastrof.
Europakriget blir ett världskrig
Den stora krigsutvidgningen ägde emellertid rum
på sommaren och hösten, då Tyskland 22 juni angrep
Sovjetunionen och Japan 7 december anföll Förenta
staterna. Genom angreppet på Sovjetunionen drogs
Ungern, Rumänien och Finland med i kriget som
tyska drabantstater, varjämte Bulgarien ockuperades;
och genom den japanska aktionen sammanknöts det
sedan 1937 pågående japansk-kinesiska kriget med
det europeiska. Det japanska angreppet följdes
nämligen av tysk krigsförklaring mot USA och kort därpå
av krigsförklaringar från en rad sydamerikanska
stater mot Tyskland. Därmed var yärZdAriget i egentlig
mening en verklighet. Då striderna 1945 slutade med
Tysklands och Japans villkorslösa kapitulation, var
blott Sverige, Schweiz, Irland och Argentina neutrala.
Formellt stod även Spanien och Portugal utanför,
men det förra landet var under större delen av kriget
»icke krigförande» på tysk sida och deltog med
väpnade, s. k. frivilliga styrkor i det ryska fälttåget, och
Portugal uppgav genom upplåtande av baser
(Azorerna) åt de allierade och konflikten med japanerna
på Timor reellt sin neutralitet. Turkiet liksom vissa
sydamerikanska stater utfärdade dock först
omedelbart före Tysklands sammanbrott sina
krigsförklaringar och deltog aldrig i striden.
Två militärmakters kamp för världsherravälde
Andra världskrigets rent militära förlopp skildras
nedan i sammandrag. Men krigets karaktär
bestämdes i lika hög grad av andra faktorer än de militära.
I det allmänna medvetandet hos den generation som
fått uppleva kriget har den ideologiska motsättningen
mellan de totalitära staterna och demokratierna
kanske kommit att spela en oförtjänt stor roll, dels
genom propagandan, dels genom att de fientliga
huvud-makterna, Tyskland, Italien och Japan, tillämpade ett
likartat auktoritärt styrelsesätt. Även på den andra
sidan fanns dock flera totalitära stater - den
kommunistiska Sovjetunionen, flera auktoritärt styrda
sydamerikanska republiker, Kina och Turkiet. Ett
bättre perspektiv på kriget får man genom att
betrakta det som ett försök från två militärt
välutrustade, aggressiva stormakter, Tyskland och Japan, att
med våld utvidga sin makt över stora delar av
jordklotet. Det japanska försöket inleddes redan 1937
med den stora aktionen mot Kina men vidgades till
en världsomfattande framstöt först då man i Japan
fått den uppfattningen, att Tyskland hemfört segern
i det europeiska kriget och de västeuropeiska
besittningarna i Östern utgjorde ett lättfånget byte för den
förstkommande. I ännu högre grad än första
världskriget förtjänar därför det andra namnet ett tyskt
krig. — Till karakteristiken av kriget hör, att det blev
den fjärde diktaturstyrda stormakten, Sovjetunionen,
som från och med krigets slutskede målmedvetet
övertog erövrarens roll (se nedan).
»Nyordning» av Europa
De tyska krigsmålen demonstrerades klarast under
år 1942, då i det närmaste hela den europeiska
kontinenten och de viktigaste delarna av europeiska
Sovjetunionen behärskades av Tyskland. I såväl tal som
handling kungjordes den tyska »nyordning» som
skulle inlemma Europa och ett obestämt
kolonialvälde i ett tyskt »storrum», helt behärskat av det
tyska »herrefolket». Nyordningsprincipernas
tillämpning i de ockuperade länderna ledde emellertid
överallt till ett växande nationellt motstånd, vilket i
kampens slutskede fick stor betydelse vid Tysklands
militära och politiska sammanbrott. Det tyska
herraväldet över andra folk tog sig nämligen uttryck i ett
vålds- och terrorregemente som dittills saknat
motsvarighet i nyare tid. (Se vidare Hitler,
Koncentrationsläger, Nationalsocialismen och Slaveri.)
Krigföringen under det andra världskriget fick sin
särskilda karaktär genom att den direkt och indirekt
i så hög grad gick ut över civilbefolkningen. I de av
Tyskland ockuperade länderna tog sig detta uttryck
i bestialisk förföljelse av oliktänkande, patrioter och
judar samt utskrivning av stora befolkningsgrupper
till slavtjänst. Tyskarna hade även genom den s. k.
Blitzen mot England hösten 1940 inlett
massbomb-ningen av städer, en krigstaktik som i mångdubbelt
förstorad skala skulle fullföljas av de allierade under
krigets sista år, då flertalet tyska storstäder mer eller
mindre grundligt »utraderades».
Oerhörda förluster i människoliv — astronomiska tal
för de ekonomiska förlusterna
I fråga om förluster av människoliv var det andra
världskriget fram till sommaren 1941 långt mindre
blodigt än det första. Dess senare skede skulle emel-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
