Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskrigen — från Sarajevo till Hiroshima - Andra världskriget - Det militära händelsförloppet i Europa - Invasionen i Danmark och Norge 1940 - Den tyska västoffensiven och Frankrikes sammanbrott 1940 - Italiens inträde i kriget. Kampen i Afrika 1940—43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDSKRIGEN 3743
Karta över Frankrike med namn utsatta på
de viktigaste slagfälten under första och andra
världskrigen.
les otillräcklig och snart drogs tillbaka, hade Norge
intet annat val än att kapitulera, vilket skedde 9 juni.
De norska hamnarna och fjordarna blev
tillflyktsorter för tyska sjöstridskrafter.
Den tyska västoffensiven och Frankrikes sammanbrott
1940
Den 10 maj 1940 på morgonen bröts lugnet på
västfronten, då de tyska arméerna (liksom i Polen under
ledning av generalöverste von Brauchitsch) och
luftflottorna satte igång invasionen av Holland, Belgien
och Frankrike.
Händelserna utspelades nu med blixtens hastighet.
Efter fem dagars strider (10-14 maj) kapitulerade
de holländska stridskrafterna. I Belgien kom
engelsmän och fransmän till hjälp. I Belgien och norra
Frankrike utkämpades ett slag som varade i icke fullt
fyra veckor (10 maj-3 juni). Redan 15 maj
genombröt generalöverste von Rundstedt vid den
historiska staden Sedan i en avgörande stöt de allierades
uppställning, varefter de tyska pansartrupperna »som
en skarp skära» i en vid båge svepte fram mot
atlant-kusten, vilken nåddes 20 maj vid Abbeville. Tyskarna
fortsatte längs Engelska kanalen norrut. De
fransk-engelsk-belgiska stridskrafterna omringades i en av
dessa väldiga inringningsmanövrer som är
karakteristiska för andra världskriget. Trängd till det
yttersta kapitulerade konung Leopold med belgiska armén
(omkring % milj, man) 28 maj. Det hade för de
allierade inträtt en katastrof. Likväl lyckades man
genom den engelska flottans insats, samt i främsta
rummet till följd av ett personligt ingripande i
operatio
nerna från Hitlers sida, som hejdade den tyska
in-ringningen, att från Dunkerque evakuera inte bara
huvuddelen av den brittiska expeditionsarmén utan
även betydande delar av de franska stridskrafterna
- dock utan materiel. Med ohöljd uppriktighet
framlade Churchill inför parlamentet nederlagets
omfattning.
Den 4 juni slutade kampen vid Dunkerque, och
redan följande dag började slaget om Frankrike, som
utvecklade sig till en sammanhängande drabbning
mellan kanalkusten och schweiziska gränsen. Den 19
maj hade Gamelin avgått som fransk överbefälhavare
och ersatts av general Weygand [vägang/], vilken
dock inte kunde åstadkomma någon omsvängning i
krigslyckan. Hans linjer genombröts redan 7 juni,
och nu gick den tyska offensiven hejdlöst fram över
Frankrike, sönderslående återstoden av den franska
hären. - Den 10 juni inträdde Italien i kriget.
Det franska motståndet var brutet. Paris
ockuperades av tyskarna 14 juni. Två dagar senare blev den
åldrige marskalken Pétain [petäng’] regeringschef.
Hans första regeringsåtgärd blev att söka åvägabringa
vapenstillestånd (17 juni). Under tiden inringades
stora franska styrkor i Elsass-Lothringen, och läget
blev katastrofalt. Den 22 juni slöts vapenstillestånd
med Tyskland och den 24 med Italien. Följande dag
upphörde fientligheterna.
Italiens inträde i kriget. Kampen i Afrika 1940—43
Italiens krigsförklaring medförde, att kriget
utvidgades att omfatta hela Medelhavsområdet och
utvecklades till en kraftmätning, där Italien och Storbritan-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
