Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskrigen — från Sarajevo till Hiroshima - Andra världskriget - Det militära händelsförloppet i Europa - Avgörande offensiver mot Tyskland i öster, väster och söder - Det tyska sammanbrottet. — Allmän kapitulation - Det militära händelsförloppet i Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 752 VÄRLDSKRIGEN ______________________________________________________________________
Men ryssarna gick till anfall 12 januari. På frontens
centrala del gick marskalk Sjukov fram, intog redan
den 17 Warszawa och ryckte därpå rakt mot Berlin.
Han nödgades dock i början av mars göra halt vid
Oder i linjen Küstrin-Frankfurt, och söder om
honom fastnade marskalk Konjev i det bergiga övre
Schlesien och väster om Breslau. Men på flyglarna
gick det framåt. Vid östersjökusten trängde ryssarna
under intagande av Königsberg och Danzig genom
Ost-preussen, Danzigområdet och östra Pommern fram till
nedre Oderlinjen vid Stettin. I söder föll Budapest
14 februari och Wien 11 april, varefter dock den
ryska offensiven vid Donau avstannade. I mitten av
april var emellertid ryssarna vid mellersta Oder redo
att utdela det sista dråpslaget.
Under tiden hade krigets verkligen avgörande
operation slutförts i väster. I februari och början av mars
hade de allierade mycket mödosamt arbetat sig fram
mot Rhen. Men plötsligt, 7-8 mars, lyckades
amerikanerna genom en djärv kupp forcera den stora
floden mellan Koblenz och Bonn vid Remagen. Detta
blev upptakten till det avgörande slaget om Rhen.
Brohuvudet vid Remagen utvidgades snabbt åt alla
håll. Den 24 mars gick Montgomery på bred front
över Rhen mellan Köln och Wesel. Samtidigt
forcerade general Patton floden vid Oppenheim söder om
Mainz efter att ha sönderslagit det tyska försvaret i
Saar och Pfalz. Ett par dagar senare gick
amerikanerna också över Rhen vid Worms och Speyer och i slutet
av mars fransmännen nära Karlsruhe. Den tyska
västfronten var sönderslagen, och den kunde icke räddas
av fältmarskalk Kesselring, som tillkallats från
Italien. I Ruhrområdet hade stora tyska styrkor
omringats. De måste kapitulera 19 april. De allierades
fram-ryckning gick nu huvudsakligen i tre riktningar:
Montgomery mot Holland och nordvästra Tyskland,
Bradley österut mot mellersta Elbe och Devers mot
södra Tyskland. Redan 11 april nådde amerikanerna
Elbe vid Magdeburg, och i mitten av månaden stod
de på bred front utefter denna sista tyska barriär.
Den 25 upprättades vid Torgau kontakt med ryska
trupper. Tyskland var kluvet i två hälfter.
Den 15 april startades ryssarnas slutoffensiv mot
Berlin. Den sista kampen blev fruktansvärd. Den 21
april började gatustriderna i den tyska
rikshuvud-staden. Det blev »Ragnarök», under vilket Hitler tog
sitt eget liv liksom också Goebbels och andra
nazistiska huvudmän. De återstående försvararna
kapitulerade 2 maj.
Denna dag trädde också den första tyska
masskapi-tulationen i kraft, märkligt nog i Italien. I samband
med de stora slutoffensiverna i väster och öster hade
även marskalk Alexander gått till anfall. Innestängd
mellan de allierade trupperna och Norditaliens
partisaner samt hotad av allmänt uppror i de
norditalienska städerna, besegrades snabbt den tyska
armégruppen. Hela det tyska försvaret bröt samman. Den
29 april kapitulerade tyskarna utan villkor till
Alexander, och 2 maj inställdes fientligheterna. Kriget i
Italien var slut.
Det tyska sammanbrottet. — Allmän kapitulation
Ännu 2 maj 1945 höll tyskarna Norge, Danmark,
västra Holland, några franska atlanthamnar, en bit av
nordvästra Jugoslavien, en del av Kreta m. fl. öar i
Egeiska havet. Men 2 maj är datum för det tyska
sammanbrottet. Efter kapitulationen i Italien följde 4
maj fältmarskalk Buschs villkorslösa dagtingan,
vilken till Montgomery levererade Holland och
nordvästra Tyskland samt befriade Danmark. Den 5 maj
kapitulerade de tyska styrkorna i Sydtyskland till general
Devers. Slutligen 7 maj försiggick i Eisenhowers
huvudkvarter vid Reims den akt som betydde hela den
tyska krigsmaktens kapitulation utan villkor till
England, Amerika, Frankrike och Sovjetunionen. I
samband med den allmänna kapitulationen blev även
Norge fritt. Akten ratificerades i Berlin tidigt 9 maj.
Denna dag avslutades således officiellt kriget i
Europa.
Mellan tyskarna och de västallierade hade vapnen
praktiskt taget tystnat redan 5 maj. Men mot ryssarna
upprätthöll tyskarna en obruten front ännu en vecka.
Striderna i Böhmen slutade först 12 maj. Det var
samtidigt med dessa sista strider som ryssarna bombade
och besatte Bornholm.
Hela Tyskland ockuperades, och dess krigsmakt
vandrade i fångenskap. Kriget i Europa var slut, men
det fortsatte i Fjärran Östern.
Det militära händelseförloppet i Asien
Först då japanerna 7 dec. 1941 gjorde sin kupp mot
Pearl Harbor, den amerikanska flottbasen på Hawaii,
utvecklades kriget, som förut egentligen blott berört
Europa, Atlanten, norra Afrika och i obetydlig grad
Mellersta Östern, till ett verkligt världskrig. Då
Sovjetunionen bibehöll sin neutralitet gentemot Japan
och läget i Kina föga ändrades efter 1938, då
japanerna erövrade Kanton, blev kriget i Fjärran Östern
ett utpräglat sjö- och luftkrig i västra Stilla havets
och under en kortare period i Indiska oceanens
farvatten.
Starten var ovanligt framgångsrik för Japan, som
genom överfallet av Pearl Harbor för en tid lamslog
den amerikanska flottan och ungefär samtidigt vid
Malackas kust eliminerade den engelska
Stillahavs-flottan genom sänkning av dess båda slagskepp.
Japanerna vann tills vidare herraväldet till sjöss och i
luften. Följderna blev överväldigande. Intill våren
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
