- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 7. Sv - Ö (3297-3888) /
3774

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västergötland — en gammal kulturbygd - Slättbygderna och västgötabergen - Södra Västergötlands skogs- och dalbygder - »Knallebygden»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3774 VÄSTERGÖTLAND _______________________________

Skara blev nu biskopssäte och centrum för den
kristna missionen. Västergötland blev också vid flera
tillfällen en tillflyktsort för kristna kungar undan de
hedniska uppsvearna. När den gamla kungaätten
omkring 1060 utslocknade, blev västgöten Stenkil
konung över hela riket, och genom hans ätt utbreddes
kristendomen till allt vidare områden. Sedan släkten
gått ut på 1120-talet, vägrade västgötarna att erkänna
den uppsvenske Ragnvald och valde egen konung
men förenade sig till sist med östgötarna om Sverker
och hans ätt. Från denna tid var landskapet fastare
förenat med riket. Dock gjorde dess utsatta läge på
landets västra gräns, att det ofta härjades av fiender.
Det var också skådeplats för många av de strider som
utkämpades mellan medeltidens stridande dynastier.
Slagen vid Älgarås 1205, Lena 1208, Gestilren 1210,
Hova 1275 °ch Falköping 1389 är de mest kända.
Mellan 1613 och 1619 hölls de sju häraderna i södra
Västergötland besatta av danskarna.

Slättbygderna och västgötabergen

Beläget mellan Göta älv, Vänern och Vättern samt
i söder övergående i det sydsvenska höglandet, har
Västergötland en väsentligt olika natur i skilda delar.
Vägarna till mälarbygderna går över den oländiga
skogstrakten Tiveden förbi sjöarna Skagern och
Un-den. Det är ett bergigt och glest befolkat område, som
över Vikaskogen och Hökensås hänger samman med
höglandet i södra Västergötland. Landskapets
huvudbygd är vänerslätten, vars jämna yta endast här och
var avbryts av brant uppstigande platå- eller
taffel-berg.

Mellan Billingen och Vänern utbreder sig den plana
Skaraslätten, täckt av leror eller sand och större och
jämnare än t. o. m. den sydvästskånska slätten. Vissa
områden är uppodlade till mer än fyra femtedelar;
råg och vete intar en åttondel av åkern, havre en
fjärdedel och vall större delen av återstoden. De flesta
gårdarna är små eller medelstora. Genom smärre
skogsbälten skiljs skaraslätten från slätterna kring
Nossan, på Kållandshalvön och kring Kinnekulle.
Söder om Vänersborg vidgar sig Göta älvs dalgång till
Tunhemsslätten, vars natur är lik de övriga
väner-slätternas. - Öster om Billingen tar en magrare och
mer skogrik slättbygd vid i Tidadalen, men norr om
Billingen går denna över i vänerslätten.

Tvärbrant över slätten höjer sig de s. k.
västgötabergen, isolerade platåberg som är uppbyggda av
nästan horisontalt liggande kambrosiluriska avlagringar,
sandstenar, skiffrar och kalkstenar, överlagrade av
en hård vulkanisk lava (diaba’s, här kallad trapp},
vilken skyddat de underliggande berglagren från
förstöring. Även slättbygden har en gång varit täckt av
silurhavets avlagringar, men här har erosionen fört
bort de lager som inte skyddades i
förkastningssän-kor. Hela norra Västergötland är genomdraget av för-

kastningssprickor, längs vilka större eller mindre
landblock lyfts upp till horstar som Tiveden och
Hökensås eller sänkts ned och nu täcks av sjöar som
Vänern och Vättern eller uppodlade slättbygder.

Av västgötabergen är Kinnekulle uppbyggd i flera
terrasser, och endast själva toppen, Högkullen, består
av diabas. Den största plana terrassen består av
or-toce’rkalk och påminner på sina ställen i viss mån om
Ölands alvar. De flesta andra bergen har större
dia-basplatåer, som t. ex. på Halle- och Hunneberg och
Billingen täcks av skog och mossmarker och på
sidorna begränsas av branta stup, s. k. klevar. I Falbygden,
trakten mellan Billingen och Falköping samt öster
om Falköping, intar kalksten och skiffer vidsträckta
områden och bildar underlag för den äldsta mer
betydande åkerbruksbygden i mellersta Sverige. Över
»falan» höjer sig de vackra platåbergen Ålleberg,
Mösseberg, Gisseberget, Gerums-, Varvs- och
Plantabergen samt vid foten av Billingen det lilla
Brunn-hemsberget. Detta stora trekantiga, i förhållande till
det omgivande urberget sänkta område är den
största av de västgötska silurbygderna och bryter i många
avseenden, även kulturellt, av från den övriga slätten.
En annan sådan bygd är trakten omkring Kinnekulle.

Södra Västergötlands skogs- och dalbygder

Större delen av södra Västergötland utgör en del
av det sydsvenska höglandet. Här liksom i Småland
(se d. o.) är den norra randzonen starkt
sönderbrus-ten och rik på sjöar. Över de ofta trånga dalgångarna
höjer sig branta bergshöjder, och smala och
långsträckta dalsjöar finns i stort antal. Bebyggelsen har
koncentrerats till dalarna, medan det övriga landet är
skogsmark. Söderut blir terrängen flackare; det är
endast i gränsområdet mot Halland den brutna
topografin förhärskar, inåt landet blir skogsmarkerna
däremot jämnare, och sänkorna intas av grundare sjöar
och mossar. Här är det huvudsakligen Ätrans och
Viskans dalgångar som skurit sig ned i terrängen
och begränsas av dalstup.

»Knallebyg den »

I södra Västergötlands bergland är klimatet i
allmänhet något strängare än på slätten och i Göta älvs
dalgång. Skara har en temperatur av -3,2° i febr,
mot 15,7° i juli, Vänersborg resp. -2,6° och 16,5°
och Borås i jan. -3,3° och 15,3° i juli. Vissa delar av
sydvästra Västergötland hör till de regnrikaste i vårt
land med mer än 1 000 mm, medan medeltalet för
Skaraborgs län är ca 590 mm. Höglandet besväras
dessutom av större frostländighet än man skulle
vänta av läget. Klimatet i förening med den karga
jordmånen tvingade redan tidigt invånarna i dessa delar
av landskapet att vid sidan av jordbruket söka sitt
uppehälle genom en omfattande hemslöjd. Så blev
»Knallebygden» ett hemvist för textilhemslöjd och trä-

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 24 20:29:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-7/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free