Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västmanland — bergslags- och mälarbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTMANLAND 3787
Ramnäs bruk vid Kolbäcksån ligger
i en av Västmanlands mest natursköna trakter.
BERGSLAGS- OCH MÄLARBYGD
Västmanland för i sitt landskapsvapen
tre
flammande berg. Det är också en trakt där
bergshanteringen tidigare mer än annorstädes satte sin
prägel på tillvaron.
Det västmanländska bergsbruket är av gammalt
främst knutet till skogsbygderna i norr, där till
rikedomen på malmer kommer ett överflöd på trä.
Berggrunden tillhör i hela Västmanland urberget, men de
malmförande leptitema finns framför allt i de norra
bygderna. Sedan tidig medeltid utnyttjade
befolkningen fyndigheter även längre söderut, möjligen redan
i slutet av 11 oo-talet i Västeråstrakten, men med
säkerhet var brytningen i gång i Norberg på
1200-talet samt vid Dalkarlsberget vid mitten av 1300-talet.
De första gruvorna var små dagbrott, som bröts blott
en kortare tid på sommaren, och malmen smältes vid
smärre hyttor, där ett lagom stort vattenfall stod till
buds eller där man kunde åstadkomma en damm.
Både gruvorna och hyttorna förbrukade stora
kvantiteter skog; gruvbrytningen skedde genom
»tillmak-ning», och i hyttorna använde man väldiga
kvantiteter träkol. När kronan under Gustav Vasa och
senare ingrep för att reglera järnhanteringen, under
äldre tid vår enda större industri, delades bergslags-
Storlek. 8 255 km2 land. - 239 922 inv. (1954).
Berg. Fjällberget (469 m) väster om Grängesberg, många höjder
i nordväst når över 400 m.
Åar och sjöar. Svartälven med Norr- och Söderälven (189
och 181 m ö. h.), Torrvarpen (174 m), Halvarsnoren (165 m);
Arbogaån, av vars källfloder Noraån (även kallad Järleån och
Dyltaån) avvattnar bl. a. Vikern (113 m), Fåsjön och Norasjön; i
Väringen (32 m) mottar den Lindeån, som avvattnar
Hörken-sjöarna (159 och 255 m), Ljusnarn (162 m) och Råsfalen (61 m);
Hedströmmen med många smärre sjöar; Köpingsån;
Kolbäcksån från Aspen och Ämänningen (76 m); Svartån och Sagån.
Städer. Västerås 64 652 inv., Fagersta 14 266, Köping 14 222,
Sala 10 467, Arboga 10 217, Lindesberg 5 345, Nora 3 639.
Län och stift. Landskapet tillhör i sin helhet Västerås stift men är
delat mellan Västmanlands län (östra hälften) och Örebro län
(västra delen).
Karta se s. 2554.
bygden i zoner, inom vilka de skogskvantiteter som
fanns att tillgå ransonerades.
Uppe i gruvbygderna i norr samt närmast söder
därom förlädes hyttorna så att intet intrång skedde
på grannens gruv- eller hyttskog. Stångjärnsbruken
flyttades däremot nedåt landet, där större vattenfall
och mer orörd skog stod till buds. Slutet av 1600- och
hela 1700-talet var de många små hyttornas och
brukens blomstringstid; omkring 1800 var redan
koncen-trationsprocessen i full gång, ty med de ändrade
konjunkturerna samt det höga värde som skogen fick från
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
