Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Abstrakt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABSTRAKT MUSIK
ACHESON, DEAN
Abstrakt musik, ofta använt i samma
betydelse som absolut musik, fastän
gäma med ytterligare tonvikt pä
det rent konstruktiva och i regel
använt på tal om moderna
instrumentalkompositioner.
Abstru’s, lat., dunkel, svårfattlig.
Absu’rd, lat., orimlig. — In
absu’r-dum, lat., ut i det orimliga. —
De-du’ctio in absu’rdum, lat., hornslut,
se d. o. — Absurditet, orimlighet.
A’bu, arab., fader.
Abu-Bekr (573—634), kalif,
Muhammeds svärfar och efterträdare som
arabernas härskare (632—634).
Abuki’r, mindre hamnstad och badort
nordöst om Alexandria, Egypten,
känd genom Nelsons seger över
Na-poleons flotta 1798, ca 12 000 inv.,
2424, 2463.
Abuii’, grek., viljelöshet eller sjuklig
obeslutsamhet.
A’bu-Marku’b (jfr Abu), arab, namn
på träskonäbben (se d. o.).
Abu’na, arab., (»vår fader») den
etiopiska kyrkans överhuvud.
Ab ur’be con’dita (a. u. c.), »från
stadens grundläggning», dvs. från Roms
grundläggning, av traditionen
bestämd till år 753 f. Kr.
Utgångspunkt för romersk tidräkning,
enligt vilken följaktligen år 100 f. Kr.
blir lika med 653 a. u. c.
A’bu-Sim’bel, klippa vid Nilen i övre
Egypten med två tempel uppförda
av Ramses II (1292—25 f. Kr.) med
väldiga statyer av Ramses m. fl.,
782.
Abusi’r, ort i Egypten nära Kairo med
ryktbara fornlämningar från
förhistorisk tid. I närheten pyramider
och dödskupol från 5:e dynastins
tid, 777.
Abusus, lat., missbruk av t. ex. sprit
och tobak.
Abu-Talib, Muhammeds farbror, som
adopterade honom när han vid sex
års ålder blivit föräldralös.
Aby’dos. 1. Forntida stad på
Helle-spontens (Dardanellernas) asiatiska
kust och utgångspunkt för Xerxes
brygga över sundet (480 f. Kr.). —
2. Ruinstad i s. Egypten. Berömda
kungagravar.
Abys’sisk, abyssa’1, det som tillhör
djupet, särskilt djuphavet under
2 500 m. — Abyssisk avlagring,
djuphavsbildning.
A.C., förkortning för alternating
current, eng., växelström.
A. C., förk. för lat. anno Christi (se
Anno).
Ac, kem. tecken för aktinium.
a.c. 1. Förk. för anno currente, under
det löpande året, el. för anni
cur-rentis, det löpande årets. — 2. Förk.
för alternating current, jfr A.C.
Aca’cia, växtsläkte, se Akacia.
Académie, fr., akademi, se Institut de
France.
Académie des beaux-arts [akademi’
de båsa’r], franska konstakademien.
Grundad 1795 som fortsättning på
Ludvig XIV:s 1648 upprättade
kungliga akademi. Till A. är
knuten en konsthögskola.
Académie francaise [akademi’ [-fran®-sä’s],-] {+fran®-
sä’s],+} franska akademien (se d. o.),
27.
Acadia [ake’jdia], Aka’dien, det forna
namnet på de kanadensiska
kustprovinserna vid Atlanten (New
Brunswick, Nova Scotia, Prince
Edward Island). Numera använt av en
del geografer som beteckning på
regionen mellan St. Lawrencefloden
och Fundy Bay.
Acajou [-sjo’], Anacar’dium
occiden-taTe, tropiskt trädslag, vars frukter
användas vid fabrikation av
märkbläck.
Acajutla [-chot’la], hamnstad i v.
Salvador, Mellanamerika. Ändpunkt för
järnvägen till huvudstaden San
Salvador. Ca 3 000 inv. 1950.
Acanthod’i, utdöda hajar från silur
till devon med intill fem fenor i rad
pä var sida mellan bröst- och
bukfenan. Enligt en teori skulle detta
tyda på att fiskarnas pariga fenor
uppstått ur sido veck. A. saknade
muntänder.
A cappelTa, ital. musikterm,
kapellmässigt, syftar urspr. på det
påv-liga kapellets sång; körsång utan
in-strumentalackompanj emang.
A capriccio [akapri’tj å], ital.,
musikterm, efter gottfinnande, dvs. en
viss frihet i utförandet är tillåten.
Acapulco [-pol’kå], stad i s.v. Mexiko
vid Stilla havet med en av världens
bästa naturliga hamnar, 28 512 inv.
1950.
Accelerando [atjeleran’då], ital.,
musikterm, i allt hastigare tempo.
Acceleratio’n, hastighetsökning per
tidsenhet. Tyngdkraftens
»normalacceleration» är 9,80665 m per
sekundkvadrat och tecknas g. Hos en
fritt fallande kropp ökas sålunda
hastigheten med beloppet g för
varje sekund. — Motsatsen till A.
kallas retardation, 2292.
Accelcra’tor, något som ger ökad
hastighet. Ordet användes
understundom i st. f. gaspedal.
Användes också om sådana tillsatsmedel,
som påskynda en kemisk reaktion,
t. ex. vulkaniseringen av
kautschuk, likaledes om apparater i
vilka elektroner och gasjoner
bibringas stora hastigheter, 212.
Accelere’ra [akse-], lat., påskynda.
Accelerome’ter, instrument för
mätning av hastighetsförändringens
förlopp vid start och bromsning av
t. ex. motorfordon.
Accent [aksent’], lat., betoning, tryck,
tonfall. — Accentuera, betona.
Accept [aksept’], lat., godkännande,
vanl. om växlar; även den till
betalning godkända växeln.
Accepta’bel [aks-], godtagbar.
Acceptant’ [aks-], den som iklätt sig
förbindelse att betala en växel.
Accepte’ra [aks-], lat., mottaga, även
erkänna; godtaga; (om växlar):
erkänna sig betalningsskyldig.
Accessio’n [akse-], lat., förvärv.
Accessionskatalog, för Sveriges
offentliga bibliotek gemensam årlig
förteckning över nyinköpt utanför
Sverige tryckt litteratur. Även den för
varje bibliotek upprättade
inköps-förteckningen, 362.
Accidens’ [aksi-], lat., tillfällighet;
oväsentlig egenskap. Accidentell,
tillfällig, oväsentlig. — Motsats:
es-sentiell.
Accidens’tryck [aksi-], tillf
ällighets-tryck, mindre tryckalster, som
visitkort, blanketter etc.
Accis [aksi’s], lat., skatt som lägges
på en vara vid dess tillverkning
eller försäljning inom landet
(tobak, sprit, margarin), 3046.
Accius, Lu’cius [ak’kius lukius eller
ak’sius lus’ius] (omkr. 170—90f. Kr.),
romersk tragediförfattare. Fragment
och titlarna på ett 40-tal dramer
är bevarade.
Ac’cra eller Akkra, huvudstad i
engelska kolonin Guldkusten, v. Afrika,
135 926 inv. 1948. Stor export av
kakao och palmolja. I närheten
lämningar efter den danska fästningen
Christiansborg.
Accrington [ä’kringtan], stad i
Lan-cashire i n. England, med
bomullsindustri. 39 990 inv. 1954.
A’cer, lönnsläktet, se Lönn.
Acerra [atjer’ra], stad i mell. Italien
nära Neapel, med mineralkällor.
25 415 inv. 1951.
Aceta’l, förening mellan aldehy’der
och alkoholer.
Ace’taldehy’d, eller vanlig aldehyd, en
färglös, flyktig vätska, som
förekommer i råsprit och till en ringa
mängd i vin. Framställes ur
ace-tylen genom anlagring av vatten.
Användes inom den organisk
kemiska industrien för framställning
av ett flertal produkter.
Ace’tanili’d, användes förr såsom
fe-bemedsättande medel under namn
av antifebrin.
Aceta’t, salt av ättiksyran, 2934
Acetatcellulosa, ester av cellulosa och
ättiksyra; råmaterial för brandfri
film, acetatsilke och cellon.
Aceton [-tå’n], färglös vätska med en
kokpunkt av 56,6° C. Användes
såsom lösningsmedel, 1916.
Acety’1, ättiksyrans radikal.
Acetyle’n, ett brännbart, gasformigt
ämne, framställes genom att man
låter vatten inverka på
kalciumkarbid. Användes till svetsning
samt såsom utgångsmaterial vid
tillverkning av ett flertal olika
organiska produkter (bl. a. syntetisk
kautschuk), 48, 304.
Acetylengasverk, apparat där
kalciumkarbid bringas i kontakt med
vatten, varvid acetylen utvecklas.
Acety’lkoli’n, ett vävnadshormon, för
vars fysiologiskt betydelsefulla
upptäckt Dale och Loewi erhöllo 1936
års nobelpris. A. utvecklas i
minimala mängder vid bl. a. de
para-sympatiska nervtrådarnas ändceller
och överför nervimpulsen till en
muskelretning.
Acety’lsalicy’lsyra, i vatten
svärlös-liga kristaller, som användas såsom
smärtstillande medel särskilt mot
reumatiska åkommor. Sönderfaller i
tarmen i salicyIsyra och ättiksyra,
av vilka den förstnämnda är den
verksamma beståndsdelen, 917.
Ach, Narziss (1871—1946), tysk
expe-rimentalpsykolog, särskilt känd för
sina undersökningar av viljan och
viljebeslutets inverkan på
tankeförloppet.
AchaT-teke’, stort oasområde i
Turkmenistan ö. om Kaspiska havet och
vid den transkaspiska järnvägen.
Achard [asja’r], Marcel (f. 1899),
fransk dramatiker. Flera av hans
kvicka komedier har uppförts i
Stockholm, bl. a. »Jean de la
lune» 1930 (»Han som svävar i det
blå»), »Domino» 1931 och »La
fem-me en blanc» 1933.
Acharius [aka’-], Erik (1757—1819),
läkare och botanist, en av
lavforskningens grundläggare.
Achatz, Carl (f. 1/9 1901), svensk
flöjtist av österrikisk börd, tillhörde
Konsertföreningen i Stockholm
1920—41, åter anställd där sedan
1954, i Kungl. hovkapellet 1944—
54. Har ofta framträtt som solist,
även i utlandet. Som dirigent har
A. verkat i Portugal.
Acheloos [akelå’ås], det forntida
Greklands största flod. Den upprinner
på Pindos och utfaller i Joniska
havet. Heter nu Megdova.
A’chenbach, Andreas (1815—1910),
tysk landskaps- och marinmålare.
Ä:s stormskildringar från Nordsjön
och Norges kuster liksom hans
lugnare, mera pittoreska
landskaps-skildringar påverkade i hög grad
düsseldorfmåleriet.
A’chensee, sjö i ö. Tyrolen n.ö. om
Innsbruck. En 4,5 km lång tunnel
genom berget leder dess vatten till
Österrikes största kraftverk (125 000
hkr, 395 m:s fallhöjd).
Acheron, se Akeron.
Acheson [ätj’isan], Dean (f. 1893),
amerikansk politiker (demokrat),
biträdande utrikesminister 1941—45,
3893
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
