Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Ali Baba ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALI BABA
ALLAHABAD
ATi Ba’ba, sagofigur i den bekanta
sagan Ali Baba och de fyrtio
rövarna i Tusen och en natt. A. var
en fattig vedhuggare som, genom
trollformeln Sesam, öppna dig,
lyckades förvärva en stor skatt, 3545.
ATibi (obs! uttalet), lat., annorstädes;
bevis för att man varit
»annorstädes» när ett brott begåtts.
AlicanTe, spansk stad vid Medelhavet
n.ö. om Murcia, huvudstad i prov.
Alicante. Stor export av vin och
sydfrukter. 104 222 inv. 1950. — 3174,
3175 K.
Alice [fr. uttal aliss’ och eng. ällTs],
franskt och engelskt kvinnonamn;
huvudpersonen i Lewis Carrolls
barnbok Alices äventyr i
underlandet, 844 B.
Alice Springs, ort i Nordterritoriet,
Australien, ungefär mitt i
kontinenten strax s. om vändkretsen.
Viktig station på den transkontinentala
telegraflinjen och sedan 1929
slutpunkt på den ännu ej färdigställda
nord—sydbanan tvärs igenom
världsdelen, 232 K.
Alicy’kliska föreningar, en grupp
kolföreningar, där kolatomerna binda
varandra under ringbildning men
utan den karakteristiska gruppering
av dubbelbindningar, som
kännetecknar de aromatiska föreningarna,
se d. o.
Alienus, lat., främmande. Hans
Alie-nus, känd roman av Verner von
Heidenstam.
Alifa’tiska föreningar, en grupp av
kolföreningar där kolatomerna
binda varandra under bildning av
öppna kedjor, 2021.
Ali’garh, stad i n. Indien. 141 618 inv.
1951. Muhammedanskt universitet
sedan 1920.
Alighieri [-giä’ri], se Dante, 678.
ATika, sydsvensk (från lågtyskan
inlånad) benämning på kajan. Jfr
uttrycket »att vara full som en alika»,
2096.
Alikvo’tton, harmonisk överton.
Alimentatio’n, lat., näring,
underhållskostnad. — Alimentär, som har
med födan att, göra.
Alin, Oskar (1846—1900), historiker
och politiker; erhöll 1882
skyttean-ska professuren i Uppsala; ledande
högerman, förkämpe för svensk
ståndpunkt i unionsfrågan.
Ali’nea, typografiskt tecken (t. ex.
G Dt) för nytt stycke, ny rad samt
korrekturtecken härför [.
Alingsås, stad i v. Västergötland,
nära Säveåns utflöde i sjön Mjörn.
15 971 inv. 1954. Blev stad 1619.
Betydande textilindustri. I A.
an-lade Jonas Alströmer på 1720-talet
sitt bekanta manufakturverk, 3773 K,
3776, 3777 B.
ATi Pascha (1741—1822), albansk
hövding med residens i Janina, berömd
för sitt tappra försvar mot turkarna.
Kapitulerade slutligen och
avrättades. Hans tragiska öde sysselsatte
folkfantasien och behandlades bl. a.
av Byron i Childe Harold’s
pil-grimage.
AlisariTi, krapprotens röda färgämne,
1285.
Alite’ring, detsamma som
kalorise-ring, dvs. ytbehandling med
aluminium genom diffusion.
Alka, se Alkfåglar.
AlkaTsk strof, fyrradig orimmad strof,
ursprungligen grekisk och
uppkallad efter Alkaios, flitigt brukad av
Horatius och även använd i svensk
poesi. Ex.:
Fall ned och tillbed, icke ett skapat
ting,
men håg, som lever! Livet är
världens kung.
Dess härold, solen, skriver från höga
himlen
sitt kärlekskväde med guldbokstäver.
(Tegnér)
Alkai’os (600-talet f. Kr.), grekisk
skald, landsman och vän till Sapfo.
Skrev såväl politisk lyrik, med
hätska utfall mot demokrater och
tyranner, som kärleks- och
dryckes-poesi, varav det mesta gått
förlorat, 1438.
Alkald, styresman i spanska städer
och byar.
Alkalicell [al’kali- eller alkaTi-], en
fotocell som innehåller en
katodbe-läggning av alkalimetall, vanl.
ce-sium, 122, 123 B.
Alka’lier, en grupp kemiska
föreningar, som i vattenlösning känns hala
och smaka lutaktigt, t. ex.
natrium-hydroxid, släckt kalk och
ammoniak, 44.
Alkalimetaller, en grupp envärda
grundämnen, bl. a. kalium och
natrium. Radikalen ammonium räknas
ofta dit.
Alkalireserv, i blodet förekommande
alkali (i huvudsak bundet såsom
bikarbonat) som vid överskott av
syror i blodet kan frigöras och
neutralisera dessa utan att blodets
sur-hetsgrad ändras.
Alkaloider, basiska ämnen
framställda framför allt från växtriket.
Flera viktiga läkemedel, morfin,
kokain, stryknin, atropin, kurare,
kinin m. fl., höra hit.
Alkalo’s, sjukdomstillstånd med
överskott av vissa baser i blodet.
Motsatsen till acidos. Leder till
kramptillstånd. Kan orsakas av
överdosering av alkali, svåra kräkningar
(genom förlust av saltsyra från
magen) samt genom forcerad andning.
Alkekungen, Alle alle eller PloTus
alle (se Alkfåglar), liten nätt och
livlig fågel, ovan svart, under vit,
längd 21 cm, dyker och flyger
utmärkt, häckar på polarhavets öar
och kuster, förekommer hos oss
endast under vintern, vid
havskusterna men även inuti landet.
Alkemi’, äldre tiders magiskt betonade
kemi med konsten att göra guld av
oädla metaller till främsta uppgift.
Själva problemet att omvandla ett
grundämne till ett annat är numera
löst (jfr Elementomvandling)
genom den moderna atomforskningen,
45 B.
AlkesTis, lat. Alcestis, fr. Alceste,
maka till den tessaliske sagokungen
AdmeTos, för vilken hon erbjöd sig
att ge sitt liv för att få hans
förlängt. Motivet har behandlats i en
tragedi av Euripides och i en opera
av Gluck.
Alkfåglar, Al’cidae, gumpfotade
simfåglar med korta, spetsiga vingar
samt fast och tät fjäderdräkt. Baktå
saknas. Hit höra grisslor, alkekung,
lunnefågel och tordmule, 1274. Se
även Brockfåglar.
Alkibi’ades (omkr. 450—404 f. Kr.),
atensk politiker och fältherre, ledde
415 en flottexpedition till Sicilien
men hemkallades och flydde till
Sparta, vars överbefälhavare han
blev i kriget mot sin hemstad.
Återvände 411 till Aten och slog
spartanska flottan vid Abydos och
Ky-zikos. Den begåvade men utsvävande
A. måste 408 åter gå i landsflykt
och mördades av spartanerna, 1446,
2679 B.
AlkiTioos, i Odysséen fajakernas
konung, Nausikaas fader.
Alkma’n (600-talet f. Kr.), spartansk
skald, berömd i synnerhet för sina
dikter för flickkörer.
ATkman, Edvard (1867—1937),
journalist och konstkritiker, redaktör för
Göteborgs-Posten 1904—26. Har
översatt Oscar Wilde, 1438.
AFkmaar, stad i prov. Nordholland,
Nederländerna. 41126 inv. 1954.
Berömd ostmarknad. Kakao- och
chokladindustri, 319 K.
AlkmeTie, i den grekiska myten en av
Zeus jordiska älskarinnor, maka till
Amfitryon (se d. o.), i vars gestalt
Zeus besökte henne; hon blev
sedan mor till Herakles (se d. o.).
Alkohol [eller -håT], i dagligt tal
benämningen på etylalkohol, C2H5OH,
en färglös vätska, kokpunkt 78° C.
Jfr Alkoholer och Brännvin, 47,
1915.
AlkohoTer, organiska föreningar
innehållande atomgruppen — OH. Jfr
även Estrar och Fenoler.
Alkoholförgiftning. Toleransen för
alkohol är individuell, över 100 g
alkohol framkallar hos en vuxen
person svåra förgiftningstillstånd. I
början påverkas överordnade hjärn
-centra med bortfall av normala
hämningar och nedsatt
omdömesförmåga. Senare förlamas lägre
h järncentra med uppkomsten av
osammanhängande tal, osäkra
rörelser, röd ansiktsfärg, utvidgade kärl.
Vid kraftigare förgiftning faller
individen i djup sömn varvid
döden kan inträda genom andnings
-förlamning. Alkoholinnehållet i
blodet påvisas genom vissa reduktions
-prov. Mindre än 0,3 °/oo synes ej
påverka individen, 0,5 °/oo och däröver
påverkar de flesta. En alkoholhalt
i blodet av 5—7 °/oo medför döden.
— Kronisk alkoholförgiftning
inträder smygande vid bruk under
längre tid av alkohol. Utmärkes av
tarmrubbningar, nedsatt resistens
mot infektioner, darrningar i
armar och händer, nervsmärtor,
psykiska rubbningar med nedsatt
tankeförmåga, moraliskt förfall m. m., 52.
Alkoholism. 1. Missbruk av
sprithal-tiga drycker. — 2. Detsamma som
Alkoholförgiftning, 52. —
Alkoholist, person som är hemfallen åt
alkoholmissbruk, 53 B.
Alkoholistvård sker i form av
övervakning samt intagning på
alkoholistanstalt. Viktigaste statsanstalter
för män äro Venngarn, Västervik
och Svartsjö samt för kvinnor Växjö
och Haknäs. Särskild
alkoholistavdelning finnes även på S :t Eriks
sjukhus i Stockholm. Avd. för
alkoholister samt medicinsk behandling
av dessa förekommer även på
sinnessjukhus såsom Beckomberga
sjukhus, Karolinska sjukhusets
psykiatriska avd., Stockholm, m. fl.
Behandlingen sker nu framför allt i
form av antabuskurer, 52.
AlkoholomeTer, instrument för
provning av vätskors sprithalt.
Alkoholprov, undersökning av blodets
alkoholhalt exempelvis enligt en av
E. Widmark angiven metod.
Alkov [-å’v], arab., litet rum som
öppnar sig mot ett större; i regel
är A. avpassat för placering av
en säng.
AFkuin (omkr. 735—804), anglosaxisk
lärd, i Karl den stores tjänst,
drivande kraft vid folkundervisningen
och den liturgiska reformen i
Fran-kiska riket. Undervisade bl. a. i
Aachen och författade flera
teologiska och historiska skrifter, 1954.
Alkvättern, sjö i s.ö. Värmland,
avrinner till Möckeln och
Gullspångs-älven, 3763 K.
Alla bre’ve, ital., på förkortat sätt;
betecknar i notskrift, att notvärdena
förkortas till hälften.
AlIaTi, arab., »guden», det främsta av
islams hundra namn på Gud, 2371.
Allahaba’d, stad i staten Uttar
Pra-desh i Indien, vid sammanflödet av
3911
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
