Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Ambassadråd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMBASSADRÅD
AMFIDROMI
bassadör som chef, 710, 711. —■
Am-bassadö’r, diplomatisk representant
av högsta rang, 710, 711 B. Se
Beskickning.
Ambassadråd, tjänsteman vid
ambassad med rang efter ambassadör.
Ambassadörkonferensen, efter
Ver-saillesfreden bildat permanent
mel-lanfolkligt diplomatråd, som
stundom konkurrerade med NF:s råd.
Amba’to, stad vid foten av
Chimbo-razo i Ecuadors högland, 2 600 m
ö. h., 25 000 inv. 1938.
Am’berg, stad i Bayern, s. Tyskland,
41 300 inv. 1952.
Järnmalmsfyndig-heter i stadens omgivningar ha gett
upphov till en betydande
metallindustri.
Ambemath, ort nära Bombay med
fabriker tillhörande Svenska
Tänd-sticks AB.
Ambitio’n, lat., eg. fåfänga,
ärelystnad; begär att hedra sig;
plikttrohet. — Ambitiö’s, ärelysten,
plikttrogen.
Ambivalens’, lat., dubbelvärde,
dubbelgiltighet. Inom psykologin
menar man med ambivalenta känslor
sådana som samtidigt rymmer
kärlek och hat, begär och fruktan,
beundran och avund etc.
Ambjörnarp, församling i Tranemo
kommun i s.ö. Västergötland,
Älvsborgs län. 719 inv. 1954.
Amblyopi’, grek., nedsatt synförmåga,
som ej kan förbättras med glas.
Oftast följden av förgiftningar
(alkohol, nikotin). — Amblyopi ex
anop-sia, blindhet hos barn vid skelning
som följd av att ögat ej användes.
Ambly’poda eller Dinocera’ta, en stor
grupp utdöda, ofta jättestora
hovdjur, påminnande om elefanter.
Lämningar av A. ha påträffats i
Europas och Nordamerikas eocena
lager.
Amboi’na, ö i Moluckema,
Indonesien, förr stapelort för handeln med
kryddnejlikor. 997 km2, 70 000 inv.
Flygbas.
Amboise [ansboa’s], stad i mellersta
Frankrike vid Loire med berömt
konungaslott. 6 736 inv. 1954.
Ambolt, Nils (f. 2/4 1900), geodet och
astronom, utförde 1927—33 som
medlem av Sven Hedins expedition till
Centralasien mångsidiga
undersökningar i östturkestan och Tibet; fil.
dr i Lund 1938. A. är sedan 1946
byrådirektör i Sjökarteverket. Har
skildrat sina resor i Centralasien i
boken Karavan (1935).
Ambo’n [-å- eller -o-], en i de
gam-malkristna kyrkorna förekommande
talarstol, från vilken den heliga
skrift lästes. Föregångare till
predikstolen.
Am’bra, ett vaxartat, välluktande
ämne, som användes vid
parfymtillverkning. Utgör ett tarmsekret från
kaskelotvalen och påträffas i
dennas tarmar eller utsöndrat därifrån
flytande på havet.
Ambro’sia [-o-], grek., odödliggörande
föda; i den grekiska myten
gudarnas näring.
Ambro’sia, släkte av fam. korgväxter
med 15 arter i Amerika och
Medelhavsländerna. A. artemisiaefoTia
uppträder i Sverige som ballastväxt,
se d. o.
Ambrosia’nska [-o-] biblioteket, 1609
grundat stort bibliotek i Milano med
bl. a. värdefulla handskrifter.
Ambro’sius (omkr. 340—397), biskop i
Milano, tvang kejsar Teodosius till
botgöring för ett blodbad, som
kejsaren låtit anställa i Tessalonika.
Särskild berömmelse vann han
genom att efter orientaliska och
grekiska förebilder utveckla det
liturgiska elementet i gudstjänsten och
införa den s. k. ambrosianska
kyrko
sången. Han har också författat
många skrifter och var en mycket
skicklig administratör, 2143.
AmbulakraTsystem (lat. ambula’re,
vandra), rörelseorgan hos vissa
tagg-hudingar (sjöstjärnor, sjöborrar).
Sugfötterna träda vid behov i
funktion genom att pumpas upp med
vatten från ett centralt rörsystem.
Ambulan’s, rörlig sjuk vårdsanstalt i
fält. — Motorfordon för snabb
sjuktransport. Jfr Ambulera.
Ambulansflygplan, flygplan för
sjuktransport, finnas i Sverige
stationerade vid ett flertal av flygvapnets
flottiljer. Ambulansflyget
ombesör-jes av flygvapnet och Röda korset.
Ambule’ra, vandra omkring. —
Am-bulato’risk, kringvandrande,
ostadig, flyttbar.
AMDG, förk. för Ad majorem Dei
gloriam, se d. o.
Ameland, en av de Västfrisiska öarna
(Holland). 56 km2, 2 414 inv. 1954,
— 319 K.
Amelin, Albin (f. 25/1 1902), målare,
en av de främsta representanterna
för konstnärsgruppen Färg och Form
(se d. o.). A. har med brutal kraft
och starkt socialt patos skildrat
proletära, moderna storstadsmotiv i en
kraftfull och våldsamt koloristisk
stil.
Amen, hebr., »ske alltså». Avslutande
bekräftelseord i judarnas,
muhammedanernas och de kristnas böner.
Amendema’ng (eng. amen’dment, fr.
amendement), förbättring, ändring
i ett lagförslag. — Tillägg till USA:s
författning. — Rättelse av ett fel
som begåtts vid en process inför
engelsk domstol.
Ameno’fis III [-å-], konung av
Egypten 1411—1375 f. Kr., byggde bl. a.
Am’ontemplet i Luxor och
Mem-nonstodema vid Nilen.
Ameno’fis IV, konung av Egypten,
kallade sig senare Ech-n-Aton, se
d. o.
Amenorré, grek., utebliven
menstruation, se d. o.
Amenta’ceae, hängeväxter.
Amen’tia, lat., vanvett, förvirring.
Tillståndet har oftast akut förlopp, det
kännetecknas av omtöckning och ett
omedvetet ombildande av
sinnesintrycken. A. förorsakas bl. a. av
febersjukdomar, näringsbrist och
förlossning. Botas genom kraftig
näringstillförsel och lugnande medel.
Ameralik, fjord på Grönlands
väst-med talrika ruiner från de gamla
nordbornas tid på stränderna.
American Broadcasting Company
[amer’ikan brådkasting kampani],
förkortning ABC, stort amerikanskt
radio- och televisionsbolag.
American Federation of Labor,
[amer’-ikan fedareisjan av leibar], förk.
AFL, facklig sammanslutning av
arbetare i USA, motsvarande vårt LO.
Principiellt opolitisk. 7 milj. medl.
1946 (av sammanlagt omkring 13*/s
milj, fackligt organiserade i USA).
Återförening med den 1935 utbrutna
Congress of Industrial
Organiza-tions (se d. o.) har verkställts på
våren 1955.
American football [amer’ikan fotbål],
amerikansk fotboll; spel liknande
rugby men betydligt hårdare, de
amerikanska studenternas mest
populära spel.
American Geographical Society
[amer’-ikan djiågräf’ikal såsaj’ati], USA;s
äldsta geografiska sällskap, grundat
1852, utger kvartalstidskriften
Geographical Review.
American Legion [amerTkan li’djan],
amerikansk veteranorganisation,
grundad 1919. Har spelat
betydelsefull politisk roll, huvudsakligen i
konservativ riktning.
American-Scandinavian Foundation
[amar’ikan skändineivian [-fäöndej’-sjan],-] {+fäöndej’-
sjan],+} av dansk-amerikanen Niels
Poulsen 1911 instiftad fond för
kulturellt samarbete mellan USA och
Skandinavien. Stiftelsens säte i New
York. Samarbetar med
Sverige-Amerikastiftelsen.
American Swedish Historical Museum
[amer’ikan soi’disj histår’ikal [-mjo-si’am],-] {+mjo-
si’am],+} museum i Philadelphia,
grundat 1926 för att vårda svenska
minnen och minnesmärken i Amerika.
America-First-Committee [amer’ika
fast kamit’i], isolationistisk
organisation verksam i USA till 7 dec.
1941. Ledare; senator Wheeler och
Charles Lindbergh.
Ameri’cium, ett konstgjort
grundämne, atomnummer 95, — 207.
Ameri’go, se Vespucci, A., 73.
Ame’rika, »Nya världen», världsdel
omfattande v. halvklotets
landmassor, till storleken den andra.
41,9 milj, km2, 340 milj. inv. 1952.
Uppdelas i Nord-, Central- och
Sydamerika (se dessa ord), 72, 79.
Amerikanis’m ett för amerikanska
språket typiskt ord eller uttryck, ev.
inlånat i brittisk engelska eller
annat språk.
Amerikanis’t, forskare, som studerar
de amerikanska folkens kultur och
språk i synnerhet från tiden före
européernas ankomst.
Amerikanska språket, engelskan i
Nordamerika, särskilt i USA.
Amerikansk litteratur, Nordamerikas
engelskspråkiga litteratur, 84.
Amerikapokalen, vandringspris i
kappsegling mellan båtar på 30—300 tons
depl., uppsatt 1851 av kungl.
engelska yachtklubben och erövrat av
den amerikanska båten America.
USA har 16 ggr »utmanats» av
England och Canada, senast 1937, men
alltid försvarat priset.
Amerikas Förenta Stater, se Förenta
Staterna.
A’merongen, by i Holland, s.ö. om
Utrecht; på det närbelägna slottet
med samma namn bodde
förutvarande tyske kejsaren Wilhelm II
1918—20.
Am’ersfoort [-fårt], holländsk stad,
s.ö. om Amsterdam. 62 362 inv. 1954.
Järnvägsknut och industriort, 319 K.
Amery [ei’mari], Leopold Stennett (f.
1873), engelsk konservativ politiker,
flera gånger minister, bl. a. för
Indien 1940—45.
Ametis’t, violett varietet av kvarts,
halvädelsten. Förekommer ganska
allmänt, i regel i hålrum i
bergarter. Vid glödgning blir A. gul,
grön eller färglös och användes då
såsom ersättning för topas och
smaragd, 3845.
Ametropi’, felaktig ljusbrytning i ögats
medier (refraktionsanomali).
A mezza voce [mäd’sa vå’tje], ital.,
med halv röst; dämpat.
Amfi’bie (grek, amfi’, båda och bi’os,
liv), djur, som kan leva både i
vatten och på land, se Groddjur.
Amfibieflygplan, flygplan konstruerat
för start och landning på såväl land
som vatten. Är utrustat med
central flygkropp som tjänar som
flottör och har dessutom hjulställ.
Amfiboli’t, hombländeskiffer, mörka
skiffriga, hombländerika bergarter i
urberget och fjällformationema.
Amfibo’lmineral eller
hornbländemi-neral, kemiskt sett en grupp
meta-silikat (se Kiselsyra), som är
klyvbara efter två plan, vilka bildar en
vinkel med varandra på 124°. Jfr
Pyroxenmaterial.
Amfidromi’, centrum av en
tidvattens-virvel; vattenståndet är där
oberoende av tidvattnet, 3477.
39’8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
