Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Ammoniumsulfat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMMONIUMSULFAT
AMYLOIDDEGENERATION
Ammoniumsulfat, även kallat
svavelsyrad ammoniak, kvävehaltigt
gödselmedel, tillverkat av luftkväve
(syntetiskt) eller erhållet som
biprodukt vid gasframställning, 1254.
Am’mundsen, Valdemar (1875—1936),
dansk kyrkohistoriker, prof, vid
Köpenhamns univ. 1901, biskop i
Ha-derslev 1923. A. gjorde en
betydande insats inom den kristna
studentrörelsen i Danmark och var en av
de främsta nordiska företrädarna
för den ekumeniska kyrkan. Utgav
ett flertal skrifter, bl. a. om
Kier-kegaards ungdom.
Ammunitio’n, projektiler, laddningar,
laddningshylsor m. m. för skjutning
med eldvapen.
Amnehärad, kommun i n.ö.
Västergötland, Skaraborgs län. 3 241 inv. 1954.
Amnesi’, grek., minnesförlust, ofta i
anslutning till hjärnskakning (s. k.
retrograd amnesi, dvs. endast
omfattande tiden före traumat). Ibland
hysteriskt symtom. Viktigt symtom
på hjärnskada.
Amnesti’, grek., efterskänkande eller
mildrande av ådömt straff för vissa
klasser av brottslingar eller arter
av brott, huvudsakligen politiska.
Svensk rätt torde icke medgiva A.
i annan mening än att Konungen
enl. 26 § RF äger »att i brottmål
göra nåd». Jfr Abolition och Nåd.
Am’nion, en av fosterhinnorna; bildar
en vätskefylld hålighet
(amnionhå-lan), i vilken fostret flyter, 1108 B.
Amnio’ta (grek. am’nion, fosterhinna),
ryggradsdjur hos vilka fosterhöljen
utvecklas: däggdjur och fåglar.
Amok’, en hos malajerna vanlig art
av raseri, varvid den angripne
kastar sig över och försöker döda eller
såra alla som komma i hans väg,
till dess han själv nedgöres. Därav
uttrycket löpa amok, bli ursinnig.
A-moll, molltonart med a till
grundton och utan förtecken.
Parallelltonart: c-dur.
Am’on, ursprungligen Tebes stadsgud,
senare den förnämste i den
egyptiska gudavärlden med tempel i
Luxor och Kamak, 778.
A’mor, romerskt namn på
kärleksguden, jfr Amorös och Eros, 1430.
Amoralisk säges en person vara som
saknar intresse eller sinne för
moraliska värden.
Amorbåge kallas överläppens kontur
med anledning av dess likhet med
kärleksguden Amors pilbåge.
Amor’f, formlös, kallas en fast kropp,
som i motsats till kristalliniska
kroppar ej har sina molekyler ordnade
regelbundet: ex. glas.
Amori’n, bevingad kärleksgud i
barngestalt, ofta framställd i den
antika och antikiserande konsten.
Amoroso [amårå’så], ital., kärleksfullt,
smäktande.
Amortering, planenlig avbetalning på
låneskuld. Innefattar icke räntan (jfr
Annuitet). Något oklart användes
A. stundom även i betydelsen
avskrivning, se d. o.
Amortisö’r (av fr. amortir, dämpa),
dämpningsanordning, särsk. i
betydelsen gummirep till fallskärm eller
gummirepskatapult för start av
segelflygplan.
A’mor vin’cit om’nia, lat., kärleken
övervinner allt, berömt uttryck
hämtat från Vergilius Ekloger
å’-j.
Amorös, kärleks- (t. ex. amorösa
äventyr).
A’mos, gammaltestamentlig profet, den
förste av de stora israelitiska [-profeterna, verksam omkring mitten av
700-talet f. Kr. A. förkunnade i en
tid av allmänt välstånd och
optimism Jahves förkastelsedom och
vrede över folket och dess
ogudak-tiga leverne.
Amour [amo’r], fr., kärlek;
förälskelse.
Amoy [a’måj eller amåj’], hamnstad
i s. Kina på ön Amoy i Formosa
-sundet. 234 000 inv. 1931, — 1995 K.
Am’pel, lat., vidlyftig; ymnig, riklig;
storartad; även: hänglampa (med
ljuskällan i en uppåt öppen,
vanligen genomskinlig skål); hängskål
för växter.
Am’per, lat., bitter, skarp, t. ex.
amper kritik; amper min m. m.
Ampere [ampä’r], förk. A, den
praktiska enheten för elektrisk ström
= antalet coulomb per sekund. 1 A
utfäller ur en silversaltlösning 1,118
mg silver per sek. 10 A är lika med
den elektromagnetiska enheten för
elektrisk ström i cgs-systemet, 805,
2410, 2411.
Ampère [anspä’r], André Marie (1775
—1836), fransk fysiker, särskilt känd
för sina arbeten inom
elektrodynamiken och elektromagnetismen.
Efter A. har den tekniska enheten för
elektrisk ström blivit uppkallad
(Ampere).
Amperemeter [ampä’r-], direktvisande
instrument för mätning av elektrisk
ström. A. kunna byggas av
vridspole-, mjukjärns-, varmtråds- eller
av termokors-typ. De två
sistnämnda användas företrädesvis vid
mätning av högfrekvent ström.
Ampères regel [an«pärs], för
riktningen av inverkan av en elektrisk
ström på en magnetnål
(»simre-geln») utsäger: om man tänker sig
simma i strömmens riktning och
med ansiktet vänt mot
magnetnålen, avviker dess nordände åt
vänster.
Amperetimme [ampä’r-j, förk. Ah, den
elektricitetsmängd som under 1 tim.
passerar en ledare vid en effektiv
strömstyrka av 1 ampere, 805.
Amperevarv [ampä’r-], produkten av
strömstyrkan i ampere och antalet
lindningsvarv av en
strömgenomflu-ten spole. Den magnetomotoriska
kraften är proportionell mot
amperevarvtalet.
Amphi’cyon, fossilt r o vd j urssläkte
från tertiärtiden. Tandbyggnaden
påminner dels om hund-, dels om
björndjuren.
Amplifie’ra, skildra utförligare. —
Amplifikatio’n, utförligare
framställning.
Amplis’simus, lat., »den allra mest
storartade». — In amplissima fo’rma,
på det mest lysande sätt.
Amplitud (lat., omfång), avståndet
från en svängande kropps
jämviktsläge till den ena vändpunkten;
storleken av ett variabelt fenomens
avvikelse från medelvärdet. — Vid
t. ex. pendlar är språkbruket
skiftande; här avser man med A. ofta
avståndet från ena vändpunkten till
den andra (dubbelamplituden), 3714.
Amplltudmodulering, se Modulering.
Ampull, lat., helt tillslutna smä
glaskärl där innehållet kan förvaras
sterilt, avsedda för kemiskt eller
medicinskt bruk.
Amputatio’n, lat., operation, varvid en
extremitet eller del av en sådan
avlägsnas, 304 B.
Amri’ta, odödlighetsdrycken i den
forntida indiska mytologin, jfr
Am-brosia.
Amrit’sar, indisk stad i Punjab. Viktig
handels- och industristad (mattor,
schalar, sidentyger m. m.). 325 747
inv. 1951. Det »gyllene templet» är
sikhernas förnämsta helgedom.
Svåra oroligheter 1919 undertrycktes
blodigt av engelsmännen, 1727 K, 1728,
1735.
Am’rum, en av de nordfrisiska öarna
i n. Tyskland, s. om Sylt. 20 km2,
1 975 inv. 1950. Badort.
Am’stel, å i Holland, genomflyter
Amsterdam, 90.
Am’sterdam. 1. Nederländernas största
stad; huvudstad men ej
residensstad. 858 702 inv. 1954. Viktig
sjö-och handelsstad, kanalförbindelse
med Nordsjön. 14 km s.v. om A.
ligger flygplatsen Schiphol, den
viktigaste knutpunkten i det europeiska
flygnätet, 90, 92 B, 319 K. — 2.
Industristad i staten New York, n.ö.
USA, i ö. Mohawkdalen vid
Erie-kanalen. 32 240 inv. 1950. — 3.
Obebodd ö i s. Indiska oceanen. 66 km2.
Fransk besittning.
Amsterdamintemationalen, den vid
kongress i Amsterdam år 1919
rekonstruerade fackföreningsinterna-tionalen. En sådan hade redan 1903
stiftats i Dublin men genom första
världskriget försatts ur funktion.
Amt, ty., ämbete; i Danmark (förr
även i Norge) distrikt, motsvarande
våra län.
Amu-dar’ja, flod i Turkestan från
Pa-mir till Aralsjön, där den bildar ett
stort delta. 2 500 km lång, 3160.
Amulet’t, föremål, som enligt
vidskepliga föreställningar anses skydda
bäraren mot olyckor. Bruket av sådana
är urgammalt och fortfarande
livskraftigt, även bland kulturfolken.
A’mundsen, Roald (1872—1928), norsk
polarforskare, utforskade 1903—06
med jakten Gjöa nordvästpassagen
och trakterna kring magnetiska
nordpolen, uppnådde som den
förste sydpolen 14 dec. 1911, genomfor
nordostpassagen 1918—22, överflög
nordpolen juni 1926 ombord på
luftskeppet Norge. Omkom vid försök
att med flyg undsätta den
förolyckade Italiaexpeditionen juni 1928,
— 76, 93 B, 94 B, 2632, 3191.
Amungen, sjö på gränsen mellan
Dalarna och Hälsingland. 62 km2,
641 K.
Amu’r, flod i Asien på gränsen mellan
Sibirien och Mansjuriet, utfaller i
Amurgolfen mitt emot n. Sachalin.
2 351 km lång. Källf loder: Shilka
och Argun, största bifloder Sungari
och Ussuri; är segelbar men isfri
endast maj—okt., 165, 170 K, 3164,
3165.
Amuse’ra, fr., roa. — Amusan’t,
roande.
Amusi’, oförmåga att förstå musik,
betingad av psykisk rubbning.
Amygdali’n, en i bittermandel och
vissa fruktkärnor förekommande
glyko-sid. Sönderdelas lätt i vattenlösning
och bildar då bl. a. den mycket
giftiga blåsyran.
Amyl, envärda atomgruppen C.-Hu.
Ingår i flera viktiga föreningar av
stor teknisk och medicinsk betydelse.
Amy’laceta’t, ättiksyraamylester,
lösningsmedel för lacker och celluloid.
Amylalkohol, en färglös, giftig vätska
med stickande lukt. Förekommer i
finkelolja och användes för
framställning av andra amylföreningar.
Amyla’s, diastas, enzym som
nedbryter stärkelse till socker.
Förekommer i saliv, bukspott, malt m. m.,
1916, 1964, 2284.
Amylnitrit, en vätska med aromatisk
lukt, vars ångor vid inandning
verka utvidgande på perifera blodkärl
och verka blodtryckssänkande.
Verkar även avslappande på
luftrörs-muskulaturen. Änvändes såsom
läkemedel vid astma.
Amyloiddegeneratio’n, inlagring i
vävnaderna av amyloid, en patologisk
äggviteprodukt, som uppkommer vid
långvariga, svåra sjukdomar såsom
tuberkulos, variga smältningar,
lungsjukdomar m. m. Inlagras i bl. a.
mjälte, lever och njurar. Skadar
svårt njurfunktionen.
3920
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
