Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Atomfysik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATOMFYSIK
ATTOCK
Atomfysik, läran om atomerna och
deras byggnad. A. förväxlas i
populärt språkbruk ofta med kärnfysik,
som är läran om atomernas kärnor
och dessas byggnad (atomen består
av en kärna + ett antal elektroner).
Benämningarna atombomb, -energi
respektive -kraft ha däremot blivit
språkligt accepterade, trots att det
är fråga om kärnreaktioner. Jfr
Atomkärna och Kärnfysik, 205.
Atomkanon, populär benämning pä
apparat för accelerering av positiva
joner till så höga hastigheter, att
man med dessa projektiler kan
skjuta sönder andra atomkärnor.
Cyklotroner och synkro-cyklotroner
höra till de viktigaste A., 159 B.
Atomklyvning, se Atomsprängning.
Atomkraftkommissionen, se
Atomenergikommissionen, 1306.
Atomkärna, de delar av en atom som
återstå sedan alla elektroner
avlägsnats från densamma, består av
protoner och neutroner till ungefär
lika antal. Antalet protoner
bestämmer grundämnet (1 proton i
väte-, 2 i helium- och 26 i
järnkärnan etc.), antalet neutroner
bestämmer vilken isotop som
föreligger, 207.
Atommodell, visuell föreställning om
hur en atom är uppbyggd. Mest
bekant är den Bohr-Rutherfordska
A. (1913), där elektronernas
rörelser förliknas vid planetrörelser.
Atomnummer, grundämnenas
ord-ningstal i det periodiska systemet.
A. är identiskt med antalet
protoner i kärnan, 206, 207, 208 B.
Atomsprängning, de kärnfysikaliska
processer, vid vilka atomkärnor
klyvas genom beskjutning med andra
atomkärnor eller med neutroner.
Atomstapel, uranstapel, 220.
Atomvikt, massan av en atom hos ett
visst grundämne eller någon av dess
isotoper, bestämd i förhållande till
massan hos en syreatom, vars vikt
bestämts till exakt 16, — 206, 208 B
350.
Atomvolym, ett ämnes atomvikt
dividerad med dess specifika vikt i
fast tillstånd. A. är sålunda ett
re-lativmått.
Atomvärde, valen’s, förmågan hos en
atom av ett visst grundämne att vid
bildandet av en kemisk förening
binda flera eller färre atomer av
samma eller ett annat grundämne.
Väteatomen (kem. tecken H) säges
vara envärdig, syreatomen (O)
tvåvärdig; vid bildandet av vatten
(H2O) binder syret alltså två
väteatomer. Många grundämnen kunna
ha flera olika atomvärden. Järnet
(Fe) är vanl. 2- eller 3-värdigt,
någon gång 4- eller 6-värdigt; med
syre bildar det alltså dels
ferroxi-den (FeO), dels ferrioxiden (FesOs);
4-värdigt järn bildar med 2-värdigt
svavel (S) järndisulfiden (FeSa),
3757.
Atomvärme, produkten av ett
grundämnes atomvikt och dess specifika
värme (i kalorier per gram och °C),
utgör för flertalet medeltunga och
tunga grundämnen ca 6,4. Lagen om
A:s konstans upptäcktes av Dulong
och Petit.
A’ton, egyptisk solgud, 779.
Atonal musik, en fackterm för sådan
musik som saknar en bestämd
grundton eller ett tonalt centrum
(jfr Tonalitet). Dess upphovsman
var A. Schönberg (se d. o.) vid
1900-talets början. Numera
begagnar man hellre termen
tolvtonsmu-sik (se d. o.) som ett
samlingsnamn för olika riktningar, vilka
använda skalans 12 toner på ett
fritt sätt. I populärt språkbruk
begagnas uttrycket A. såsom liktydigt
med stark dissonerande,
svårbegriplig musik.
Atoni’, grek., förslappning, minskad
spänning i kroppens muskulatur.
A’tos, bergig halvö på Chalkidike,
Grekland. Höjer sig i söder till en
1 935 m hög marmorklippa på vilken
finnas 20 kloster med tillhopa över
4 500 ortodoxa munkar, vilka bilda
en självständig republik. Rika
kyrkliga manuskript- och
konstsamlingar. Ingen kvinna får beträda A.,
38.
Atout [ato’], trumf i kortspel. — Sans
atout [sanssato’], »utan trumf», bud
i bridge.
A tout prix [atopri’], fr., »till varje
pris», ovillkorligen.
Atoxy’1, organisk arsenikförening, som
bildar i vatten lättlösliga kristaller.
Är mindre giftig än de flesta
oorganiska arsenikföreningar och kan
därför användas för att tillföra kroppen
stora arsenikmängder på en gång.
Användes såsom specifikt läkemedel
mot sömnsjuka och malaria.
Atreus eller Atre vs, grekiska mytens
sagokonung i Mykene eller Argos,
far till Agamemnon och Menelaos.
Atreus’ skattkammare, namn på den
största och bäst bevarade
kupolgraven i Mykene, även kallad
Aga-memnons grav.
Atri’derna, Atreus’ söner, i den grek,
sagan bröderna Agamemnon och
Menelaos.
A’trium. 1. Huvudrummet i det
fornro-merska boningshuset, bildade
byggnadens mittparti och fick sitt ljus
genom en fyrkantig öppning i taket,
under vilken en bassäng var anlagd
i golvet för att upptaga regnvatten.
Vid långsidorna lågo sovrum m. m.;
det innersta rummet på varje sida
(»flyglarna») var öppet mot A. och
inrymde förfädernas bilder. — 2.
Förgård framför fasaden till en
för-kristen basilika.
Atrofi’, grek., ej normal förminskning
av visst organ eller kroppen i dess
helhet orsakad av näringsbrist, svår
sjukdom eller beroende på att
organet ej användes (inaktivi tetsatrof i).
Normalt inträder hos gamla en viss
grad av atrofi (senil atrofi).
A’tropa belladon’na, fam. Solana’ceae,
ört, innehållande det giftiga ämnet
atropin, se Belladonna.
Atropi’n, alkaloid, förekommande i
bl. a. belladonna, bolmört och
spikklubba. Användes i form av
atropin-sulfat såsom läkemedel vid
ögonsjukdomar, tarmstörningar och
såsom motgift mot opium- och
morfinförgiftning, 56, 1386.
A’tropos, i den grekiska myten en av
ödesgudinnorna (moirerna), 1430.
Attac’ca, ital., musikterm, omedelbart,
utan paus, t. ex. vid övergången
från en symfoni- eller sonatsats till
närmast följande.
Attaché (fr. attacher, fästa vid), i
regel diplomatisk tjänsteman av
lägre rang eller med särskilda
uppgifter, t. ex. militärattaché,
pressattaché, 711.
Atta’ck, anfall (även om sjukdomar).
— Attacke’ra, anfalla.
Attackflygplan, en- eller tvåmotoriga
flygplan, som användas för anfall
mot mål på marken och på sjön.
De äro beväpnade med raketer,
automatkanoner och bomber, 1056.
Aftalos, konungar av Pergamon. A. I
lät uppföra Pergamonaltaret, 2694.
A. III testamenterade sitt rike till
romarna år 133 f. Kr.
Attenta’t, lat., angrepp, avsiktlig
skadegörelse eller mordförsök. —
At-tenta’tor, en som förövar A.
Attention [atan8siåns’], fr.,
uppmärksamhet (ofta som uppmaning till
åhörare).
Atterberg, Kurt (f. 12/12 1887),
tonsättare, civilingenjör, musikkritiker,
byrådir. i Patentverket 1937—40,
Musikaliska akademiens sekr. 1940
—53, ordförande i Föreningen
Svenska tonsättare 1924—47 och Stim
1924—43. A. har varit synnerligen
produktiv i
romantisk-impressionistisk anda samt med utnyttjande av
nationella motiv. Har skrivit bl. a.
operorna Bäckahästen, Fanal och
Stormen samt åtskillig instrumental
-musik, däribland 8 symfonier, 3346.
Atterbom, Per Daniel Amadeus (1790
—1855), skald, filosof och
litteraturhistoriker, ledare inom den svenska
nyromantiken, fosforismen. Under
starkt inflytande från tysk filosofi,
särskilt Schelling, har han i sin
lyrik (t. ex. Blommorna) och i sina
sagospel (Fågel Blå, Lycksalighetens
Ö) framställt sin poetiska världsbild.
Det litteraturhistoriska verket
Svenska siare och skalder (1841—55),
hör till de klassiska arbetena om vår
vitterhet, 28, 224 B, 2858, 3336.
Atterwall, Lennart (f. 20/3 1911),
spjutkastare, folkskollärare i
Axel-vold, vann SM i spjut 8 ggr och
innehade 1937—51 svenska rekordet
med 74,77 m, hemförde 1 SM i
vardera fem- och tiokamp.
Attes’t, intyg; atteste’ra, betyga
(särskilt i fråga om riktigheten av en
räkning).
Atticism’, attiskt språkbruk, även
detsamma som kräsen smak, 1440.
At’tika, horisontalt avslutat dekorativt
parti, anbragt ovanför
huvudgesim-sen på en byggnad; förekommer på
de flesta triumfbågar, upptogs av
renässansen från antiken.
At’tika, grekisk halvö, på vilken Aten
är beläget. Var mycket tidigt säte
för en blomstrande mykensk kultur.
Dess senare forntidshistoria
sammanfaller med Atens, 1449 K.
At’tila, kort ungersk uniformsrock
med snörmakerier. Ingick som äldre
modell i svenska arméns uniformer,
särskilt för vissa artillerister.
At’tila (d. 453), hunnernas konung,
utsträckte sitt välde över de
östgermanska folken, stred på 440-talet
mot Östrom och förde därpå sina
väldiga skaror mot Gallien men
besegrades av romarna och
västger-manerna på de katalauniska fälten
451. Vid hans död föll hunnerväldet
samman. A. förekommer under
skilda namn i den nordiska
sagolitteraturen, 1670.
AttiraTj, tillbehör, utrustning.
Attisk, från Ättika, från Aten. Därav
betydelsen elegant, skaijisinnigt.
Attiskt salt, fint och uddigt skämt.
Attity’d, kroppsställning, hållning.
Inom psykologin detsamma som
(känslomässig) inställning och allt
mer betraktad som psykologiens
egentliga forskningsobjekt.
Attlee [ätTi], Clement Richard (f.
1883), eng. politiker, major under
första världskriget. Tillhörde från
ungdomen arbetarpartiet och var
1922—24 MacDonalds politiske
privatsekreterare. Postminister 1931,
ledare för arbetaroppositionen i
underhuset 1935—40, medlem av
samlingsregeringen (från 1942 som
ställföreträdande premiärminister) 1940
—45. Premiärminister från juli 1945
i arbetarpartiets regering. Tog
verksam del i FN :s tillkomst.
Genomförde jämte utrikesministern Bevin
Brysselpakten och Englands
deltagande i Atlantpakten. A. avgick
från premiärministerposten i
samband med de konservativas valseger
hösten 1951, — 3282.
Attmar, kommun i s.ö. Medelpad,
Väs-temorrlands län. 2 639 inv. 1954.
Attock [atåk’], en strategiskt mycket
3949
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
