Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Baselkonsiliet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BASELKONSI Ll ET
BASTARD
Baselkonsi’liet, det allmänna
europeiska kyrkomöte som hölls i Basel
1431—49 och som förde en lång,
fruktlös kamp mot påvemakten.
Baselmissionssällskapet, grundat 1815,
den äldsta och mest omfattande
mis-sionsorganisationen på Europas
fastland, verkar bl. a. i Kina, Indien,
Västafrika.
Baser, enligt äldre definition sådana
ämnen, som i vattenlösning kunna
avspjälka hydroxyljoner, OH* dvs.
hydroxider såsom exempelvis NaOH.
Denna definition tager dock endast
hänsyn till förhållandena i
vattenlösning. En generellt riktig
definition har utvecklats av J. N.
Brön-sted, enligt vilken en bas är varje
ämne, som kan upptaga en vätejon,
H+(proton). Härvid bildas en syra,
varför definitionen på en syra blir
ett ämne, som kan avgiva en
vätejon (under bildning av en bas).
Baser och syror, som genom
upptagande resp, avgivande av en
vätejon övergå i varandra, kallas
korresponderande. Exempel äro basen
NHs och syran NHt+, basen H2O
och syran HsO+, basen OH- och
syran HlO m. fl. Jfr Amfolyter,
Hydrolys och Protolys, 44.
Base’ra, grunda.
Basfiol, kontrabas, se Kontrabas.
Basic English [bej’sik ing’glisj], konst
-språk, utarbetat av C. K. Ogden. B.,
som består av 850 engelska grundord
har ivrigt propagerats som
världsspråk av bl. a. Churchill, 1625.
Basi’die, det sporbildande organet hos
basidiomyceterna, på vilket sporer,
i regel fyra, uppstå genom
knoppning. B. är antingen fyrcellig (ex.
rostsvampar) eller encellig (ex.
trattsvampar).
Basidiomyce’ter, bacidsvampar,
svampgrupp, hos vilken sporer bildas från
basidier. Till B. höra Brand-, Rost-,
Hatt- och Buksvampar, 3299.
Basi’dsvampar, se Basidiomyceter,
3299.
Basilei’os I (d. 886), östromersk
kejsare från 867; en kraftfull och klok
regent; utgav ånyo Justinianus’
lagsamling, återtog delar av s. Italien
från saracenerna.
Basilei’os II, östromersk kejsare 976—
1025, kallades på grund av sina
blodiga segrar över bulgarerna för
»bulgardödaren».
Basilica’ta, region i s. Italien, vid
Tarantovikens inre del. 9 988 km2,
640 949 inv. 1953. B. kallades mellan
1932 och 1947 Lucania.
Basilika, urspr. en romersk byggnad
för torghandel och rättskipning; även
benämning på vissa fornkristna
kyrkor. B. betecknar en byggnad som
i längdriktningen är indelad i tre
(eller flera) skepp, varav det
mellersta är högst och får sin belysning
genom fönster över sidoskeppens
tak. Då B. användes som kyrka
avslutas den med en halvrund
absid och har vanligen förgård och
förhall framför ingången. Tvärskepp
förekommer ibland mellan absid och
långskepp, 546, 547 B, 2852.
Basilisk’ödlor, Basilis’cus, släkte av
fam. legua’ner (se d. o.), ha på
ryggen och svansens främre del en av
kotornas utskott stödd hudkam.
Fyra arter från tropiska Amerika.
B. mitra’tus, Guyana, Mexico, längd
9 dm, har på bakhuvudet och
fram-halsen utväxter, som kunna blåsas
upp. B. äro oskadliga, 3456. —
Fabeldjuret basilisk, från vilket
namnet härstammar, liknade framtill
en tupp och baktill en orm och var
så giftigt, att själva blicken och
andedräkten medförde döden.
BasiTius (d. 379), kallad den store,
biskop i Cesarea, en av den
gre
kisk-ortodoxa kyrkans främsta
lärofäder. Jämte det att han kraftigt
bidrog till arianismens
undertryckande har han gjort en betydande
insats genom att organisera österns
munkväsen, 2015.
Basisfraktur, brott på skallbasen,
uppstår vid våld mot huvudet. Kan ge
sig tillkänna som blödning ur näsa
och mun. Eventuellt även
förlamningar av vissa av ansiktets nerver.
Basiska salter, kemiska föreningar
mellan neutrala salter och
motsvarande hydroxiföreningar.
Basjkirer, turk-tatariskt folk i s.ö.
Ryssland kring Ufa, huvudstad i
autonoma Basjkirrepubliken. Ca
750 000 personer.
Basjki’rrepub liken, autonom
sovjetrepublik kring sydligaste
Uralber-gen, 140 500 km2, 3,1 milj. inv. 1939
(ryssar, basjkirer och tatarer).
Huvudstad Ufa.
Baskemölla, fiskeläge i Kristianstads
län, s.ö. Skåne, n. om Simrishamn.
390 inv. 1951.
Basker, folkslag på gränsen mellan
Spanien och Frankrike innanför
Bi-skayaviken, trol. en kvarleva av den
ursprungliga iberiska befolkningen,
nu ca 800 000 personer. De baskiska
provinserna i Spanien ha länge
bibehållit urgamla privilegier och
rättigheter och ha bevarat sedvänjor
från uråldrig tid, 1144, 3170.
Baskerville [bäs’kavil], John (1706—
75), engelsk boktryckare som givit
namnet åt ett av honom skuret
typsnitt, 438.
Basketball (av eng. basket, korg),
korgbollsliknande spel, som vunnit
en ofantlig popularitet i många
länder, framför allt USA, där det är
vinterns största publiksport. De
främsta spelarna är över 190 cm
långa, en del omkring 2 m. Utövas
i allt livligare omfattning i Sverige,
speciellt av baltiska flyktingar och
skolungdom i Stockholm, 1541.
Baskiska provinserna, de av basker
bebodda områdena invid södra
kusten av Biskayabukten i Spanien;
omfattande provinserna Älava,
Gui-püzcoa och Vizcaya, tillsammans
7 268 km2, med 1 061 240 inv. 1950,
därav omkr. hälften basker, 3172,
3175 K, 3176.
Baskiska språket, som talas av
basker-na i s. Frankrike och n. Spanien,
visar icke släktskap med något
annat känt språk och är säkerligen den
sista resten av en för övrigt utdöd
språkfamilj, möjligen av de nu
okända, icke-indoeuropeiska språk
(iberiska), som i forntiden talades
på pyreneiska halvön och i s.
Gallien. Vissa forskare ha velat se ett
samband mellan B. och de
kaukasiska språken, 1744, 3184, 3201.
Basklav, f-klav, tecknad ; anger
att noten på notsystemets fjärde linje
är ostrukna f.
Baskuntja’k, saltsjö i s.ö. Ryssland,
124 km2; stor saltutvinning.
Basning, metoden att uppmjuka trä
(så att det kan böjas till fartygs
-bord osv.) genom dess upphettning
i torrt tillstånd till ca 130° eller
medelst vattenånga till ca 100°.
Träets mjuknande beror på att ligninet
vid förhöjd temperatur blir
plastiskt.
Basoche [baså’sj], La B., franskt
advo-katskrivarskrå, bildat omkring 1300
och särskilt känt för de farser och
skådespel det uppförde i
justitie-palatset.
Ba’sra, stad i Irak vid Schatt-el-Arab
11 mil ovan Persiska viken, landets
förnämsta hamnstad; 62 000 inv. 1944.
Järnväg till Bagdad, 122 K, 1775.
Bas-relief [baraliäf’], fr., låg relief,
relief i egentlig mening i motsats
till haut-relief.
Bas-Rhin [baräns’], dep. i ö.
Frankrike, 4 786 km2, 707 934 inv. 1954.
Huvudstad Strasbourg.
Bas’sai, ort nära det antika Figalia i
s.v. Arkadien i Grekland, ryktbar
för sitt Apollontempel, varav en
imponerande ruin står kvar.
Templet byggdes under förra delen av
400-talet f. Kr. av Partenons arkitekt
Iktinos. I dess inre fanns ett öppet
rum omgivet av joniska kolonner
som buro en reliefprydd fris,
föreställande kentaur- och
amason-strider; utvändigt hade templet en
omgång med doriska kolonner.
Bas’salt, vattenkraftverk i Lagan i
Knäreds kommun, Hallands län.
Tillhör Sydsvenska kraft-ab.
Fallhöjd 10 m. 7 500 kW.
Bassa’no, stad i Venetien, n. Italien,
vid foten av Alperna, känd genom
Napoleons seger över österrikarna
här 8 sept. 1796.
Bassa’no, Jacopo (1510—92), venetiansk
målare, den främste medlemmen i
en från staden Bassano stammande
konstnärsfamilj. B. var en av
barockmåleriets föregångare genom sin
dramatiska komposition och
egenartade kolorit.
Bassein [bäsei’n], hamnstad i Burma
vid Irawadi, risexport, ca 50 000 inv.,
540.
Basse-lisse [bas-liss’], gobeläng,
utförd i vävstol med liggande varp i
motsats till haute-lisse, ehuru
förfaringssättet i övrigt är snarlikt.
Bas’sermann, Albert (1867—1952),
världsberömd tysk
karaktärsskåde-spelare som medverkade i en rad
Reinhardtföreställningar. Före
andra världskriget begav han sig till
USA, men återvände via England
till Tyskland 1948. Filmer: Der
Erdgeist (1921), Frauenopfer (1922),
Lukrezia Borgia (1922), »1914»
(1934), Dr. Ehrlich (1939—40),
Utrikeskorrespondenten (1940), En
kvinnas ansikte (1941), Madame
Curie (1944), De röda skorna (1948).
Basses-Alpes [basalp’], dep. i s.ö.
Frankrike, 6 988 km2, 84 335 inv.
1954. Huvudstad Digne.
Basses-Pyrénées [baspirene’], dep. i
s.v. Frankrike, 7 712 km2, 420 019
inv. 1954. Huvudstad Pau.
Bassett’, äldre benämning på
violon-cell. — Basse’tthorn, närmast en
altklarinett i F eller Ess från senare
hälften av 1700-talet, som fick ett
säreget utseende genom sin
vinkel-böjda form.
Basse-Terre [bas tär’], huvudstad pä
Guadeloupe, ca 14 000 inv.
von Bas’sewitz, Henning Friedrich
(1680—1749), holsteinsk diplomat, en
ledare av det s. k. holsteinska
partiet (se d. o.) efter Karl XII:s död.
Bass’o conti’nuo, se Generalbas.
de Bassompierre [dabasåuspjä’r],
Fran-cois (1579—1646), fransk diplomat
och militär, marskalk av Frankrike,
mest bekant genom de memoarer
han författade under sin långa
fångenskap på Bastiljen, där Richelieu
inspärrat honom.
Bass sund, sundet mellan Tasmanien
och Australiens fastland, 232 K.
Bast, stödjeceller i växters kärlvävnad
med starkt förtjockade, stundom
även förvedade väggar.
Förekommer hos lin, hampa, jute m. fl.
spå-nadsväxter, vilka användas inom
textilindustrin. — Den B. som
användes som bindemedel, av t. ex.
trädgårdsmästare, utvinnes av
palmen Raph’ia ruf’fia eller av lind.
Bas’ta, ital. och sp., nog; som utrop:
nu är det nog!
Bastard’. 1. Avkomma av två olika
397°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
