Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bedsja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEDSJA
BEHEMOT
till föreställning o. d., som tillhanda
-hålles mot betalning, och ej gör rätt
för sig. Ringare B. kallas
bedrägligt beteende och svårare grovt
bedrägeri med därefter jämkade
straffsatser.
Bed’sja, ett nomadfolk, bosatt på
stäpperna i Nubien, n. om det abessinska
höglandet; räknas till den hamitiska
folkgruppen, 23.
Bedui’ner, araber, som nomadisera i
öknen, 20, 122.
Bedzin [bänsdsjin], stad n.v. om
Kra-kow i s.v. Polen, 27 754 inv. 1946.
Zink- och kolgruvor.
Bedövningsmedel, anestetiska medel,
nedsätta känsligheten eller styrkan
av våra sinnesintryck och själsliga
funktioner och åstadkomma hel
känslolöshet för smärta. Hit räknas
alkohol, morfin och kokain,
sömnmedel, samt smärtstillande
(analge-tica) och förlamande medel
(nar-kotica). Med allmänna B. menas
sådana, som påverka centrala
nervsystemet, t. ex. eter, kloroform,
lustgas. För lokal bedövning
begagnar man kokain, novokain etc. eller
en hastig avkylning med hjälp av
något lättflyktigt ämne. För
kirur-giskt bruk användes främst eter,
som tillföres patienten med
narkos-mask 304.
Beebe [bib], William (f. 1887),
amerikansk zoolog, känd särskilt genom
sina undersökningar av havets
djurliv på tämligen stora djup. Har även
skildrat sina forskningar och resor
i ett flertal till svenska översatta
arbeten, bl. a. Med djuphåv och
dy-karhjälm i tropiska hav (1927), Med
kamera och skrivblock på
havsbottnen (1928), 923 m under havsytan
(1937), I Andernas djungler (1950),
713, 749, 2064.
Beecham [bi’tjam], sir Thomas (f.
1879), engelsk dirigent och
operaledare, som på sina talrika
utlands-turnéer även gästat Stockholm. Har
bl. a. grundat London
Philharmo-nic Orchestra (1932).
Beecher-Stowe [bitja ståo], Harriet
(1812—96), amerikansk
författarinna. Hennes roman Uncle Tom’s cabin
(1852, sv. ö. Onkel Toms stuga, s. å.)
är litterärt visserligen ej synnerligen
högtstående men fick genom sin
aktualitet och författarinnans
brinnande entusiasm stor agitatorisk verkan
och bidrog ej så litet till slaveriets
upphävande i USA. Hennes talrika
övriga romaner äro i alla
avseenden mindre betydande, 85.
Beelsebub, en gudom hos filistéerna
(»flugornas Baal»); i N. T. ungefär
liktydigt med djävulen (se t. ex.
Matt. 12:24 och Luk. 11:18).
Beerbohm [bi’abåom], Max (f. 1872),
engelsk författare och
karikatyrtecknare; bland hans litterära
arbeten märkas A Christmas garland
(1912), innehållande en samling
litterära parodier, samt den
självbiografiska Mainly on the air (1946).
B:s karikatyrer skildrar kvickt och
satiriskt det engelska kulturlivet på
1890-talet.
Beerenberg [be’-], »björnberget»,
vulkanisk bergkägla på Jan Mayen, det
högsta berget på ön, 2 267 m ö. h.
Beernaert [ber’nart], A. M. E. (1829—
1912), belgisk politiker av
flamländsk börd, konseljpresident 1884—
94, led. av permanenta
skiljedomstolen i Haag och president för
in-terparlamentariska rådet; erhöll 1909
halva nobelska fredspriset.
Beer-Seba, forntida ort s.v. om
Jerusalem i Palestina, numera kallad
Bir al-Seba. Ofta omtalad i Gamla
testamentet, 2606.
van Beethoven, Ludwig (1770—1827),
tysk tonsättare, en av musikens
stör
sta mästare, verksam i Wien. Hans
betydelsefullaste verk är 9
symfonier, pianosonater och
kammarmusik, 306 B, 2382, 3564.
Beets, Nikolaas (1814—1903), holländsk
skald, präst, universitetslärare. Mest
betydande är han som visdiktare
och som humoristisk och idyllisk
skildrare av småborgerligt liv
(Ca-mera obscura, 1839), 2462.
Befallningshavande, Konungens
be-fallningshavande, detsamma som
länsstyrelse.
Befallningsman. 1. Äldre titel på
fogde, som var kommendant på något
av kronans slott. — 2. Benämning
på kronolänsmän. — 3. Ladufogde,
rättare.
Befolkningsfrågan aktualiserades i
Sverige särskilt i början av 1930-talet
till följd av den då starkt sjunkande
nativiteten. Diskussionen väcktes
främst av Alva och Gunnar Myrdals
Kris i befolkningsfrågan (1934) och
resulterade i tillsättandet av
befolk-ningskommissionen (se d. o.) 1935.
En tendens till förnyad nedgång av
födelsetalet i början av 40-talet
motiverade tillkallandet av 1941 års
befolkningsutredning, se d. o., 308.
Befolkningskommissionen, statlig
kommission, som 1935—39 utredde vårt
lands befolkningsfråga och framlade
ett flertal förslag i syfte att
underlätta familjebildning och öka
födelsetalet. Jfr Befolkningsfrågan.
Be-folkningsutredningen, 311, 3140.
Befolkningsoptimum. den folkmängd
som med givna
försörjningsmöjligheter är den bästa för ett land.
Nyare vetenskap är dock tveksam,
huruvida ett sådant optimum låter
sig fastställas.
Befolkningspyramid, en grafisk
framställning av folkmängdens fördelning
på olika åldersklasser.
Befolkningsstatistik, utvisar
folkmängdens tillstånd och förändringar.
Sveriges fortlöpande
befolkningsstatistik är den äldsta i världen och
grundlädes med Svenska
tabellverket 1749. Numera omhänderhas
be-folkningsstatistiken av Statistiska
centralbyrån, som bl. a. företar s. k.
folkräkningar, se d. o., 310, 3224.
Befolkningsutredningen, år 1941
tillkallad statlig utredning, som i ett
flertal betänkanden huvudsaki.
sysslat med befolkningsfrågans
socialpolitiska aspekt. Jfr
Befolkningsfrågan, Befolkningskommissionen.
Befrakta, helt eller delvis förhyra ett
fartyg för transport av varor eller
passagerare. Befraktare är den som
hyr fartyget och bortfraktare är den
som hyr ut fartyget. Hyran kallas
frakt och hyresavtalet fraktavtal
eller certeparti.
Befruktning, sammansmältning av en
hanlig och en honlig könscell till en
enda cell, som härigenom får
förmåga att utveckla sig vidare till en
individ. Hos människan där s. k.
inre befruktning förekommer
överföres vid parning den med svans
(och egenrörelse) försedda hanliga
könscellen till honan, intränger i
ägget, som därefter omvandlas så
att någon mer hanlig könscell ej kan
intränga. De båda cellernas kärnor
sammansmälta och befruktning har
skett, 1106.
Befäl, rätt och skyldighet att befalla
över andra till fullgörande av
gemensamt erhållen uppgift; vid
krigsmakten alla de som äro beklädda
med sådan myndighet. Militärt B.
utgöres av officerare,
underofficerare och underbefäl, varje kategori
med ett antal grader. B. kan vara
fast anställt, anställt i reserven eller
värnpliktigt.
Befälsskola, skola för utbildning av
värnpliktigt underbefäl vid armén.
Befälstecken, flagga, standert,
vimpel eller galjadet som föres på
ör-logsfartyg eller båt för att ange
befälhavarens grad eller annorledes
klargöra befälsförhållandena. Utom
kunglig flagga med kunglig vimpel
samt de flaggor som föres av
chefen för försvarsdepartementet och
överbefälhavaren finnes särskilda
flaggor för envar av de tre
flagg-mansgraderna (se d. o.),
örlogs-standert för kommendörs grad,
ör-logsvimpel för övriga officerare
samt örlogsgaljadet för
underofficerare.
Befälsövning, särskild utbildning om
10 dagar omedelbart före
repeti-tionsövning (se d. o.), ålagd
befäls-utbildade eller som befäl
krigspla-cerade värnpliktiga.
Befästning, anordningar i terrängen i
avsikt att underlätta egen
eldverksamhet, inskränka fiendens
rörelsefrihet samt ge skydd mot verkan
av fiendens stridsmedel. Hit hör
skottfältsröjningar, hinder,
strids-värn, skyddsgropar, splitterskydd,
skyddsrum och förbindelsevärn, 314,
571 B.
Begi’ner, ordensliknande religiösa
kvinnoföreningar, som uppstodo i
Brabant i början av 1200-talet och
fortfarande existera i Holland och
Belgien. De ha huvudsakligen ägnat
sig åt sjuk- och fattigvård;
dessutom ha de genom sin asketiska
tendens varit av betydelse för
mystiken. — Den manliga motsvarigheten
är bega’rder.
Bègles [bägl], stad i dep. Gironde,
s.v. Frankrike. 23 176 inv. 1954.
Bego’nia, växtsläkte, familjen
Bego-nia’ceae, 400 arter i tropikerna,
örter eller buskar med krypande
rotstock eller knölstam, sneda,
handnerviga blad, enkönade blommor i
knippen. Krukväxter äro B. rex
med stora, röda blad och B.
sem-perflorens, blombegonia, som
dragés upp ur frö och efter
blomningen bortkastas, 2882.
Begravningshjälp, penningbelopp, som
efter en arbetares, tjänste- eller
ämbetsmans död utgår till hans
efterlevande som bidrag till kostnader i
samband med dödsfallet, antingen
på grund av försäkringsavtal eller
på grund av anställningsavtalet,
3132.
Begrepp, icke åskådlig föreställning:
sammanfattning av alla för ett eller
flera föremål väsentliga
egenskaper till en logisk enhet.
Begreppsanalys, en viktig gren av den
moderna filosofien med uppgift att
kritiskt pröva de grundbegrepp med
vilka fackvetenskaperna rör sig.
Begåvning, medfödd fallenhet för och
förmåga av viss psykisk
verksamhet. Olika arter av B. förekommer,
t. ex. praktisk B. och musikalisk
B., liksom olika begåvningsgrader
med dess lägsta grader idioti,
im-becillitet, debilitet och dess högsta,
vilka betecknas som talang, snille,
geni. För de högre graderna av så
gott som varje art av B. torde ett
större mått av allmän B. erfordras.
Jfr Intelligens och Sinnesslöhet.
Behaviorism [bihei’vjarism], en av den
amerikanske psykologen J. B.
Wat-son grundad riktning inom modern
psykologi. Behavioristema
inskränka sig till att studera människans
yttre beteende och förneka tillvaron
av något från detta beteende skilt
psykiskt liv, 2756.
Behemo’t, ett i Jobs bok (kap. 40)
omtalat odjur, beskrivet i ordalag, som
kunna tänkas syfta på flodhästen;
man har dock även velat uppfatta
3975
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
