Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bergarter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERGARTER
BERGKRISTALL
Bergarter, enhetliga mineralaggregat,
som geologiskt utgöra viktiga
bygg-nadsled i jordskorpan. Efter
uppkomstsättet indelas B. i erupti’va
eller magma’tiska
(stelningsberg-arter), sedimentä’ra eller lagrade och
metamor’fa eller omvandlade. De
förstnämnda uppdelas ytterligare i
djup-, gång- och ytbergarter, 1855,
1857, 1860.
Bergbanor, rälsbanor med så stor
lutning att särskilda anordningar
fordras för undvikande av sliming.
Vanligast är härvid att två vagnar
balansera varandra med en lina
(rälslinbana). Även kugghjulsbanor
förekomma, 1906.
Bergbestigning (alpinism), klättring i
berg, ofta under livsfara utmed
lodräta branter med hjälp av lina,
stiftbeslagna kängor, ringbultar,
isyxa m. m. samt eventuellt
syreapparat. Världens högsta berg,
Mount Everest (8 882 m), bestegs
efter en mängd misslyckade försök
1953 av E. Hillary, Nya Zeeland,
och B. Tensing, Nepal, 336, 339 B.
Bergborrning, sker numera i stigande
utsträckning medelst borrar,
försedda med hårdmetallskär. En dylik
med hammarmaskin driven borr kan
på en slipning ge ett sammanlagt
borrdjup av 70 m i granit mot ca
1 m för en kolstålsborr.
Ber’gedorf, stad s.ö. om Hamburg,
Tyskland. 20 000 inv. 1933, stort
astronomiskt observatorium.
Bergeforsen, nedersta fallet i
Indalsälven, 10 km från mynningen, här
planeras ett stort kraftverk.
Bergegren, Henrik (Hinke) (1861—
1936), ungsocialistisk agitator och
skriftställare. Bedrev
antimilitaris-tisk, revolutionär och
nymalthu-siansk propaganda, som flera gånger
medförde fängelse; utesluten ur
soc.-dem. partiet anslöt han sig till
kommunismen, 128, 130, 310.
Bergelin, Lennart (f. 10/6 1925),
försäljare, är Nordens hittills
förnämste tennisspelare. Nådde 1945
euro-paeliten och har vunnit 20 SM samt
många utländska mästerskap. I
Davis cup-turneringen har han
slagit så gott som alla Europas bästa
och besegrade i interzonfinalen
1950 australiema Sedgman och
Bromwich samt fick härför Svenska
Dagbladets guldmedalj, 3435.
Bergelin, Sune (1882—1949),
artilleriofficer, överste 1933, chef för Göta
artillerireg. 1938, krigshistorisk
författare, militär medarbetare i
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning
1923—45.
Bergen, Norges näst största stad,
belägen vid Byfjorden mitt på
Västlandets kust. 113 178 inv. 1953, med
förstäder 143 524 inv. 1950. Stor
sjöfart o. centrum för landets
fiskhandel. Ändpunkt för Bergenbanan till
Oslo. Rundradiostation. Fordom
viktig handelsmedelpunkt för
Han-san. Många märkliga historiska
byggnader, bl. a. domkyrka från
1200-talet, Maria- och
Korskyrkor-na, Tyskebryggen samt Bergenhus
fästning med den gotiska
Håkons-hallen och Rosenkranstornet. Staden
härjades delvis svårt under andra
världskriget, 340 B.
Bergenbanan, den 492 km långa
stambanan mellan Oslo och Bergen,
fullbordad 1909; går till stor del (ca 100
km) över högfjället (högsta
punkten 1301 m ö. h.) och erbjuder
storartad utsikt. Dess anläggning
erbjöd stora svårigheter och
fordrade vidlyftiga konstbyggnader (den
har 178 tunnlar om sammanlagt 37
km längd, den längsta 5 311 m);
vintertid krävas omfattande
tekniska anstalter i form av
snögalle
rier etc. till skydd mot
snömassorna i fjället, 340.
Bergendahl, Lauritz (f. 1887),
forst-mästare i Norge, en av världens
främsta skidlöpare, vann 5 gånger
vardera komb. tävlingen och 5-milen
i Holmenkollen. Drog sig 1915 från
tävlingsbanan, sedan han s. å.
vunnit 18 och 50 km, kombinerad, och
»damernas pokal» i backe, 3050.
Bergengruen [bär’gengryn], Werner
(f. 1892), tysk författare, mest känd
som en betydande lyriker.
Bergenhus, fästning i staden Bergen,
v. Norge. Anlagd på 1100-talet.
Bergen op Zoom [bä’rchen åp så’m],
stad vid Schelde i Belgien. 28 000
inv. 1946.
Berger, Henning (1872—1924),
författare. Väckte uppseende genom Där
ute (1901), en samling
Amerikaskis-ser. Skrev sedan uppmärksammade
noveller och romaner, bl. a. Hjärtat
på väggen (1920).
Eerger, Johan Christian (1803—71),
marinmålare, framstående
akvarel-list. B. var i sina oljemålningar
inspirerad av de gamla nederländska
mästarna. Efter ett studiebesök i
England 1832 utvecklades hans
akvarellkonst under inflytande av
bl. a. Tumer till ett förnämligt
ljus- och atmosfärmåleri.
Bergerac [bärsjarak’], stad i dep.
Dordogne, s. Frankrike. 23 622 inv.
1954. Berömt för sin tryffel och sitt
vin.
de Bergerac [bärsjarak’], Cyrano (1619
—55), fransk författare och
äventyrare, känd genom sitt oförvägna och
braverande levnadssätt men även
genom sina fantasirika och
originella satirer; i vår tid främst som
förebild till huvudfiguren i Rostands
drama Cyrano de Bergerac.
Bergeron [bärsj’aråns], Tor H. P. (f.
15/8 1891), meteorolog, dr phil. i
Oslo 1928, doc. vid Stockholms
högskola 1935, statsmeteorolog 1936,
prof, i Uppsala 1946. Lärjunge till
V. Bjerknes och har verksamt
bidragit till utvecklingen och
spridningen av den s. k. Bergenskolans
metoder för väderleksprognoser.
Berget, fr. la montagne [ la [-må"’-tanj’],-] {+må"’-
tanj’],+} ett radikalt politiskt parti
under franska revolutionen; fick sitt
namn därav att dess medlemmar
gärna samlade sig på de högsta
bänkarna i nationalförsamlingens
mötessal. Bland dess ledare voro
Danton, Robespierre och Marat. Partiet
föll med skräckväldet juli 1794.
Bergfink, FringilTa montifringilTa,
finkfågel, närbesläktad med
bofinken. I sommardräkt har B. svart
huvud och framrygg, vit bakrygg
och stjärtrot, rostgul strupe och
bröst samt svarta vingpennor. Bor i
träd, främst i fjällens
björkskogs-regioner. Flyttfågel men
övervintrar stundom i Skåne.
Berggrav, Eivind (f. 1884), biskop i
Oslo, teologisk författare. Bröt tidigt
med Quislingregimen och avsattes
av denna 1942, arresterades och
anklagades för högförräderi.
Internerades (efter en kortare period i
koncentrationsläger) i ziker utanför
Oslo, varifrån han befriades i april
1945. Stod under fångenskapen i
hemlig förbindelse med omvärlden
och utövade genom sin personlighet
ett utomordentligt starkt inflytande
på hemmafrontens moral. — Har
utgivit ett stort antal skrifter.
Berggylta, Lab’rus berggylta,
taggfe-nig fisk av familjen läppfiskar,
längd 45 cm, liten mun, köttiga
läppar, 20 taggstrålar i ryggfenan,
grön- eller brunspräcklig samt
brokig i andra färger. Allmän i
Bohuslän. Ätlig men ej eftersökt.
1. Bergh, Edvard (1828—80),
landskapsmålare. Studerade i Düsseldorf där
han var elev till Gude. Han
inrättade efter sin hemkomst en skola
för landskapsmålning vid
Konstakademien och blev professor där 1867.
Hans tidigare landskap äro
dramatiska vildmarksskildringar, hans
senare, vanligen med motiv från
Mellansverige, äro soliga idyller,
burna av stark naturkänsla, 1857.
2. Bergh, Richard (1858—1919), son till
Edvard B., målare, chef för
Nationalmuseum 1915. R. vistades på
1880-talet i Paris, där han
utvecklade ett realistiskt måleri med fin
valörkänsla och god psykologisk
karakterisering, bl. a. i Porträtt av
hustrun (1886) och Hypnotisk seans
(1887). På 1890-talet övergick B. till
ett mera nationellt betonat måleri
med förenklad form och mer
lysande färg, bl. a. Vision (1893),
Riddaren och jungfrun (1897) och
Nordisk sommarkväll (1900). Som
porträ ttör var B. framstående. B. var
en av Opponenternas och
Konstnärsförbundets ledande krafter,
1673 B, 3327 B.
Bergh, Elis (f. 17/4 1881),
konsthantverkare, sedan 1929 konstnärlig
ledare vid Kosta glasbruk, där han
med sin enkelhet och renhet i
formen gjort en betydande insats inom
såväl servis- som konstglaset.
Bergh, Svante (1885—1946), målare,
en av genombrottsmännen i den
moderna skånekonsten, har utfört
landskap, porträtt och stilleben i en
dekorativ ytstil med ljusstark, fint
stämd färg.
Berghem, församling i Västra Marks
kommun i s.v. Västergötland,
Älvsborgs län. 791 inv. 1954.
Berghultstråk, det närmast
huvuddäck befintliga bordläggningsstråket
på ett krigsfartyg.
Bergianska trädgården, ursprungligen
(till 1885) en trädgård vid
nuvarande Karlbergsvägen i Stockholm,
anlagd av P. J. Bergius (se nedan)
och av honom testamenterad till
Vetenskapsakademien tillika med
ett betydande kapital samt stora
bok- och herbariesamlingar, allt
utgörande Bergianska stiftelsen och
närmast förvaltat av en »professor
bergianus». Den gamla trädgården
såldes 1884, och i stället inköptes
ett område vid Frescati n. om
Stockholm, som under ledning av
V. B. Wittrock (professor bergianus
1879—1914), omdanades dels till
botanisk trädgård, dels till
handelsträdgård och plantskola. Med
verksamheten är en trädgårdsskola
förenad. Stiftelsen utger sedan 1890
publikationsserien Acta horti
ber-giani.
Ber’gis (av genom tyskan förmedlat
hebreiskt ursprung), avlånga
vetebröd beströdda med vallmofrön.
Bergisch-Gladbach [bär’gis j -glat’bach],
stad i Rhenlandet n.ö. om Köln,
32 681 inv. 1950.
Bergius, Peter Jonas (1730—90),
läkare och botanist, lärjunge till Linné,
praktiserande läkare i Stockholm
från 1754, professor vid Collegii
me-dici läroanstalt 1761; framstående
som farmaceutisk kemist och en av
sin tids främste i kunskaper och
uppfattning om de epidemiska
sjukdomarna. Jfr Bergianska trädgården.
Bergklint, Olof (1733—1805),
författare och kritiker. Spelade som
sådan en viss roll i svensk litteratur
före Kellgren, men sjönk hastigt i
glömska och slutade sina dagar som
prost i Skåne.
Bergkristall, kristallinisk kvarts i
form av klart genomskinliga,
färgade eller ofärgade sexsidiga
pris
39^2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
