- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 8. Register A - K /
3984

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bergsjuka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BERGSJUKA

nets bearbetning och behandling.
Normal studietid vid högskolan är
för denna examen 41/»—5 år.

Bergsjuka, ett tillstånd (påskyndad
hjärtverksamhet, andnöd,
illamående, stundom kräkningar), som
uppträder vid vistelse på stora höjder
genom den med luftförtunningen
orsakade syrebristen. Botas genom
syrgasbehandling.

Bergsjö, kommun i n.ö. Hälsingland,
Gävleborgs län, 3 696 inv. 1954,
— 1516 K.

Bergskedja, höjdsträckning, vars
toppar äro orienterade i en viss
riktning och bilda en mer eller mindre
avbruten kamlinje.

Bergskollegium, ett 1630—1857
fungerande centralt ämbetsverk för
handläggning av frågor om gruvornas
vård och förvaltning samt
bergsbrukets främjande; till 1828 var
kollegiet dessutom överdomstol i mål
rörande bergverken. Vid kollegiets
upplösning övertogos dess uppgifter
av Kommerskollegium.

Bergslag, kollektiv av bergsmän, som
tillsammans tilldelats privilegium att
idka bergsbruk vid viss gruva eller
inom visst gruvdistrikt. B. övergick
småningom att betyda distriktet för
sammanslutningen. I Sverige
fun-nos på sin tid ett silverbergslag, ett
kopparbergslag och 17 järnbergslag.
De gamla privilegierna, varav det
äldsta, gällande Stora Kopparberg,
var från 1200-talet, upphävdes
slutgiltigt 1859.

Bergslagen, gemensamt namn på
bergs-lagsbygden i v. och n.
Västmanland, s. Dalarna och ö. Värmland,
342, 639, 3352, 3788.

Bergslagens artilleriregemente (A 9),
Kristinehamn, upprättat enligt 1942
års riksdagsbeslut.

Bergslagernas Järnvägs AB omfatta
huvudlinjen Falun—Göteborg
(Sveriges längsta enskilda järnväg till
1947, då den förstatligades, byggd
1872—79), samt linjerna Filipstad
Västra—Daglösen och Rämshyttan—
Idkerberget. Bergslagernas Järnvägs
AB trafikerar även Dal—Västra
Värmlands, Kil—Fryksdalens och
Lödöse—Lilla Edets järnvägar.
Nor-malspåriga. Se vidare
Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle.

Bergslagsbanan, gängse benämning på
Bergslagernas Järnvägs AB, 646.

Bergsman, ursprungligen bonde, som
även idkade bergshantering. Senare
allmogeman, som ägde jord med
andel i gruva eller bruk, s. k.
bergsmanshemman; dylika personer
befriades från rotering om de
fyllde vissa kvota i fråga om
tackjärns-framställning. Sedan 1859, då denna
särställning upphävdes, har B. en
skiftande betydelse; kan beteckna
bergsfolk i allmänhet.

Bergsnultra, se Berggylta.

Bergson [bärksåns], Henri (1859—

1940), fransk filosof, grundläggare
av den moderna intuitionsfilosofien.
Enligt B. är materiens värld
bestämd av mekanisk lagbundenhet,
medan däremot livet är fritt
nyskapande. B. har haft stort
inflytande på modern filosofi. Hans
arbeten äro glänsande även från
litterär synpunkt, och han erhöll år
1927 nobelpriset i litteratur. De
flesta av hans arbeten ha tolkats
på svenska av Algot Ruhe, 949 B,
1184, 1195, 3021,

Bergspredikan, namnet på Jesu
förkunnelse på ett berg i Galileen
(Matt. 5—7). Talet innehåller
kristendomens grundtankar, 2088.

Bergs slussar, grupp av slussar i Göta
kanal omedelbart v. om Roxen, helt
nära Vreta klosters kyrka.

Bergsstaten, de numera under
kom

merskollegium lydande tjänstemän
(bergmästare, gruvingenjörer m. fl.),
som utöva det statliga
överinseendet över bergshanteringen, särskilt
gruvhanteringen.

Bergsten, Carl (1879—1935), arkitekt.
B. sökte förena den moderna
teknikens krav med en konstnärlig
form, och med Liljevalchs konsthall
(1916) framträdde han med en
modern, saklig arkitektur som
förebådar funktionalismen. Bland hans
senare verk märkas Göteborgs
Stadsteater (1934)). B. var verksam
även som möbelkonstnär.

Bergstena, församling i Vårgårda
kommun i mellersta Västergötland,
Älvsborgs län. 294 inv. 1954.

Bergstrand, Hilding (f. 12/1 1886),
läkare, med. dr i Stockholm 1916,
professor i allmän patologi vid
Karolinska institutet 1924—1952,
rektor därstädes 1942—1952;
stadsfullmäktig i Stockholm 1929 och 1934
—38.

Bergstrand-Poulsen, Elisabeth (1887—
1955), författarinna och målarinna,
g. m. danske bildhuggaren A.
Poul-sen. Har i ord och bild skildrat
småländsk allmogekultur i
Värends-bygden, bl. a. Värendskvinnor från
Långasjö (1926) och Livets och
årets festdagar (1928). 1940 utgav
B. självbiografin Hök, får jag låna
dina vingar.

Bergström, David (1859—1946),
liberal politiker, en av grundarna av
Frisinnade landsföreningen; B. var
krigsminister 1911—14; envoyé i
Tokyo 1918—22; riksdagsman i skilda
perioder och v. ordf, i Folkpartiets
förtroenderåd.

Bergström, Olof (f. 21/11 1919),
genomgick Dramatens elevskola 1939—
42 och är numera en av de flitigast
använda yngre aktörerna vid
Dramaten. Roller: Filip II i Schillers
Don Carlos, Jim i T. Williams
Glas-menageriet, don Felix i Calderons
Hus med dubbel ingång och
Mer-cutio i Shakespeares Romeo och
Julia. Erhöll Svenska
Filmsamfundets plakett för sin roll som Gustaf
Dalén i Seger i mörkret.

Bergström, Per Axel (1823—93),
svensk konservativ politiker,
civilminister 1870—75, justitieminister
1888 och landshövding i Örebro
från 1876. Viktig position i
riksdagen (kung Bergström).

Bergströms AB, Paul U., varuhus i
Stockholm, även skrädderi för herr-,
dam- och barnkläder. Grundades
1882 av Paul U. Bergström (1860—
1934). Varumärke: PUB. övertogs
1935 av Kooperativa förb. och äges
sedan 1945 av
Konsumtionsföreningen, Stockholm.

Bergsunds mekaniska verkstad i
Stockholm, förenad med skeppsvarv,
gjuteri och motorfabrik, var
belägen på västligaste udden av
Södermalm, anlades 1769 och upphörde
med sin verksamhet 1929, då dess
område inköptes av Stockholms stad
och utlades till byggnadstomter och
gator.

Bergsvetenskap, de vetenskapsgrenar,
som röra förekomst, uppsökande,
bearbetning oeh förädling av
nyttiga mineral: malmgeologi,
gruv-vetenskap, metallurgi och hyttkonst
samt bergsmekanik.

Bergsåker, bana för travtävlingar i
Selångers socken, 5 km från
Sundsvall, Norrlands främsta bana.

Bergtall, Pi’nus monta’na, en art av
tallsläktet med parvis växande,
mörkgröna, tämligen korta barr; är
ej inhemsk i Sverige men ofta
planterad, särskilt som sandbindare på
flygsandsfält.

Bergtorsk, vanlig torsk, som vistats

–––––– BERIJA, LAVRENTIJ

på bergig botten bland rödalger och
antagit rödbrunaktig färg.

Bergtunga eller bergskädda,
Pleuro-nec’tes kitt, en i Bohuslän tämligen
allmänt förekommande art av
flund-resläktet med smakligt kött.

Bergum, församling i Stora Lundby
kommun i v. Västergötland,
Älvsborgs län. 1 357 inv. 1354.

Bergunda, kommun i mellersta
Småland, Kronobergs län. 3 880 inv.
1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av B., öja och öjaby
kommuner.

Berguv, Bu’bo bu’bo, familjen ugglor,
längd 64—69 cm, stora, svarta
öron-tofsar, ovan spräcklig av svart,
rostgult och grått, under rostgul
med svarta längsfläckar. Bo i
bergsklyftor. Strykfågel. Lever av råttor
och kråkor men även av större
djur. 1948 beräknades att i Sverige
fanns 291 par, därav 246 i Norrland
och Dalarna. Fridlyst, 3579, 3580 B.

Bergvall, Erik (1880—1950),
sportjournalist, idrottsledare, bl. a. ordf,
i Sv. Simförbundet 1909—32, i
Intern. Simförbundet 1924—28 och
medlem i Riksförbundets
överstyrelse 1903—45, chef för Stadion
191g___45

Bergvall, John (f. 26/10 1892),
liberal politiker, borgarråd.
Byråinspektör hos Kontrollstyrelsen 1918,
verkställande direktör i AB
Stockholms-systemet 1931—50. Stadsfullmäktig i
Stockholm 1931—38, ledamot av
stadskollegiet 1935—37, ordförande i
priskontrollnämnden 1942—46.
Ledamot av A. k. 1937—45, av F. k.
sedan 1946. Finansborgarråd i
Stockholm 1950—54. B., som är en av
folkpartiets främsta krafter, är
ordförande i partiets verkställande
utskott sedan 1940, — 2712.

Bergverk, sammanfattande benämning
på alla anstalter (gruvor och
industriella anläggningar) för brytning
och bearbetning av mineraliska
ämnen. Ordet är av tyskt ursprung och
användes sällan i Sverige.

Bergverkstionde, en andel av metall»
och mineralproduktionen i Sverige,
vilken intill 1877 uppbars av staten.

Bergvik & Ala, Nya AB, Söderhamn,
grundat 1888, äger sågverk och
hyv-leri vid Ala, sulfit- och
sulfitspritfabrik vid Bergvik och sulfatfabrik
vid Sandarne (samtliga i Gävleborgs
län). Tillverkar sågade och hyvlade
trävaror, sulfit- och sulfatcellulosa,
sulfitsprit, terpentin, tallsåpa m. m.
och producerar dessutom elektrisk
energi vid ett flertal
vattenkraftstationer. Antal anställda ca 2 300.

Bergviken, insjö i Hälsingland s.ö. om
Bollnäs, genomfluten av Ljusnan, 45
m ö. h., 42 km2; omges av berg och
är ryktbar för sitt natursköna läge,
1516 K.

Berg von Linde, Axel (f. 13/3 1883),
l:e gymnastikkonsulent, en av
Sveriges främsta gymnastikledare, bl. a.
i Svenska Gymnastikförbundets
styrelse 1912—45.

Beribe’ri, en kronisk sjukdom orsakad
av brist på vitamin Bi, som yttrar
sig i förändringar i de perifera
nerverna med känselrubbningar,
förlamningar, förändringar i hjärtat
och kärlsystemet. Förekommer
huvudsakligen i sådana länder, där
polerat vitaminfritt ris är den
vanligaste födan, 1290, 3182.

Berij’a, Lavrentij (1899—1953), rysk
politiker, 1930 chef för
inrikeskom-missariatet (GPU-chef), 1941
ledamot av försvarsutskottet, 1945
marskalk av Sovjetunionen, 1946
ledamot av politbyrån. Efter Stalins död
1953 framträdde B. vid sidan av
Ma-lenkov och Molotov som ledande
förgrundsfigur i Sovjetunionen, men

3984

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:57:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-8/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free