Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Blackburn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLACKBURN
BLANCHERA
Blackbum [bläk’ban], engelsk stad i
Lancashire vid
Leeds—Liverpool-kanalen. 108 900 inv. 1954.
Textil-och maskinindustri, 3273 K.
Black country [bläk kan’tri], »svarta
landet», mellersta Englands
industriområde kring Birmingham.
Blackett [bläk’it], Patrick Magnard
Stuart (f. 1897), engelsk fysiker,
professor i Manchester. Erhöll 1948
års nobelpris i fysik för sin
utveckling av Wilson-metoden och sina
upptäckter angående den kosmiska
strålningen och kärnfysiken. B. har
även utvecklat en teori för den
magnetiska polarisationen hos jorden
och övriga himlakroppar. Har
dessutom gjort sig känd för sitt försvar
för Sovjetunionens hållning i
atom-kontrollfrågan, 2238.
Black Hills [bläk hils], isolerat
bergmassiv på gränsen mellan Wyoming
och Syd-Dakota, v. USA. Högsta
punkt Harney Peak, 2 207 m.
Black Mountains [bläk mao’ntins], den
del av Alleghanybergen som ligger
inom Nord-Carolina.
Blackpool [bläk’pol], engelsk stad vid
Irländska sjön norr om Liverpool.
147 500 inv. 1954. Mycket besökt
badort, 3273 K.
Blacksta, församling i Bettna
kommun i s. Södermanlands län, 351
inv. 1954.
Blackstad, församling i Locknevi
kommun i n.ö. Småland, Kalmar län.
1 022 inv. 1954.
Blackwell [bläk’oel], Alexander (d.
1747), skotsk läkare, livmedikus hos
Fredrik I av Sverige, avrättad av
hattarna för politiska intriger.
Blad hos växter indelas i låg-,
mellan-, hög- och blomblad.
Mellanbla-den ha tre huvuduppgifter:
respira-tion (andning), transpiration (svett
-ning) och assimilation
(kolsyreupp-tagande). I samtliga fall erfordras
stor yta och fritt läge. Därför ha
bladen en eller flera skivor och
rörelseförmåga, varigenom de kunna
ställa in sig efter solstrålarna.
Bladaluminium, se Bladmetall.
Bladbaggar, gullpyttor eller
glansbaggar, ChrysomeTidae, skalbaggsfamilj.
Hithörande arter leva av mjuka
växtdelar, företrädesvis blad, och
då de ej sällan uppträda i stora
mängder, anställa de ofta svåra
skador på kulturväxter. Till
bladbaggarna höra bl. a. jordlopporna och
coloradobaggen.
Bladfotingar, Phyllo’poda, en ordning
bland de lägre kräftdjuren. De
kännetecknas av att extremitetema äro
försedda med bladformade gälar och
simfötter.
Bladgrönt, detsamma som klorofyll.
Bladguld, se Bladmetall.
Bladhorningar, ScarabaeTdae,
skal-baggsfamilj, som igenkännes på de
bladlika utskotten åt sidorna på
antennerna. Till denna familj hör den
vanliga ollonborren.
Bladkål, Brass’ica olera’cea aceph’ala,
kålsort med högvuxen stjälk och
fritt utstående blad. Hit hör
grön-eller kruskål.
Bladloppor, PsylTidae, insektfamilj
Inom ordningen skinnbaggar, små
arter med trådfina antenner, bägge
vingparen genomskinliga. Larverna
skada blad genom att suga saft.
Olika arter på äpple, päron, al. —
Morotbladloppan, Trio’za virid’ula,
är orsak till krussjuka, varvid
bladen bli hopskrynklade, 40S B.
Bladluslejonet eller pärlsländan,
Chry-s’opa vulga’ris, ordn. nätvingar,
lägger sina ägg på blad bland bladlöss,
vilka tjäna de utkläckta larverna
till föda.
Bladlöss, Aphidddae, insektfamilj
inom ordningen skinnbaggar, små
arter med korta antenner, långt
sugrör, långa ben. Båda vingparen
äro stora, hinnaktiga flygvingar
men saknas stundom. Befruktade
ägg övervintra. På våren kläckas
vinglösa honor, som föröka sig
genom partenogenes. Efter flera
generationer alstras även hanar. — B.
suga växtsafter, varvid värdväxten
tar skada, 406 B, 1764 B, 2882,
färgplansch vid art. Myror.
Bladmage, en av de fyra magarna hos
idisslare (se d. o.). Till B. går
födan när den efter omtuggningen
nedsväljes för andra gången, 1698,
1699 B.
Bladmetall, metall eller metallegering,
som valsats eller utslagits till tunna
hinnor. Vanliga äro bladguld, som
kan framställas ytterligt tunt (intill
0,0001 mm tjockt) och därför
tämligen billigt; det begagnas till
förgyllning på bokband, dekorativa
träskulpturer m. m.; bladsilver, som
kan göras nästan lika tunt, begagnas
för samma ändamål; bladtenn,
stan-niol, har mångsidig teknisk
användning (foliering av spegelglas,
omslag för choklad m. m.). Det kan
genom förorening med bly vara
giftigt och ersättes därför men även av
kostnadsskäl vanligen med
bladaluminium. Jfr Aluminiumfolie.
Bladmossor, Mus’ci, den ena
huvudgruppen av mossorna, ha till
skillnad från den andra, levermossorna,
alltid tydlig stam och blad; till dem
höra omkring 10 000 arter, spridda
över hela jorden, hos oss bl. a.
vitmossor, björnmossor, väggmossan
och spåmossan, 2359.
Bladmögel, parasiterande algsvampar,
fam. Peronospora’ceae. Förorsaka
växtsjukdomar, 2729.
Bladnäsor, Phyllostoma’tidae,
sydamerikansk familj av små fladdermöss
med ett bladlikt bihang på nosen.
Släktet Des’modus är blodsugande,
däremot ej Vampy’rus.
Bladrullsjuka, virussjukdom hos
potatis, varvid småbladen erhålla en
gulröd färg och rulla ihop sig från
kanterna så att undersidan vänds
uppåt.
Bladsilver, se Bladmetall.
Bladskärarmyror, släktet Atta av fam.
myror, göra i Amerikas varmare
delar skada på bl. a. kaffebusken
och apelsinträdet. De insamlade
bladstyckena tjäna till underlag för
B:s svampodlingar, 2395.
Bladtenn, detsamma som stanniol, se
Bladmetall.
Bladtornar, se Torn.
Bladvass, PhragmPtes commu’nis, vårt
största gräs. Vid långgrunda
stränder i insjöar och vid Östersjön.
Bladåker, församling i Knutby
kommun i ö. Uppland, Stockholms län.
479 inv. 1954.
Bladätare, se Bladbaggar.
Blædel, Nic. (1882—1943), dansk
journalist och författare, utrikespolitisk
specialist.
Blæksprutten (da. bläckfisken), dansk
humoristisk årspublikation med text
och bilder. Utkommer sedan 1889
och ansluter sig inte till något
politiskt parti.
Blagovje’stjensk, rysk stad i
Amurom-rådet i ö. Sibirien vid Amur. 59 000
inv. 1939. Mångsidig industri, i
närheten guldgruvor, 170 K.
Blague [blagg], fr., skryt, skrävel;
skämt, hån.
Blake [blejk], Robert (1599—1657),
engelsk krigare, sattes 1649 av
Crom-well till överbefälhavare för
flottan, som han omorganiserade och
ledde i talrika strider mot
holländarna och sedan mot
Barbaresksta-terna; 1657 slog han i grund den
spanska flottan utanför Teneriffa.
Blake [blejk], William (1757—1827),
engelsk målare, grafiker och skald
av mystisk och visionär läggning.
Illustrerade egna dikter — främst
Songs of innocence (1787) — och
andras, bl. a. Dantes Divina
com-media och Youngs Night thoughts,
samt bibliska texter med naiva och
fantasirika, ofta ytterst suggestiva
bilder. Såväl hans stil som
konstuppfattning förebåda prerafaeliterna,
836, 840. Se ill. till Engelsk konst.
Blakeslee [bleiks’li], Albert (f. 1874),
amerikansk botanist och
ärftlighets-forskare, har särskilt undersökt
kro-mosomernas roll vid nedärvningen.
Blakstad, Gudolf (f. 1893), norsk
arkitekt, en av funktionalismens
främsta banbrytare i Norge, har i Oslo
bl. a. uppfört Det nye teater (1929)
tillsammans med J. Dunker,
Kunst-nernes hus (1930) tillsammans med
H. Munthe-Kaas samt ett flertal
hyreshus.
Blamage [blama’sj], fr., skamfläck. —
Blame’ra sig, skämma ut sig.
Blanc [blans], vitt, vit färg. B. de
neige, zinkoxid, som användes vid
polering av glas. B. fixe, barytvitt,
bariumsulfat.
Blanc [bla”s], Louis (1811—82), fransk
socialist och historisk författare.
Spelade stor roll vid
februarirevolutionen 1848, då s. k.
nationalverkstäder upprättades, vilket B. yrkat
på i ett verk om arbetets
organisation. De kom dock ej att drivas
helt efter B:s intentioner. Under
Napoleon III var han landsflyktig
och sysselsatt med historiskt
författarskap. Återvände till Frankrike
efter kejsardömets fall.
Blanca Peak, 4 386 m hög bergtopp i
Klippiga bergen, i s. Colorado, USA,
2490 K.
Blanch, Theodor (1835—1911),
konsthandlare, öppnade vid
Kungsträdgården i Stockholm 1868 Blanchs
café samt 1879 en bredvidliggande
teater, Blanche-teatern, som 1883
omvandlades till Blanchs
konstsalong.
Blanchar, Pierre (f. 30/6 1896), fransk
skådespelare, kom 1919 till
Odéon-teatem och Konservatoriet, arbetade
sig småningom upp till en
rangplats i fransk teater. Filmer:
Av-skedsvalsen (1926), Atlantis (1931),
Brott och straff (1925),
Drömmarnas vals (1937), Pastoralsymfonien
(1946).
Blanche [blanssj], fr., »den vita», kvm
nonamn.
Blanche (Blanka) av Namur (d. 1363),
från 1335 gemål till konung Magnus
Eriksson. Äktenskapet var lyckligt,
och hon synes ha varit en klok
rådgivare åt sin man i
statsangelägenheter; hennes rykte svärtades med
orätt av den aristokratiska
oppositionen och har särskilt genom den
heliga Birgittas skrifter gått till
eftervärlden fläckat av falska
beskyllningar, 2241, plansch vid
Finlands konst.
Blanche, August (1811—68),
författare, journalist. Hans romaner och
berättelser är hållna i humoristisk
och känslosam stil och framstår som
några av de främsta
stockholms-skildringarna före Strindbergs. T. ex.
Flickan i Stadsgården (1847),
Hyrkuskens berättelser (1863) m. fl.
B. har även skrivit teaterpjäser,
skickligt omgjorda efter utländska
förebilder, bl. a. Hittebarnet (1847),
Ett resande teatersällskap (1848).
B. ägnade sig på äldre dagar även
åt politiken, där han var
förespråkare för den borgerliga
liberalismen, 3085, 3336, 3337 B.
Blanche’ra (fr. blanchir, göra vit). 1.
Förvälla, lägga i kokande vatten. —
3999
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
