Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Blessera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLESSERA
BLIXTKRIG
konstruktioner, och bidrog under
kriget 1914—18 i hög grad till det
franska flygvapnets utveckling, 1037.
BIesse’ra (fr. blesser), såra. —
Bles-syr, sår.
Bless’ington [-tan], Margaret, grevinna
av B. (1789—1849), engelsk
roman-och memoarförfattarinna, väninna
till Byron.
Bleu [blö], fr„ blå.
Bleuler [blåj’ler], Eugen (1857—1919),
schweizisk psykiater, framför allt
känd genom sina arbeten om
dementia praecox (se d. o.). Sina
resultat har han sammanfattat i det
stora verket Schizophrenie (1911).
Bleuler tog emot avgörande intryck
av Freud, även om han senare i
många stycken avvek från honom.
Han räknas som samtidens måhända
främste psykiater, 3013.
1. Blicher, Steen Steensen (1782—
1848), dansk präst och författare.
Högst når han i sina briljanta
skildringar av livet på de jylländska
hedarna, 674.
2. Blicher-Clausen, Jenny (1865—1907),
dansk författarinna. Hennes
borgerligt sentimentala romaner (Farbror
Frans, Inga Heine m. fl.) voro på
sin tid mycket populära i hela
Skandinavien.
Blickfält, det område, som ögat kan
fixera genom egna rörelser utan att
man vrider på huvudet. Från
medelställning kan ögat vridas ungefär
50° åt alla håll, men näsan och
ibland ögonbrynen minska dock
blickfältets omfattning.
Blickingberg, Georg (1878—1940),
skådespelare. Verksam i Göteborg 1911
—35 (Nya teatern, Lorensberg,
Stadsteatern). Förnäm tolkare av
Shakespeareroller. Vid Dramaten
1904—06 och 1935—40. Filmer: Hans
nåds testamente (1919),
Valborgsmässoafton (1935).
Blida, medeltida stenkastningsmaskin,
som användes för krigsbruk ända
till 1500-talets mitt.
Blida’, stad i n. Algeriet, n. Afrika,
vid foten av Tellatlas, 61 607 inv.
1948.
Blidsberg, församling i Redvägs
kommun i ö. Västergötland, Älvsborgs
län. 695 inv. 1954.
Blidö. 1. Ö i n. delen av Stockholms
skärgård, 21 km2, sträcker sig i
huvudriktning s.v.—n.ö. mellan
Furu-sundsleden och det långsmala
Blidö-sund. — 2. Kommun i Stockholms
län, 1 020 inv. 1954, — 3405 K.
Bligh [blaj], William (1754—1817),
engelsk marinofficer, slutligen
guvernör i Nya Syd-Wales i Australien
och viceamiral. B:s ryktbarhet
grundar sig på att han 1787 förde befäl
på skeppet Bounty, vars besättning
gjorde myteri mot honom — en
episod som skildrats i en filmatiserad
roman av O. Nordhoff och J. N.
Hall.
Blinda fläcken, det ställe där
synnerven går in i näthinnan. Faller den
i ögat uppkommande bilden av ett
föremål på denna fläck, kan detta
ej uppfattas, 3864.
Blindarka’d, blindgalleri, arkad som
blott är en dekoration på en mur.
Blindering. 1. I dekorativt syfte
utförd plan fördjupning i en muryta,
vanligen vitrappad eller försedd med
målning; förekommer särskilt i den
medeltida tegelarkitekturen. — 2.
Skyddat och försvarbart rum för
eldgivning; även plats för markör
vid skjutbana.
Blindgångare, bomb eller granat, som
ej exploderat vid nedslaget och
därför kan fortsätta att vara farlig till
dess den desarmerats.
Blindhund, hund som dresserats till att
leda blinda. Mest användes
schäfern.
Blindlandning, landning med flygplan
i så dålig sikt att föraren inte kan
se marken när han landar.
Blindnässla, se Vitplister.
Blindormar, Typhlop’idae,
masklik-nande, underjordiska, blinda ormar,
som leva i tropikerna.
Blindpatron, övningspatron utan
krutladdning, ej att förväxla med lös
patron, som innehåller en reducerad
laddning.
Blindpipor, i orgelfasader sådana
pipor som uppställts uteslutande för
utseendets skull och alltså ej är
ljudande.
Blindråtta, Spa’lax typh’lus,
mullvads-liknande gnagare med förkrympta
ögon och tjock päls. Lever i
underjordiska gångar på Sydeuropas och
Västasiens stäpper.
Blindskolor, skolor som meddelar
undervisning och yrkesutbildning åt
blinda. Blindinstitut med skola och
hantverksutbildning finns på
Tomteboda i Solna, nära Stockholm,
inrättad 1888, hantverksskola för
män i Kristinehamn (1884), för
kvinnor i Växjö (1935) samt vårdanstalt
för blinda med komplicerade lyten
i Lund (1922). Blindundervisning är
i Sverige obligatorisk sedan 1896,
— 411.
Blindskrift, för blinda särskilt
konstruerad skrift med upphöjda
bokstäver, som kan läsas med
känseln utan synens hjälp, 411.
Blindtarm, caecum, den i nedre högra
delen av buken belägna första
delen av grovtarmen. Har på sin inre
bakre sida ett ca fingerlångt,
mask-formigt bihang — appendix — ett
rudimentärt organ, som kan bli säte
för en inflammation, appendicit,
oegentligt kallad
blindtarmsinflammation.
Blindtarmsinflammation —
appendicit — vanligen akut inflammation i
det maskformiga bihanget. Yttrar
sig med hastigt påkommande
illamående, kräkningar, smärtor i
buken samt ömhet i nedre högra delen
av buken, vanligen feber. I svårare
fall uppkommer
bukhinneinflam-mation då processen bryter igenom
till bukhålan. Då detta kan ske
redan under första dygnet, är
operation den säkraste behandlingen, 410.
Blind tillägg, utgår förutom vanlig
folkpension till personer med
nedsatt eller ingen synförmåga, 412,
3128.
Blindtryck. 1. Tryckning av
blindskrift. — 2. Tryck, prägling utan
färg. Inom bokbinderi tryck utfört
med varma stämplar varigenom
trycket framträder i mörkare ton
på skinnet.
Blindträ, trä, vanl. av enklare
kvalitet vid användning som underlag
till faner.
Blinkhinna, membra’na nic’titans, är
en hos kräldjuren och fåglarna men
även hos vissa hajar och groddjur
förekommande tunn, genomskinlig
hinna, som genom speciella muskler
kan dragas framför ögat för att
skydda det utan att utestänga ljuset.
I inre ögonvrån hos människan
finnes ett om en vårta påminnande
rudiment av B.
Blinksignaler ges medelst
acetylen-klippbrännare eller elektriska
impulsdon och användas bl. a. vid
fyrar och järnvägar på den grund, att
ögat uppmärksammar ett’
föränderligt sken i långt högre grad än ett
fast. Jfr Blixtfyr.
Bliny’, rysk nationalrätt bestående av
stora boveteplättar, som helst äts
med smält smör och kaviar vid påsk.
Bliss, Arthur (f. 2/8 1891), engelsk
tonsättare, en av de mest kända
inom nyare engelsk tonkonst. B.
har bl. a. skrivit färgrika
orkesterverk samt kammarmusik och
vokalverk, 845.
Blitzen (eng. the Blitz, ljungelden,
efter ty. Blitz, blixt), engelsk
benämning på de tyska bombraiderna
mot London sept. 1940 till maj 1941,
— 3740.
1. Blix, Magnus Gustaf (1849—1904),
fysiolog, professor i Lund från 1885.
Ägnade sig särskilt åt muskel- och
sinnesfysiologien. Berömd är hans
upptäckt av varm- och
kallpunkterna i huden.
2. Blix, Gunnar (f. 7/9 1894), son till
M. G. B., läkare och kemist, sedan
1930 professor i medicinsk och
fysiologisk kemi vid Uppsala
universitet.
Blix, Ragnvald (f. 1882), norsk
skämttecknare, bosatt i
Köpenhamn, känd främst som politisk
karikatyrist. Har medarbetat i den
franska skämtpressen och i
Simpli-cissimus (1908—18) samt senare i
nordiska tidningar. Under andra
världskriget verksam i Sverige
(GHT) under pseudonymen Stig
Höök, 1958, 1944.
1. von Blixen-Fi’necke, Carl (1822—
73), friherre, dansk politiker,
utrikesminister 1859—60, ivrig
skandi-navist.
2. von Blixen-Fi’necke, Karen, f.
Dinesen (f. 1885), baronessa, g. m.
en sonson till Carl B.-F., med
vilken hon flera år vistades i Kenya,
Afrika. Världsberömd genom sina
Sju romantiska berättelser (1934),
publicerade under pseudonymen
Isak Dinesen, som följts av några
andra böcker, bl. a. Vinter-Eventyr
(1942, sv. ö. Vintersagor, s. å.)
under Karen Blixen. B. är en eleganj
och spirituell berättare med drag av
bitter humor och grotesk fantasi,
676.
von Blixen-Finecke, Hans (f. 20/7
1916), militär, ryttare, deltog i
kapplöpningar (amatörchampion
1943 och 1944), övergick till
internationell ridsport och vann i OS 1952
guldmedalj såväl individuellt som
i lag i fälttävlan.
Blixt, gnistöverslag vid urladdning
från åskmoln. Strömstyrkor på
40 000 A ha uppmätts hos blixtar.
De spänningar, som inleda en blixt,
kunna uppgå till tusentals miljoner
volt, 3841 B.
Blixtfotografering, fotografering med
blixtljus vid otillräckligt dagsljus,
förr genom belysning medelst en
snabbt förbrinnande sats av
pulvriserat magnesium jämte ett oxida
-tionsmedel. Numera föredrager man
blixtljuslampan, en syrefylld
glasballong med en brännbar metallfolie
e. d., som antändes med elektrisk
ström. Modernast äro de
»elektronblixtar», som basera sig på
urladdning av en kondensator genom ett
elektriskt urladdningsrör. Med
vissa typer av dessa kunna bilder
tagas på en tiotusendels sekund, 1134.
Blixtfyr, fyr som ger ljusblinkar,
kortvarigare än 2 sek., vanligen
mellan 0,5 och 0,7 sek. — Fyrar
där alla ljusperioder ha en längd
av ca 2 sek. el. mera kallas
blänkfyrar. Äro mörkperioderna av
samma längd som ljusperioderna har
man att göra med en klippfyr. Den
ofta hörda benämningen blinkfyr
begagnas ej inom fyrväsendet.
Blixtkrig, av tyskarna skapad term
för överrumplande, snabba anfall
mot neutrala eller oförberedda
motståndare. Senare även allmänt:
snabbkrig, med användning av
snabba stridsmedel, flyg- och
pan
4OOI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
