Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Blodspenningar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLODSPENNINGAR
BLOMSKOG
blodsockret en viss gräns utsöndras
socker i urinen.
Blodspenningar, böter som en
dråpare fordom erlade till den dräptes
släkt för att undgå blodshämnd,
även om lejd mördares sold.
Blodstensmalm, mineralet järnglans
eller hematit, bestående av
kristal-linisk järnoxid. Den är icke
magnetisk och ger ett blodrött pulver,
varav namnet, 1901.
Blodstilla, blodtopp, Sanguisor’ba
of-ficina’lis, fam. rosväxter,
förekommer på ö. Gotland.
Blodstillning. Blödningar kunna
stillas på många olika sätt. — 1.
Mekaniskt kunna venösa och mindre
arteriella blödningar stillas genom
hårt tryck med ren vadd e. dyl. Vid
svårare arteriella blödningar måste
kärlet underbindas eller omvridas
med en klämtång (provisoriskt
kunna de stillas medelst ett hårt
åtdraget band mellan hjärtat och
såret). — 2. Termiskt stillas
blödningar med en glödande
platinaspets, elektrokauter, som
åstadkommer en kraftig brännskorpa på
sårytan. Även spolning med hett
vatten verkar blodstillande. — 3.
Kemiska medel åstadkomma lokala
etsskorpor eller direkt blodlevring.
Exempel på dylika äro: järnklorid,
alun, tanni’n och väteperoxid.
Adrenalin, som funnit stor
användning, verkar genom kraftig
sammandragning av kärlväggarna. — 4.
Biologiskt verka ett flertal
specialpreparat, t. ex. koagule’n, hemostyT,
hemoplasti’n etc., genom den ökade
levringsförmåga de åstadkomma hos
blodet. Vidare användes tillförsel
direkt i blodbanan av
koksaltlösning, serum eller blod.
Blodstörtning, lungblödning,
hemop-tys, upphostning av blod, oftast
allvarligt tecken. Beror vanligen på
tuberkulos i lungorna, men
förekommer även vid lungtumörer,
kroniska luftrörskatarrer m. m.
Blod, svett och tårar, fritt citat ur
Winston Churchills deklaration i
engelska underhuset 13 maj 1940,
»Jag har ingenting annat att
erbjuda er än blod, mödor, tårar och
svett», 616.
Blodsänka, sänkningsreaktion,
blodkropparnas vid olika tillstånd av
sjukdom och hälsa varierande
benägenhet att sjunka till botten i ett
blodprov, där koagulering hindrats.
Normalvärden hos män 3—5 mm/
tim., hos kvinnor 7—10 mm/tim.
Förhöjd B. förekommer vid
havandeskap och vid flertalet
sjukdomstillstånd.
Blodtransfusion, blodöverföring,
överförande av blod från en individ till
en annan individs blodomlopp,
antingen genom avtappning i lämpligt
kärl, där blodet hindrats koagulera
genom tillsats av natriumcitrat, och
därifrån överförande av blodet i
mottagarens vener genom
venpunk-tion, eller direkt från ven till ven
genom särskild apparatur, 417 B,
418, 419 B.
Blodtryck. Från hjärtats kamrar
pressas blodet ut i artärerna och drives
genom dessas elasticitet vidare till
kapillärsystemet. Trycket är störst
i hjärtat och de stora artärerna
(hos människan 120—140 mm
kvicksilver), sjunker successivt och blir
i kapillärerna 6—14 mm, för att i
venerna minskas till 5 mm och i
brösthålans vener t. o. m. bli
negativt, — 5 mm (beroende på
sugningen i brösthålan vid andningen).
Blodtrycket i dagligt tal avser
trycket i artärerna. Detta mätes i
armens stora pulsåder med
Riva-Roccis apparat. Blodtrycket ökas
normalt med åldern men även vid
vissa sjukdomar såsom
åderförkalkning och njursjukdomar; vid andra
t. ex. binjursjukdomar sker en
sänkning av blodtrycket. Jfr Blod,
Blodkärl och Blodomlopp, 1633,
1637.
Blodvite, ett blödande sår, som en
person fått genom en armans slag
eller hugg.
Blodvätska eller blodplasma, blodets
flytande beståndsdel, 413.
Blodåder, se Blodkärl.
Blodörn, rista B., enligt de isländska
sagorna ett grymt bruk att avliva
en fånge genom att dennes
bröstkorg skars upp på båda sidor om
ryggraden och lungorna sletos ut.
Det är ovisst om bruket verkligen
existerat.
Blodöverföring, se Blodtransfusion.
Bloemfontein [blo’mfånten],
huvudstad i Oranjefristaten nära Modder
river, Sydafrikanska unionen, 109130
inv. 1951, därav 48 923 vita, 24 K.
Biois [bloa’], stad vid Loire i
Frankrike, huvudstad i dep.
Loire-et-Cher; 28 190 inv. 1954. Dess
ryktbara slott består av delar från
olika tider; mest betydande är »Frans
I:s flygel» från åren omkr. 1520, ett
av den franska
renässansarkitekturens bästa verk, 1172.
Blok, Alexander Alexandrovitj (1880
—1921), rysk skald, en av de allra
främsta bland symbolisterna. Hans
poesi, som i början präglas av
pan-teistisk mystik och raffinerad
sensibilitet, tar under kriget intryck
av de patriotiska stämningarna, och
revolutionen inspirerar honom till
den visionära dikten De tolv, om
vars tydning det kan råda många
meningar, 2910.
Blom, Fredrik (1781—1853), arkitekt,
mekaniker, sjöofficer, professor vid
Konstakademien. Har i enkel,
ny-klassicistisk stil uppfört bl. a.
Livgardets till häst kasern (1805—11,
numera Statens historiska Museum)
och Skeppsholmskasernerna (1818),
i sprödare, mer förfinad empirestil
Rosendahls slott (1820-talet). På
1830- och 40-talen anslöt sig B. till
den medeltidsromantiska
strömningen, bl. a. i det lilla kastellet på
Kastellholmen. Bland B :s övriga
byggnader märkas
Skeppsholmskyrkan (1823—42), 3325.
Blom, Holger (f. 2/8 1906), arkitekt.
Som stadsträdgårdsmästare i
Stockholm från 1939 har B. gjort en
betydande insats genom moderna,
tillgängliga parkanläggningar, bl. a.
nydaningen av Berzelii park (1939),
Tegnérlunden (1941), Norr
Mälarstrand (1943). Bland hans övriga
arbeten märkas regnpaviljongen vid
Stureplan (1937).
Blomaxel, se Blombotten.
Blomberg, Erik (f. 17/8 1894), förfat
tare, konst- och litteraturkritiker,
fil. lic., medarbetare i
Stockholms-Tidningen, Morgontidningen m. fl.
Hans dikter kännetecknas av lyrisk
musikalitet och ett starkt socialt
patos. — Jorden (1920), Den
fång-ne guden (1927), Nattens ögon
(1943). — B. har tolkat utländsk
lyrik och är en produktiv
konst-skriftställare. Han har bl. a. utgivit
Från Josephson till Picasso (1946),
Henri Rousseau och andra moderna
målare (1948) samt biografier över
Bror Hjort (1942) och Hill (1949)
3340 B.
Blomberg, Gustav (1889—1949), fri*
kyrkomän, rektor för Svenska
missionsförbundets teologiska
seminarium. Har utgett flera böcker om
Palestinas arkeologi och geografi.
Blomberg, Harry (1893—1950),
författare. Ett flertal diktsamlingar och
romaner, bl. a. Babels älvar (1928),
Landets lågor (1930), Det brinner i
snön (1935), Mäster Jacob (1942)
och Paradisets port (1946). Som
publicist mest känd i samband med
artiklar i religiösa tidsfrågor, bl. a.
oxfordgrupprörelsen till vilken B.
på 1930-talet anslöt sig.
Blomberg, Stig (f. 16/10 1901),
skulptör, professor vid Konstakademien
1951. Hans verk präglas av
okonventionell, karaktärsfull
uppfattning. Har bl. a. utfört
Andréemonu-mentet i stadshuset (1933), en staty
vid Katarina realskola (1934) och
en fris till nya kanslihuset (1935
—36), allt i Stockholm, samt den
skulpturala utsmyckningen av
Halmstads rådhus (1937—38) och
träreliefer till m/s Stockholm (1939
—40), 3329 B, 3330.
von Blomberg, Werner (1878—1946),
tysk militär, generalfältmarskalk,
1933 riksvärnsminister, 1935—38
rikskrigsminister och
överbefälhavare för krigsmakten. B. kan
betraktas som skaparen av den nya
tyska värnpliktsarmén under
nationalsocialismen. Avgick 1938 efter
konflikter med den nazistiska
ledningen.
Blombiologi, läran om blommornas
beteende gentemot yttervärlden,
t. ex. deras förhållande till
insekterna.
Blombockar, Leptu’ra, skalbaggsläkte,
familjen långhorningar, uppehäna
sig på blommor, larverna leva i
murket trä. Gulröda smalbocken,
L. rub’ra, har täckvingar och
ryggsköld gulröda. Fyrbandad B., L.
quadrifascia’ta, 13—18 mm, har fyra
gulbruna tvärband på svart botten.
Blombotten, blomaxel, den del av
blomskaftet, på vilken hylle-,
ståndar- och fruktblad äro fästade, 420
B.
Blomdahl, Karl Birger (f. 19/10 1916),
en av de mera betydande svenska
yngre tonsättarna, elev av H.
Rosenberg och i sin konstruktivt och
intellektuellt präglade polyfoni
något påverkad av Hindemith. Har
bl. a. komponerat tre symfonier,
två instrumentalkonserter samt
körverket I speglarnas sal (1952),
genom vilket han vunnit
internationell ryktbarhet, 3346.
Blomdiagram, avbildning av blomman
sedd uppifrån, avsedd att visa dess
tal- och symmetriförhållanden,
tydligast framträdande på ett tvärsnitt
av blomknoppen.
Blomflugor, Syr’phidæ, familj av
insektsordningen Tvåvingar. Flitiga
blombesökare ses de ofta sväva
stilla i luften för att sedan ryckvis
förflytta sig. Larverna leva i
synnerhet av bladlöss.
Blomfoder, den yttre kransen av
hylleblad i en blomma i motsats
till blomkronan, den inre kransen.
Blomkål har under knoppstadiet
uppsvälld blomställning, vilken ätes.
Om den ej skördas, utvecklar den
blommor och sätter frukt, 1476.
Blomma, de fanerogama växternas
fortplantningsorgan. Blomman
består av en stamdel (se Blombotten)
och för olika ändamål ombildade
blad, 420.
Blommér, Nils Jakob (1816—53),
målare, verksam i Tyskland, Paris och
Rom; ivrade för en nationell svensk
konst och hämtade sina motiv ur
folkvisan, folksagan och den
nordiska mytologien. Bland hans
målningar märkas Näcken och Ägirs
döttrar (Nationalmuseum) och Loke
och Sigyn (Nordiska museet).
Blomskog, församling i Holmedals
kommun i s.v. Värmlands län. 1115
inv. 1954.
4003
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
