Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bollnäs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOLLNÄS
BONAPARTE, JOSEPH
Bollnäs, stad i Gävleborgs län, 5 701
inv. 1954. I B. ligger länets
folkhögskola, länslasarett och
samreal-skola, 1516 K, 1680 B.
Bollnäs landskommun, kommun i s.
Hälsingland, Gävleborgs län. 10 364
inv. 1954.
Bollsta bruk, industrisamhälle med
sågverk (fordom även järnbruk) i
Ytterlännäs socken, Ångermanland,
tillhörande Graningeverkens ab,
1 422 inv. 1954, — 3792.
Bolmen, sjö i s.v. Småland, avflyter
genom Bolmån till Lagan, 142 m
ö. h., 184 km2 (Smålands största
sjö), 3110, 3111 K.
Bolmsö, församling i Unnaryds
kommun i s.v. Jönköpings län. 725 inv.
1954.
Bolmån, se Bolmen.
Bolmört, Hyoscy’amus ni’ger, fam.
potatisväxter, en klibbhårig ört med
flikiga blad och smutsgult, på en
sida djupt inskuret kronbräm med
vanl. mörkviolett pip; fodret
tillväxer efter blomningen och
omsluter frukten, örten är illaluktande
och mycket giftig.
Bologna [bålån’ja], en av Italiens
minnesrikaste städer; universitet
grundat 1088, många storslagna
byggnadsminnesmärken. 347 074 inv.
1953. — Svåra bombskador under
andra världskriget. — Huvudstad i
provinsen med samma namn s. om
Po i n. Italien, 775 072 inv. 1953,
— 1813 K, 3587.
da Bologna [bålån’ja], Giovanni, eg.
Jean de Boulogne (omkr. 1529—
1608), flamländsk skulptör, från
1550-t:s mitt verksam i Florens,
manierismens ledande bildhuggare,
vars figurkompositioner utmärkas
av djärva spiralformade rörelser.
Bland hans arbeten märkas
Mercu-rius, Sabinskornas bortrövande och
en ryttarstaty av Cosimo I,
samtliga i Florens, samt
Neptunusbrun-nen i Bologna.
Bolometer, instrument för mätning av
små temperaturändringar; dess
funktion grundar sig på att ett tunt
metallbleck ändrar sitt elektriska
ledningsmotstånd vid ändring av
temperaturen. Användes spec. för
temperaturbestämning genom
strålning, 2184.
Bols [båls], eg. Erven Lucas Bols,
likörfirma i Amsterdam, grundad
omkring 1575, producerar ett stort
antal olika likörer, t. ex. Anisette,
Parfait Amour.
Bolshög, församling i Tommarps
kommun i s.ö. Skåne, Kristianstads län.
326 inv. 1954.
Bolsjeviker, betecknar efter det ryska
ordet för flertalet (bolsjinstvo)
Le-nins grupp, eftersom den kunde
erövra majoriteten på en av det
ryska socialdemokratiska partiets
kongresser. Efter det
socialdemokratiska partiets slutgiltiga sprängning
1917 bildade bolsjevikerna ett eget
parti och erövrade makten under
novemberrevolutionen d. å. 1918
antog det bolsj evikiska partiet namnet
Rysslands kommunistiska parti
(bolsjeviker), 2032, 2151, 3166.
Bolstad, kommun i s.ö. Dalsland,
Älvs-borgs län, 2 740 inv. 1954. Bildad
1952 genom sammanslagning av
Bolstad, Erikstad och Grinstad.
Bolton, engelsk stad n.v. om
Manchester. 165 500 inv. 1954. Stor
bomullsindustri, 3273 K.
Bolum, församling i Gudhems
kommun i n. Västergötland, Skaraborgs
län. 498 inv. 1954.
BoTus, olika lerarter med vit till
brun färg, som efter bränning bilda
ett vitt, starkt absorberande pulver.
Användes som polermedel, till
strö-pulver för sår m. fl. medicinska
ändamål, som material för ljust
lergods (piplera) och, utrört med
olja, till kitt och till grund för
förgyllning på trä.
Bolza’no, ty. Bozen, huvudstad i
provinsen med samma namn, i
Sydty-rolen, Italien, vid Talfers inflöde i
Eisach. 70 898 inv. 1951.
Järnvägsknut på Brennerbanan och banan
till Meran. Viktig handels- och
turistort. Svårt drabbad av
flygbombning under andra världskriget.
Bolza’no, Bernard (1781—1848)
österrikisk filosof och matematiker.
Hans verk Vetenskapslära
föregriper på många punkter den
moderna logiken.
Boltzius, Fredrik August (1836—1910),
lekmannapredikant,
helbrägdagöra-re, från 1884 verksam i Stockholm.
Boltzmann, Ludwig (1844—1906), tysk
fysiker och matematiker, professor
vid olika tyska och österrikiska
universitet från 1869, sist (från
1902) i Wien. B. har gjort sitt
namn berömt särskilt genom sitt
pionjärarbete inom den kinetiska
gasteorien, 1260.
Bolyai [båTjai], Johann (1802—60),
ungersk matematiker, publicerade
1832 sin under det föregående
årtiondet utarbetade »hyperboliska»,
icke-euklidiska geometri. Han har
härigenom föregripit ryssen
Lo-batjevskij på detta viktiga
matematiska område.
Bom, på segelfartyg en rundhult,
med sin ena ända fäst vid masten
och avsedd att utspänna den undre
kanten av ett segel (bomsegel).
Dess yttre ända uppbäres av ett
tåg. som kallas dirk (bomdirk).
Ordet användes även om på annat
sätt anbragt rundhult för olika
ändamål, t. ex. om lastbommar och
den vid fartygssidan fästa
water-bommen, vid vilken båtar förtöjas,
då fartyget ligger för ankar.
Bo’ma, hamn i Belgiska Kongo vid
Kongofloden, tillgänglig för
oceanångare. Var förr huvudstad i
kolonin. 8 000 inv. 1939.
Bomarsund, rysk fästning på Åland,
förstörd 1854, — 3824.
Bomb, se Flygbomb.
Bombage [-a’sj], den defekt hos
konservdosor som yttrar sig i att lock
och botten svälla ut.
Bombard’, vanligt biåsinstrument
under 1500- och 1600-talen av
skal-mejatyp och föregångare till
fa-gotten.
Bombarderbagge, skjutbagge,
Brach’i-nus cre’pitans, familjen jordlöpare,
10 mm lång, roströd, med blåsvarta
täckvingar och svart bakkropp,
utstöter när den förföljes en
brännande vätska, som exploderar med
tydligt ljud under ångbildning.
Sällsynt i Sverige, 3040.
Bombas m, svulstigt eller
högtravande uttryck. — Adj. bombastisk.
Bombay [båmbej’]. 1. Provins i v.
Indien, på halvöns v. kust. 299 211
km2, 35 943 559 inv. 1951. — 2.
Huvudstad i B. 1, på en ö vid
Bom-bayviken. 2 839 270 inv. 1951.
Indiens andra stad. Handelscentrum.
Medelpunkt i ett stort
bomullsindustriområde. Universitet. Viktig
flygtrafikknut, 1727 K, 1729.
Bombering, den kupning som
anordnas på belagda vägbanor för att
vatten snabbare skall rinna av.
Bombfartyg, äldre mörsarfartyg,
ör-logsfartyg bestyckade med mörsare,
t. ex. de mot slutet av 1600-t.
byggda svenska »bombkitsarna», som
förde bl. a. en 56-pundig mörsare.
Bombflygplan, flygplan avsett för
bombfällning. Man skiljer på tunga,
medeltunga och lätta B. De tyngsta
amerikanska B. kunna ta upp till
40 ton bomber. Under andra
världskriget voro de amerikanska B-17,
Flying Fortress och B-29,
Super-fortress särskilt namnkunniga.
Modernare äro det tiomotoriga B-36
(USA) och det sexmotoriga
reak-tionsdrivna B-47 Stratojet (USA)
samt det tvåmotoriga Canberra
(England), 1048, 1052, 1055 B.
Bombkits, se Bombfartyg.
Bombsikte, instrument i flygplan
varmed inriktningen vid bombfällning
utförs. Man skiljer på
horisontal-bombsikten och dykbombsikten. B.
kunna vara mekaniska och
automatiska, de senare av synnerligen
komplicerad konstruktion.
Bomolja, en sämre sorts olivolja med
högre halt av fri oljesyra. Av B.
finns flera kvaliteter, 927.
Bomsegel, varje segel, vars underkant
är fäst vid en bom (se d. o), alltså
icke vid en rå e. d.
Bomull, bomullsväxtemas fröhår,
utgörande smala, från fröskalet
avspjälkade ribbor av cellulosa, längd
(stapellängd) 12—55 mm, tjocklek
12—45 tusendels mm. Av B.
tillverkas garn, vadd, bomullskrut,
kollo-dium, celluloid, papper. Genom
behandling med kali och natronlut
bli håren starkare och få siden
-glans (mercerisering), 452 B, 2794,
3177.
Bomullsfröolja pressas ur frön av
bomullsväxter. Rå användes den
till smörjolja, såpfabrikation m. m.
och renad till bl. a. matolja, 452,
2567.
Bomullskrut, sprängämne, i stor
utsträckning använt till rökfritt krut
för militära ändamål; framställt av
bomull eller pappersmassa genom
behandling med salpetersyra och
svavelsyra, 2490, 3203.
Bomullsträdet, se Kapok.
Bomullsvivel, Bollvivel, 453, 3035.
Bomullsväxter, släkte av familjen
kattostväxter med 20 arter i alla
tropiska världsdelar, alla vedartade
utom en, höjd intill 6 m,
handfli-kade blad, stora blommor med
vita, gula eller röda kronblad,
val-nötstor kapsel, ärtstora frön med
fröhår och så stor oljehalt, att
odling skulle löna sig enbart för
frönas skull. Produktionsländer USA,
Indien, Sovjet, Kina, Brasilien,
Egypten m. fl. Se Bomull, 452 B.
Bomärke, tecken använt av en ej
skrivkunnig person i stället för
namnteckning.
Bon [bå"s], fr., god, bra.
Bona, till 1948 statens
uppfostringsanstalt i Ny socken, Östergötland.
På B. intogos manliga
ungdomsbrottslingar i åldem 15—18 år till
tvångsuppfostran och fingo där
utbildning i jordbruks- och
hantverksarbete. Sedan systemet med
tvångsuppfostran upphörde 1948, har B.
inrättats som anstalt för
omhändertagande av asociala imbecilla yngre
män.
Bo’na fi’de, lat., på god tro.
Bo’na offi’cia, lat., goda tjänster. Då
en stat önskar medla i en
mellan-folklig konflikt erbjuder den de
berörda parterna sina Bona officia
som medlare. Ett exempel på B. är
FN:s B.-kommitté under
Koreakriget 1951.
Bonaparte [franskt uttal: bånapart’],
korsikansk släkt, genom Napoleon
B:s utropande till fransk kejsare
1804, kejserlig fransk dynasti.
1. Bonaparte. Maria Laetit’ia, f.
Ra-molino (1750—1836), Napoleon I:s
moder, Madame Mère, känd för sin
skönhet, begåvning och viljekraft.
Efter Napoleons fall bosatt i Rom.
2. Bonaparte, Joseph (1768—1845),
Napoleon I:s broder, konung i Neapel
4OII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
