Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Brott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROTT
BRUGGE
brantare, ibland rent axiella skär.
Dragbrotsch är ett med tvärgående
skär försett verktyg för upptagning
av exempelvis kilspår i hjulnav.
Brott är i jur. mening varje i lag
straffbelagd handling eller
underlåtenhet, 2078.
Brottlinjer, sprickor i jordskorpan,
längs vilka dislokationer ägt eller
äga rum, stundom samlade till
omfattande spricksystem inom vissa
brottzoner.
Brottmål, jur., rättegångsmål, som
avser att fastställa straff eller andra
offentligrättsliga påföljder av brott.
Enskilt anspråk i anledning av brott
(skadestånd) kan upptas i
brottmålet, eljest förs talan om sådant
anspråk i den ordning, som gäller för
tvistemål, 730.
Brottning, uråldrig kampsport, i
modern form delad i grekisk-romersk,
varvid endast grepp ovanför
höfterna äro tillåtna, och fri stil, där
även grepp med och om benen
tilllåtas. Omfattar 8 viktklasser.
Sverige har vunnit 27 guldmedaljer (19
i grekisk-romersk, 8 i fri stil) i OS
och ett stort antal EM och VM,
110 B, 509.
Brougham [brom], Henry, lord B.
(1778—1868), engelsk politiker,
försvarade drottning Karolina i
hennes äktenskapsprocess 1822,
lordkansler 1830—34, vältalig
reformvän, verkade för slaveriets
avskaffande i brittiska väldet.
Brouillera [broje’ra], fr., anstifta gräl.
Broussone’tia, släkte av fam.
mullbärsträd. B. papyri’fera,
pappers-mullbärsträdet, av vars sega bark
i Kina och Japan förfärdigas
papper.
Brouwer [brao’ar], Adriaen (1605
eller 06—38), flamländsk målare, elev
av Frans Hals, påverkad av
Ru-bens, en av den nederländska
konstens främsta folklivsskildrare med
mustiga scener ur bonde- och
kroglivet i en kraftig och djärv
kolorit. Utförde även ett fåtal
landskapsmålningar, 1006.
Brouwer [brao’ar], Jan (f. 1881),
professor i Amsterdam, en av
samtidens ledande matematiker,
representant för den s. k.
intuitionis-men. Enligt B. kan man av att ett
påstående icke är oriktigt ej utan
vidare draga den slutsatsen, att det
är riktigt.
1. Browaldh, Ernfrid (f. 1889),
bankman, chef för Svenska
Handelsbanken 1944—1955.
2. Browaldh, Tore (f. 23/8 1917), son till
Ernfrid B., bankman. Jur. kand.
1941, vice verkst. dir. i Sv.
arbetsgivareföreningen 1951—54, verkst.
dir. i Svenska Handelsbanken 1955.
Browallius, Irja (f. 13/10 1901),
författarinna. Hennes romaner —
Synden på Skruke (1937), Elida frän
Gårdar (1938), Två slår den tredje
(1939), Ringar på vattnet (1942),
Jord och himmel (1947) m. fl. —
utmärks av skarp miljöskildring och
fin blick för folklig egenart, 3341.
Brown [braon], Anne (f. 9/8 1912),
amerikansk sopransångerska av
negerhärkomst. Är särskilt känd för
sin lyriska sång och sitt dramatiska
spel i Porgy och Bess av Gershwin
(se d. o.). Har företagit vidsträckta
konsertresor, bl. a. till Sverige.
Brown [braon), Charles Brockden
(1771—1810), amerikansk
romanförfattare. Han var den förste
amerikanske författare, som blev känd i
Europa och den förste, som helt
levde av sitt författarskap. Hans
romaner utmärka sig ej för någon
större litterär halt, men genom sin
spännande handling och sin friska
fantasi ha de haft stor publik i
författarens hemland.
Brown [braon], Ernst William
(f-1866), amerikansk astronom, är
särskilt bekant för sina på G. W. Hills
teori grundade undersökningar och
tabellverk över månens rörelser.
Brown [braon], Ford Madox (1821—
93), engelsk målare, starkt
influerad av florentisk 1400-talskonst och
äldre nederländsk konst. Utan att
tillhöra de s. k. prerafaelitemas
krets gav B. med sin konst uttryck
för deras strävanden och mål.
Utförde religiösa motiv och
samtids-motiv, t. ex. Sista skymten av
England, 837 B.
Brown [braon], John (1800—59),
nordamerikansk abolitionist (se d. o.),
försökte genom våldsmetoder att
avskaffa slaveriet men blev
slutligen gripen och hängd. Sången John
Brown’s body syftar på honom och
sjöngs av nordstatssoldaterna
under striden med sydstaterna.
Brown [braon], Robert (1773—1858),
engelsk upptäcktsresande,
växtgeograf och växtsystematiker.
Upptäckte cellkärnan och den efter
honom uppkallade brownska
mole-kylarrörelsen, 1262.
Browne [braon], sir Thomas (1605—
82), engelsk läkare och författare
till några skrifter av imponerande
djup och originalitet, främst
Reli-gio medici (omkring 1635; sv. övers.
1948) men även andra, som ocksä
de vittna om hans språkkonst och
sinne för mystik, 839.
1. Browning [brao’ning], Robert (1812
89). engelsk skald, en av sin tids
mest betydande. Hans poesi är ofta
svårtillgänglig men fascinerar
genom sitt tankeinnehåll och sina
djärva formexperiment, som kan
erinra om nutidens. I det väldiga
verket The Ring and the Book
lä-ter han tolv vittnen redogöra för
var sin uppfattning av ett mord,
842.
2. Browning [brao’ning], Elisabeth, f.
Barrett (1806—61). engelsk
skaldinna. Särskilt hennes kärlekslyrik
står mycket högt och har skaffat
henne hängivna beundrare: gift
med skalden Robert B., bodde hon
länge i Florens; sedan barndomen
led hon av svår invaliditet.
Browningpistol [brao’ning-], av den
amerikanske ingenjören J. M.
Browning (1854—1926) konstruerad
automatisk pistol med magasin i
kolven. Den infördes 1907 (»9 mm
pistol m/07») i vår armé, men är
numera delvis ersatt med
modernare enhandsskjutvapen.
Brown-Séquard [brå’n seka’r], Charles
Edouard (1817—94), fransk fysiolog,
känd för sina nervfysiologiska och
inresekretoriska studier, 1653.
Brownska molekylarrörelsen [-[braon-ska],-] {+[braon-
ska],+} en ständig, oregelbunden
rörelse hos mikroskopiska partiklar i
en vätska. Upptäckare var den
engelske botanikern Rob. Brown
(1827), 3757.
Brownsville [brao’nsvil], befäst
gränsstad och handelsort i s. Texas, s.v.
USA, vid Rio Grande. 36 066 inv.
1950.
Broxvik, gods i n.ö. Östergötland på
Vikbolandet. Huvudbyggnad från
1830-talet. Fideikomiss inom ätten
Taube.
Broz, Josip, se Tito, 3480.
Bruce [bros], Robert I (1274—1329),
skotsk härförare, konung av
Skottland 1306, tvang engelsmännen
genom en rad segrar bl. a. vid
Baun-ochburu 1314 att erkänna
Skottlands oavhängighet 1328.
Brucella abortus, latinska namnet på
den bakterie, som orsakar
smitt
sam kastning hos nötkreatur och
undulantfeber hos människan.
Bruch, Max (1838—1920), tysk
kompositör, tillhörande den
efterroman-tiska skolan, bekant främst för sina
körverk och violinkonserten i
g-moll (1867).
Bruchsal [broch’sal], stad i Baden,
s.v. Tyskland, nu i ruiner. 16 282
inv. 1950.
Bruci’n, en alkaloid besläktad med
stryknin. Bladformiga i vatten
svårlösliga kristaller med
synnerligen bitter smak. Dess verkan på
organismen liknar strykninets, men
är svagare.
Bruckner, Anton (1824—96),
österrikisk kompositör och orgelvirtuos,
bl. a. hovorganist i Wien, levde
halvt bortglömd som
kompositions-lärare, och först en senare epok
har till fullo insett värdet av hans
storslagna gärning, omfattande 9,
till omfånget väldiga, symfonier
samt kyrkomusik. Både hans djupa
förankring i katolicismen och hans
dyrkan av Wagner har satt tydliga
spår i hans musikaliska stil, 2382,
3565.
Brudbröd, Filipen’dula hexape’tala,
(Spiræ’a filipen’dula), art av
familjen Rosa’ceæ, 3—6 dm hög med
vita blommor och mångpariga blad,
tämligen allmän på torr gräsmark.
Brudköp, primitiv form för giftermål,
varigenom mannen köpte sin brud
fri från faderns herravälde.
Brudköpet, komisk opera av B.
Smetana. Uppförd f.f.g. i Prag 1866,
i Stockholm 1894.
Brudslöjan, vattenfall i St jör dals älva
på riksgränsen 4 km v. om
Storlien. Fallhöjd 24 m.
Brudsporre, Habena’ria eller
Gymna-de’nia conope’a, fam. orkideer, har
röda, välluktande blommor i glest
ax.
1. Brueghel [brö’gal], Pieter d. ä.
(omkring 1525—69),
»Bonde-Brue-ghel», flamländsk målare,
centralgestalt i den nederländska
1500-talskonsten, representerar den
nationella traditionen gentemot det
överväldigande italienska
inflytandet. — Skildrar det samtida
bondelivet med drastisk realism och
mustig humor, vare sig han
framställer scener ur verkligheten,
bibliska historien eller i allegorisk
form återger kända ordspråk,
514 B, färgplansch vid sid. 514, 1006.
2. Brueghel [brö’gal], Pieter d. y.
(omkring 1564—omkring 1638),
»Helvetes-Brueghel», flamländsk
målare, son till Pieter B. d. ä. De
helvetesscener, som givit honom
hans vedernamn, äro imitationer
och kopior efter fadern, liksom hans
folklivsbilder. En av dessa kopior
finnes i Stockholms högskolas
samlingar.
3. Brueghel [brö’gal], Jan (1568—1625),
»Sammets-Brueghel», flamländsk
målare, son till Pieter B. d. ä.
Målade landskap och blomsterstycken
i blågrön helton, bruten av klara
lokalfärger. Samarbetade med
Ru-bens, 1006.
Brugd, brygd, jättehaj, SeTache eller
Cetorhi’nus maximus, familjen
brugdhajar. Längd 15 m, små ögon,
små tänder, stora gälspringor. På
gälbågarna sitta 1 m långa
gäl-räfständer, som bilda en
silappa-rat för fångande av planktondjur.
Nordatlanten, Medelhavet, Stilla
havet. Fångad två gånger i
Bohuslän. Ofarlig. Den största hajen,
1529.
Bruges [brysj], franska namnet på
Brügge.
Brugge, flamländska namnet pä
Brügge.
4029
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
