Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bulla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BULLA
BURENSKÖLD, JAKOB
1920. Har bl. a. utgivit Björnsons
och Ibsens verk, de senare
tillsammans med D. A. Seip och K. Koht.
Har skrivit en till svenska 1948
översatt Världslitteraturens historia.
Bulla (lat., bubbla, buckla), påyligt
dokument som behandlar någon
särskilt viktig angelägenhet.
Exempelvis den bulla, i vilken påven
fördömde 41 av Luthers 95 teser.
Ordet bulla betecknar egentligen
den sigillkapsel, som hörde till
dokumentet. I en sådan kapsel
gömde biskop Brask sin bekanta
»Brasklapp».
Bullaren, kommun i Göteborgs och
Bohus län. 2 612 inv. 1954. Bildad
1952 genom sammanslagning av Mo
och Naverstad.
Bullarensjöarna, sjöar i Bohuslän,
tills. 22 km2, 424.
Bulla’rium, samling av bullor och
andra påvliga skrivelser.
Bulldogg (bull, eng. tjur), urgammal
engelsk hundras. Den nuvarande
typen med förkortad överkäke och
korta ben har uppstått under förra
århundradet. Vanl. vit med gula
eller bruna tecken, korthårig.
Bull erforsen, kraftverk i Dalälven
nära Domnarvet, fallhöjd 12 m, 640.
Bullerlagen, populärt namn på olika
förbud mot oljud och buller.
Bullerö, liten ö utanför Nämdö i
Stockholms yttre skärgård. Bekant
genom Bruno Liljefors’ målningar
och Albert Engströms skildringar.
Bulleti’n [fr. uttal: byltä”®’], liten
bulla: regelbundet officiellt
meddelande till allmänheten.
Bull-Hedlund, se Hedlund, 3547 B.
Bullinger [boT-], Heinrich (1504—75),
schweizisk reformator, Zwinglis
efterträdare i Zürich, förenade
dennes lära med Calvins.
Bullitt [bol’it], William (f. 1891),
amerikansk diplomat, deltog i
freds-konferensen i Versailles;
ambassadör i Moskva 1933—36, i Paris 1936
—41. Deltog i striderna i Frankrike
1944 som major i franska armén.
Utgivit Jordens öde (1947, sv. ö.
s. å.).
Bullion [bol’jan], eng., tacka av
opräglat guld eller silver.
Bullterrier, höjd 45 cm, vikt 20—25
kg, korthårig, helvit med eller utan
svarta tecken på huvudet eller helt
tigrerad på svart botten. — B.
miniatyr, höjd 25—30 cm. vikt 4—6
kg. i övrigt som föregående, —
1668 B.
Bulltofta, flygfält i Malmö, Sveriges
första för reguljär flygtrafik, ägs
sedan 1938 av staten.
Bult, ett relativt kort, cylindriskt
maskinelement, med el. utan spårad
skalle eller kantskalle; med el. utan
gänga. Om en gängad B. är
avsedd att användas utan mutter,
fö-redrages benämningen skruv.
Bulva’n. 1. Konstgjord lockfågel vid
jakt, 1827. — 2. Person, som
handlar i annans ställe och skenbart
uppträder självständigt.
1. Bulwer [boToa], Edward, baron
Lyt-ton (1803—73), engelsk författare
och politiker, slutligen
kolonialminister. Vann hastigt stor litterär
ryktbarhet med sina kriminal- och
samhällsromaner och i synnerhet
med sin skildring av fornromerskt
liv i The Last Days of Pompeji. De
flesta av hans böcker ha översatts
tül svenska.
2. Bulwer [boToa], Edward Robert, earl
of Lytton (1831—91), son till E. B.,
engelsk diplomat och diktare,
vice-konung av Indien 1876—80. 1887
ambassadör i Paris. Und°r namnet
Owen Meredith utgav B. flera
skönlitterära arbeten.
Bulverket, benämning på ett
försvars
verk av trä i Tingstäde träsk på n.
Gotland, troligen från förhistorisk
tid.
Bulygin [boly’g-], Alexander (1851—
1919), rysk politiker,
inrikesminister 1905. Utarbetade den första
dumaförfattningen, mördades under
revolutionen.
Bumerang’, klubbliknande vapen hos
australnegrer, vilket kan kastas så,
att det återvänder till kastaren.
Buna [bo’-], konstgjord kautschuk
framställd ur butadien och
akrylo-nitril (Buna N) eller butadien och
styrol (Buna S). Är mera slitstark
och beständig mot lösningsmedel än
naturkautschuk, 1972.
Bunche [ban’tj], Ralf J. (f. 1904),
amerikansk socialvetenskapsman av
negerbörd, doktor vid
Harvard-universitetet 1934. Erhöll efter andra
världskrigets slut ett
kommissions-uppdrag för FN i Palestina och
blev därefter chef för sekretariatet
i Bernadottes medlingskommission.
Efter hans död fick B. övertaga
medlarposten. Ar 1950 erhöll han
Nobels fredspris.
Bunden stil, vers i motsats till prosa,
»obunden stil».
Bundesrat [bon’-], ty., förbundsråd.
1. Schweiz’ regering. — 2. Den
gemensamma representationen för de
tyska delstaternas regeringar 1871—
1918. — 3. Första kammaren i
Österrike 1920—34 och efter 1945.
Bungalow [ban’galåo], hindostanskt
ord inlånat i engelskan med
betydelsen sommarvilla.
Bunge, församling i Fårösunds
kommun på n. Gotland utmed
Fårösund. Har ett märkligt
kulturhistoriskt museum. »Gotlands Skansen».
1 546 inv. 1954.
Bunge, Nikolai (1823—95), rysk
nationalekonom och politiker; 1881—87
finansminister; genomförde ett
flertal finansiella och sociala reformer.
Bungemästaren, benämning på den
okände träskulptör som verkade på
Gotland under förra hälften av
1300-talet och bl. a. utfört en
trästaty av Olof den helige i Bunge
kyrka. Var möjligen fransman.
Bu’nias, släkte av fam. korsväxter, se
Rysskål.
Bunin [bun’jin], Ivan (1870—1953),
rysk författare. I Byn gav han en
gripande bild av materiellt och
andligt förfall bland bönderna under
tsartiden. Efter revolutionen var
han bosatt i Frankrike och utgav
en rad kultiverade och
psykologiskt intressanta romaner och
noveller, av vilka de bästa behandla
aristokratiskt liv i det
förrevolutionära Ryssland (Arsenjevs ungdom
m. fl.). Bunin fick nobelpriset i
litteratur 1933, — 2909, 2910 B.
Bunkeflo, kommun i s.v. Skåne,
Malmöhus län. 3 662 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Bunkeflo, Tygelsjö och Västra
Klagstorp.
Bunker [ban’ka], eng., kolbox;
sandhål i golfbana. Sedan första
världskriget även benämningen på en i
jorden nedgrävd befästning, ofta
av betong, 316 B. — Bunkerkol, ett
fartygs förråd av kol för eget bruk.
Bunkra, taga ombord kolförråd.
Bunkfjället, 740 m högt berg i
nordvästligaste Ångermanland, n.v. om
Tåsjön, landskapets högsta topp.
Bunkra, se Bunker.
Bunnerstötama, fjälltoppar i s.v.
Jämtland, s.s.v. om Ånnsjön, 1554
m ö. h.
von Bunsen [bon’-], Christian Carl
Jo-sias (1791—1860), preussisk diplomat
och lärd, sändebud i Rom och
London, hemkallades från England 1854
på grund av sin mot Preussen
kri
tiska hållning, arkeologisk och
historisk författare.
Bunsen, Robert W. (1811—99), tysk,
kemist och fysiker, tillsammans med
G. Kirchhoff upptäckare av
spek-tralanalysen. Tillsammans med sin
lärjunge H. Roscoe grundläde han
1862 fotokemin och blev
banbrytande inom den geologiska kemin.
Han har även uppfunnit eller
förbättrat flera instrument.
Bunsenbrännare, en av R. W. Bunsen
uppfunnen brännare för lysgas,
består av ett vanligen vertikalt
brän-narrör, som i sin nedre del är
försett dels med lufthål, dels med ett
munstycke för gasen. Denna gas
rycker med sig luft och förbrinner
med icke sotande låga vid
brännar-rörets mynning. — Flertalet
gas-brännare till gasspisar osv. äro
baserade på Bunsen-principen.
Buntsandstein, »brokig sandsten»,
lagerserie av olikfärgade sandstenar,
märglar och skiffrar tillhörande
äldsta triasformationen särskilt i
Tyskland och England.
Bunyan [ban’jan], John (1628—88),
engelsk predikant och religiös
författare, världsberömd genom The
Pilgrim’s progress (Kristens resa),
som översatts till över hundra
språk, till svenska första gången
1727 (senare ha omkring 25
översättningar utkommit), 289, 535,
837 B, 2633.
Bunzlau [bontsTäo], polska
Bolesla-wieg, stad i s.v. Polen, 20 000 inv.
1933. Bekant lergodstillverkning.
Bura’n, förödande snöstorm på
Syd-rysslands och Västsibiriens stäpper.
Burbage [bö’rbidsj], Richard (1568—
1619), engelsk tragediskådespelare,
uppträdde på faderns The Theatre,
den första fasta teatern i England,
och från 1599 på The Globe. Var
den förste framställaren av Shake
-speares hjältar.
Burckhardt, Jacob (1818—97),
schweizisk konst- och kulturhistoriker.
B:s främsta verk Die Kultur der
Renaissance in Italien (1860, svensk
övers. 1930, Renässanskulturen i
Italien), bar varit grundläggande
för modern renässansforskning.
Burdu’s, framfusig.
Bure, enligt den nordiska mytologiens
skapelsehistoria den man som kon
Ödhumbla framslickade ur
rimfroststenarna.
1. Bure, Anders eller Andreas Bureus
(1571—1646), den svenska
kartografiens fader, utarbetade en 1611
graverad karta över Nordsverige samt
1626 en stor karta över Sverige och
dess grannländer, organiserade från
1628 det svenska lantmäteriet, 2128.
2. Bure (Bureus), Johan (1568—1652),
kusin till A. B., forn- och
språkforskare, upphovsman till den
strömning i 1600-talets kultur, som
söker lära känna vittnesbörden om
vår förhistoria och äldsta historia.
B. har kallats »den svenska
grammatikens fader».
Bureau of Standards [bjo’aråo av
stän’dadsl, officiell amerikansk
försöks- och materialprovningsanstalt,
ämbetsverk för mått och vikt,
beläget i Washington. B. upprättades
1901.
Bureau Ve’ritas [byrå’], In+ernational
Register of Shipping and Aircraft,
fransk klassificeringsanstalt för
bedömande av sjöfartygs och
luftfartygs beskaffenhet. Utger årliga
register. B. grundades 1828 i
Ant-wemen men flyttade fyra år
senare till Paris. Anstalten har omkring
550 inspektörer och agenter i
filialkontor över hela världen.
Burensköld, Jakob (1655—1738),
militär, deltog i Karl XII:s krig,
till
4036
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
