Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - C ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C 1. Betygsgraden »otillräcklig». —
2. Kemiskt tecken för kol (se d. o.).
— 3. Inom fysiken förkortning för
Celsius eller centigrad samt för
coulomb (se d. o.). — 4. Romerskt
siffertecken = 100 (centum). — 5.
Inom musiken grundskalans första
ton.
Ca, kemiskt tecken för kalcium,
ca, förkortning för lat. circa, ungefär.
Cab [käb], förr lådliknande tvåhjulig
hästdroska i form av en bärstol på
hjul, med kusken sittande baktill
med överkroppen ovan
karosseri-taket; numera engelsk benämning
på bil använd som taxi.
CabaTen, namn på den krets av
rådgivare — Clifford, Arlington,
Buck-ingham, Ashley, Lauderdale — som
1667—73 inspirerade Karl II :s av
England franskvänliga
utrikespolitik, vars impopularitet gav ordet
kabål (se d. o.) dess nuvarande
dåliga betydelse.
Caballero [kavalje’rå], sp., ryttare;
adelsman; kavaljer.
Caballero [kavalje’rå], Femån (1796
—1877), pseudonym för Cecilia Böhl
von Faber, spansk författarinna av
tysk härkomst. Var en av sin tids
ledande spanska
kulturpersonligheter. Hennes många romaner och
noveller äga realistisk kraft och
poetisk glöd samt ha stark katolsk
tendens.
Caballero [kavalje’rå], Francisco Largo
(1869—1946), spansk socialist och
politiker. Arbetsminister 1931—33.
Efter inbördeskrigets utbrott 1936
blev C. regeringschef och
krigsminister i den radikaliserade
regeringen; avgick 1937. C. fängslades av
tyskarna 1943. Befriades 1945, men
avled följande år.
Cabalet’ta, ital., musikterm, kort,
po-pulärbetonad operaaria eller
(slut)-del därav, som ibland får karaktär
av stretta.
Cabanis’, Pierre (1757—1808), fransk
läkare och upplysningsfilosofisk
författare, en av den materialistiska
psykologins lärofäder.
Cabaret [kabaré], (fr., värdshus,
krog). 1. Nöjeslokal med
uppträdande av artister (sång, musik,
balett m. m.) i förening med
servering vid småbord. — 2.
Smörgås-bordsställ bestående av en på ett
underlag vridbar bricka för
servering av sandwichar eller smärre
på-läggsrätter.
Cabell [käbzal], James Branch (f.
1879), amerikansk författare. Hans
främsta verk utgöres av en serie
romaner som skildra det av honom
själv uppdiktade medeltida
sagolandet Poitesme. Dit hör även hans
mest uppmärksammade bok, Jurgen
(1919), 87.
Cabet [kabä’], Etienne (1788—1856),
fransk kommunist, utgav en
utopis-tisk roman Resa till Icaria. Han
anlade på 1850-t. flera s. k.
ikaris-ka kolonier i Nordamerika, 2031,
3134.
Cabiljau’ [-jao], Abraham (1571—
1645), holländsk köpman, som
överflyttade till Sverige och
medverkade till Göteborgs grundläggning.
Direktör för Skeppskompaniet och
Södersj ökompaniet.
Cabin [käbzin], eng., hytt.
Cabin class [käbzin klazs], passager ar
-klass på fartyg, i allmänhet
motsvarande första klass.
Cabinet noir [kabinäz noa’r], fr.,
svarta rummet, institution under
Ludvig XIV:s tid, där privatbrev
öppnades och undersöktes i politiskt
syfte. C. har funnits under skilda
namn i skilda länder och
motsvaras i våra dagar av den statliga
censuren.
Cabzo [kaozo], port., kap, udde.
Förekommer i geografiska namn.
Cabzo Bla’nco (sp.: »Vita udden»),
Afrikas västligaste udde näst Kap
Verde, i Franska Västafrika.
Ca’bo Braznco (pox-t.: »Vita udden»),
Sydamerikas östligaste udde, n. om
Pernambuco i Brasilien.
Cab’o Corzso, svensk koloni 1650—63
på västra Afrikas kust. Nuvarande
Cape Coast Castle på Guldkusten,
Brittiska Västafrika.
Cab’o da Roc’a (port.: »klippudden»),
det europeiska fastlandets
västligaste udde utanför Lissabon.
Cabo de Säo Vicente [kav’o 3 a saon&’
visä^tø], bergig udde på Portugals
kust, Europas sydvästligaste punkt.
1. Cabot [käb’at], John (Giovanni)
(omkr. 1420—1498), engelsk
upptäcktsresande av italiensk
härstamning, upptäckte Nova Scotia och
Labrador 1497, — 75, 2681.
2. Cabot [käb’a t], Sebastian (omkr.
1472—omkr. 1557), kartograf och
upptäcktsresande, son till J. C.
Företog en expedition till Sydamerika
i avsikt att där grunda ett spanskt
välde, 133, 2681.
Cabotage [kabåtazsj], kustfart, sjöfart
mellan hamnar i ett och samma
land.
Cabotsundet [käb’at-], Cabot Strait,
sundet mellan Newfoundland och
Cane Breton Island, som förbinder
Atlanten med St. Lawrencebukten.
Cabrazl, Pedro Alvarez (omkr. 1460—
1526), portugisisk upptäcktsresande.
Sändes 1500 med en flotta till
Indien men höll så västlig kurs, att
han träffade på Brasiliens kust, som
han tog i besittning för Portugals
räkning, varpå han fortsatte sin
resa till Indien, 74, 492, 1359, 2720.
Cabriolet [-ålä’], fr. 1. Typ av
häståkdon, se Kabriol. — 2. Karosserityp
för bilar, med nedfällbar,
heltäckande suflett.
Cacanny [kåkän’i], call canny, skotskt
uttryck, »ta det med lugn»,
användes om avsiktligt fördröjande av
arbetet för att åsamka
arbetsgivaren förlust, en särskilt av
syndi-kalisterna praktiserad metod.
Cåceres [kab’äräs]. — Provins i v.
Spanien kring Tajo. 19 945 km2,
548 256 inv. 1950. — 2. Huvudstad i
C., 40 009 inv. 1950.
Cachéo, förr betydelsefull, befäst
koloni i Portugisiska Guinea,
Västafrika. Ca 15 000 inv.
Cachera [kasie’ra], fr., dölja.
Cachet [kasjä’], fr., sigill, egenart.
Cachin [kasjänsz], Marcel (f. 1869),
fransk politiker, ledare för
kommunistpartiet. Oaktat C. efter andra
världskrigets slut fick lämna
ledarskapet till medtävlaren Maurice
Thorez, spelar han som ledamot i
nationalförsamlingen sedan 1946
alltjämt en framträdande roll.
Cacta’ceae, se Kaktusväxter.
Cadbury [käd’bari], sir George (1839
—1922), engelsk industriman, chef
för den stora chokladfirman
Cadbury & Sons, ägare av Daily News
och Star. C. byggde 1895
trädgårdsstaden Bournville invid
Birmingham.
Caddie [käddzi], eng., pojke som
följer med en golfspelare och bär
hans klubbor.
Cadet [kadez], fr., den yngre.
Cadier [-djez], Axel (f. 13/9 1906), en
av världens bästa brottare. Har
vunnit guldmedalj vid OS 1936, 4
EM och 11 SM, mestadels i lätt
tungvikt. Han blev professionell
1942, har verkat som svensk, norsk
och fransk tränare och blev senare
turneringsbrottare i främst
Frankrike.
Cadillac, amerikanskt högklassigt
bilmärke från Cadillac Motor Co. i
Detroit, tillhörigt General Motors
Corp. sedan 1909. Företaget
grundades 1902 av H. M. Leland. De
första C-bilarna, tillverkade 1903,
hade 1-cylindriga motorer, 383.
Cådiz [ka’Sib], spansk stad i
Andalusien, på en udde s. om
Guadalqui-virs mynning. 100 249 inv. 1950.
Utmärkt hamn, förr starkt befäst;
livlig handel och sjöfart. Anlädes av
fenicierna omkring 1100 f. Kr.,
erövrades av romarna 206 f. Kr.
Förlorade sin betydelse under
morer-na, men blev efter återerövringen
1262 Spaniens storhamn mot v.
Huvudstad i provinsen C., som
omfattar 7 385 km2 med 700 396 inv. 1950,
3175 K.
Cadogan [kadag’an], sir Alexander
(f. 1884), engelsk diplomat, 1938—
46 permanent
understatssekreterare i utrikesdepartementet. Har
under andra världskriget deltagit i
de stora statsmannakonferenserna
och anses ha utövat betydande
inflytande. Englands permanente
representant i FN:s säkerhetsråd 1946
—50.
Cador’na, Luigi [luidji] (1850—1928),
greve, ital. marskalk (1926),
gene-ralstabschef 1914—17.
Caeci’lia MetelTas grav [se-],
rundbyggnad från omkring Kr. f. vid
Via Appia utanför Rom, ett av
antikens bäst bevarade monument,
upprest över en sonhustru till
Crassus.
Caedmon [käd’man] (d. omkring 680),
fornengelsk diktare, av vars
anglosaxiska verk blott en kort hymn
finns bevarad, antagligen den äldsta
kända kristna dikten på något
germanskt språk, 837.
CaeTius mons (lat., Himmelsberget),
nu Monte Celio, en av Roms sju
kullar.
Caen [ka11^], stad i Normandie, n.
Frankrike, vid Orne, nära dess
mynning i Engelska kanalen. 67 851
inv. 1954. Centrum för den
normandiska gruvindustrien. Slott och
kloster anlagda av Vilhelm
Erövra-ren. Universitet, många äldre
byggnader; till största delen i ruiner
efter invasionen 1944.
Caere [se’-]> nu Cervetezri, stad i
det forna Etrurien, där märkliga
etruskiska gravfynd gjorts av
vaser, väggmålningar m. m.
4.O4.4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
