Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Carlsbergslaboratoriet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARLSBERGSLABORATORIET
CARPENTER, GEORGE
Omfattar en av världens största
samlingar av antik konst, stora
samlingar av nyare franskt och
danskt måleri och bildhuggeri
samt etruskisk och egyptisk konst,
670.
Carlsbergslaboratoriet, kemiskt och
fysiologiskt forskningsinstitut i
Köpenhamn, grundat 1875 av
bryggaren J. C. Jacobsen. Jfr ovan.
Carlson, Fritz D. (1888—1S52),
matematiker 1920—27 professor i
beskrivande geometri vid Tekniska
högskolan, efter 1927 professor i
högre matematisk analys vid
Stockholms högskola. C. har utfört
intressanta undersökningar bl. a. inom
funktions teorien.
Carlson, Oscar (1844—1916),
industrimän, uppfinnare, grundläggare av
den svenska elektro-kemiska
industrien. Grundade 1781 Stockholms
superfosfatfabriks ab.
Carlson, Stig (f. 7/8 1920), författare,
lyriker och litteraturkritiker av
radikal läggning.
Carlsson, Anna-Greta (Sickan) (f.
12/8 1915), vissångerska och
skådespelerska, främst känd genom sitt
sprudlande humör och sin naturliga
charmfullhet. Filmer bl. a.
Löjt-nantshj ärtan (1942), Gröna hissen
(1944), Skolka skolan (1949).
Carlsson, Carl (1642—1707), biskop i
Västerås 1680, en av det karolinska
enväldets trognaste tjänare. Hans
barn adlades under namnet
Ceder-ström.
Carlsson, Elsa (f. 13/2 1892),
skådespelerska; framgångsrik comédienne.
Teaterdebut 1909. Hos Ranft 1916—
21, Lorensbergsteatern 1924—31,
Göteborgs stadsteater 1938—43. Sedan
1943 vid Dramaten. Filmdebut 1932.
Filmer: bl. a. Pettersson och
Bendel (1933), Älskling, jag ger mig
(1943), Banketten (1948).
1. Carlsson, Fredrik Ferdinand (1811
—87), historiker och politiker, var
två gånger ecklesiastikminister och
reformerade den svenska
folkundervisningen; skrev ett för sin tid
utmärkt arbete om Sveriges historia
under konungame af pfalziska
huset (1855—85, 7 dir), 28, 1518.
2. Carlsson, Carl Fredrik Ernst (1854
—1909), politiker, pedagog och
historiker, chef för läroverks
överstyrelsen. 1904 års läroverksreform
tillkom på hans initiativ. C.
fortsatte faderns, F. F. C:s, historiska
arbete och författade även en
mycket spridd skolgeografi.
Carlsson, Gottfrid (f. 18/12 1887),
historiker. C. blev 1925 professor i
historia vid Lunds universitet och
har huvudsakligen sysslat med
Sveriges medeltid och Vasatid och utgav
1941 Sveriges historia 1389—1448.
Carlsson, Gunnar F. (f. 30/6 1887),
skeppsredare, chef för Rederi-ab.
Transatlantic sedan 1914,
generalkonsul (för Sydafrikanska unionen)
från 1940. C. har nedlagt ett
förtjänstfullt arbete bl. a. vid
tillkomsten av Svenska Amerika-linjen.
Carlsson, Henry, »Garvis» (f. 21/10
1917), tjänsteman, fotbollsspelare,
spelade i AIK och 26 ggr i
landslaget (vänster inner), professionell i
Atletico, Madrid, 1949—53, spansk
mästare 1950, — 1114 B.
Carlsten, Rune (f. 2/7 1890),
skådespelare, regissör. Efter studier vid
Stockholms högskola
teaterdebute-rade C. i Malmö 1910. Har sedan
1930 varit anställd vid Radiotjänst
och sedan 1933 som skådespelare
och förste regissör vid Dramaten.
Filmer: Hemsöborna (1918—19),
Brott och straff (1946).
Carlström, Birger (f. 17/7 1890),
veterinär. Är sedan 1934 professor i
medicin vid Veterinärhögskolan.
Har utgivit ett stort antal skrifter
rörande bl. a.
ämnesomsättnings-och reumatiska sjukdomar.
Carlsund, Otto Edvard (1809—84),
fartygs- och maskinkonstruktör,
särskilt bekant för sina
»vinkelångmaskiner» för fartygsbruk. Ledde 1843
—70 Motala verkstad och
upparbetade densamma till en
mönsteranläggning, 3839.
Carlsund, Otto G. (1897—1948),
målare och grafiker, konstskribent.
Banbrytare i Sverige för de
abstrakta konstriktningarna, som han bl. a.
introducerade genom en stor
utställning av abstrakt konst på
Stockholmsutställningen 1930.
Grundade och utgav 1941—44 tidskriften
Konstvärlden, 1420.
Carlton club [ka’ltan klab], Londons
förnämsta konservativa klubb,
grundad 1832 under Wellingtons
beskydd-
Carlyle [kalajl’], Thomas (1795—1881),
engelsk filosof och historieskrivare,
utvecklade under inflytande av
Goethe och den tyska romantiken
en idealistisk filosofi. I sin
historieuppfattning hävdar han, att de
enskilda stora människorna
(»hjältarna») är de egentliga drivkrafterna i
utvecklingen, 842.
Carmarthen [kama’öan], huvudstad i
grevskapet Carmarthenshire i s.
Wales. 11 870 inv. 1954.
Car’men. 1. Lat., sång. — 2. Spanskt
kvinnonamn. — 3. Opera av G.
Bi-zet, vars libretto bygger på Prosper
Mérimées novell med samma namn,
uppförd f.f.g. i Paris 1875. I
Stockholm har den 1878—1955 spelats
1 000 ggr, 2581.
Carmen Sylva, pseudonym för
drottning Elisabeth av Rumänien.
de Carmo’na, Antonio Oscar Fragoso
(1869—1951), portugisisk president,
ställde sig 1926 i spetsen för en
militärdiktatur i Portugal och blev
1928 republikens president. Omvald
1935, 1942 och 1949, — 700.
Carnac [kamak’], ort på Bretagnes
sydkust, 3 393 inv. 1954, bekant för
sina fornlämningar från stenåldern.
Carnap, Rudolf (f. 1891), österrikisk
filosof, en av den moderna logiska
empirismens grundläggare, 2191.
Camé, Marcel (f. 1907), fransk
filmregissör. Började som B-fotograf
1929, fortsatte som regiassistent åt
René Clair och Jacques Feyder 1930
—35. Filmer: Dimmornas kaj
(1938), Hotel du Nord (1938),
Dagen gryr (1939), Paradisets barn
(1944), Nattens portar (1946), 939.
Carnegie [kaneg’i], Andrew (1835—
1919), nordamerikansk industriman
och mecenat av skotsk härstamning,
grundade 1868 i Pittsburgh ett
järnverk, vilket 1889 uppgick i
Carnegie Steel Co. — C. intjänade på
sin industriella verksamhet en
kolossal förmögenhet. Han har skrivit
flera böcker om arbetets värde och
kapitalets ansvar. Till flera länder
har C. skänkt hjältefonder och
gjort andra donationer.
Fredspalat-set i Haag har bekostats av C. Han
donerade på sin tid till Göteborgs
högskola medel till en professur i
engelska (1904).
Carnegiestiftelsen grundades 1911
genom en donation av A. Carnegie
till svenska staten. Utdelar pris till
dem som med fara för sitt liv
räddat andras. Liknande stiftelser
finnas i andra länder.
Carne’ra, Primo (1906—42), italiensk
professionell boxare, världsmästare
i tungvikt 1933—34, senare
professionell brottare med stor
popularitet i Amerika. Han har även
uppträtt som filmskådespelare.
Carnock [ka’nak], Arthur Nicolson,
lord C. (1849—1928), engelsk
diplomat, sändebud bl. a. i S:t
Petersburg 1905—10 och
understatssekreterare i utrikesdepartementet 1910—
16.
1. Carnot, Lazare N. M. [karnå’,
lasa’r] (1753—1823), fransk militär
och statsman, organisatör av
revolutionens armé, den första
egentliga värnpliktshären, vars
rekryte-ringsmetod möjliggjorde direkto
-riets och sedermera Napoleons för
den tiden ovanligt stora
krigsstyr-kor, 1159.
2. Carnot [karnå’], N. L. Sadi (1796
—1832), son till L. C., fransk
fysiker; lade grunden till den moderna
termodynamiken bl. a. genom att
deducera en formel, som anger den
högsta tänkbara termiska
verkningsgraden för arbetsförloppet i
värmematorer. Ett idealiskt
temperaturkretslopp av detta slag
benämnes C:s cirkelprocess, 1298.
3. Carnot [karnå’], Sadi (1837—94),
brorson till N. L. S. C., franska
republikens president 1887,
mördades av en italiensk anarkist.
Carnoti’t, ett uranhaltigt mineral,
som förekommer i USA och
Australien. Användes vid framställning
av radium och vanadium.
Carnu’ntum, romersk stad vid Donau
nära Wien, huvudort i det forntida
Pannonien och medelpunkt för
handeln med bärnsten.
Carol, rumänsk namnform för Karl.
Ca’roli, församling i Borås med 30 129
inv. 1954.
Carolina [käralaj’na], ursprungligen
fransk koloni på Nordamerikas ö.
kust, inköpt av engelska
regeringen 1729 och uppdelad i två kolonier,
North och South Carolina.
Caroli’na redivi’va, lat., det
återupp-ståndna karolinska (biblioteket),
kallas universitetsbiblioteket i
Uppsala efter det på 1700-talet rivna
gamla universitetshuset, 3598.
Ca’rolus, latinsk namnform för Karl.
— Carolus magnus, Karl den store.
Caro’ni, biflod till Orino’co,
Venezuela.
Carossa [karås’a], Hans (f. 1878), tysk
författare och läkare, med rötter i
den klassiska tyska idealismen. Till
svenska ha bl. a. översatts Doktor
Gion (1936) och Barndom och
brytningstid (1942).
Carpaccio [karpatj’å], Vittore (f.
omkring 1455, d. omkring 1525),
italiensk målare av venetianska
skolan, lärjunge till Gentile Bellini,
känd för sina målningsserier över
helgonlegender, främst Den heliga
Ursulas liv, framställda i rik färg
och detaljerat skildrad
samtids-miljö, 1820.
Carpeaux [karpå’], Jean Baptiste
(1827—75), fransk skulptör, ledande
under andra kejsardömets tid,
utförde i en rik, målerisk stil i Paris
talrika monumentala grupper, bl. a.
Dansen, på Stora Operans fasad
(1869). Var även en framstående
porträttskulptör, 375 B, 2848.
Car’pe di’em, lat., »plocka dagen»,
dvs. njut av nuet, citat från
Hora-tius (Oden 1:11).
Carpelan, Bo (f. 25/10 1926),
finlandssvensk författare, lyriker med
tydlig anknytning till den svenska
40-talismen.
Carpenta’riaviken, havsbukt på
Au-stralkontinentens nordkust,
begränsad av Arnhems land och Cape
Yorkhalvön, 232 K.
Carpenter [ka’panta], George (1871—
1948), salvationist; 1939—46
fräls-ningsarméns general; var förut
kommendör för frälsningsarmén i
Kanada.
405 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
