Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Caserta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CASERTA
CASTRÉN, GUNNAR
der världskriget åt Irlands
frigörelse. För sina konspirationer med
Tyskland dömdes C. till döden
genom hängning.
Caser’ta, stad i mellersta Italien,
44 599 inv. 1951, med ett berömt
slott av L. Vanvitteli och en
storartad park.
Casey [kei’si], Richard Gardinor
(f-1890), australisk militär, diplomat
och politiker, flera gånger
australisk minister, 1942—43 medlem av
Churchills krigskabinett och
minister i Mellersta östern, guvernör i
Bengalen 1944—46, australisk
utrikesminister sedan 1951.
Cash and carry [käsj an kär’i], eng-,
»betala och frakta», försälj
nings-princip enligt vilken köparen
betalar varan kontant och själv
transporterar hem den. Gällde i USA
för handel med krigförande 1937—
39 samt med vissa inskränkningar
även under förra delen av andra
världskriget. Jfr Låne- och
uthyrningslagen. — Cash on delivery
(COD), betalning vid leverans.
Casimir-Périer [kasimi’r-perje’], Paul
Pierre (1847—1907), fransk politiker,
vänster-republikan, var president
1894—95, varefter C. nedlade
värdigheten med motivering att
presidentens maktlöshet ej kunde
förenas med hans moraliska ansvar.
Casiquiare [kasikiar’e], bifurkation
mellan Orinoco och Amasonflodens
biflod Rio Negro, i s. Venezuela.
Besöktes 1800 av Humboldt.
Caslon [käsTan], William (1692—1766),
engelsk boktryckare, som givit
namnet åt ett av honom skuret
typsnitt, 438.
Casparsson, Ragnar (f. 1893),
landshövding, redaktör i
Social-Demo-kraten 1929—33, chefredaktör för
Aftontidningen 1951—52,
pressombudsman i LO 1933—51, ledamot av
flera utredningskommittéer, har
bl. a. utgivit LO under fem
årtionden.
Caspersson, Torbjörn (f. 1910), läkare,
professor i medicinsk cellforskning
vid Nobelinstitutet sedan 1945,
framstående ärftlighetsforskare.
Cassado, Gaspar (f. 30/9 1897), spansk
kompositör och världsberömd cellist,
som uppträtt även i Sverige (f.f.g.
1936).
Cassandre [kasans’dr], Adolphe
Mouron (f. 1901), fransk
reklamkonstnär, skaparen av den moderna
franska affischkonsten i anslutning
till det moderna måleriet, främst
kubismen, 2814.
Cassatt [käs’at], Mary (1845—1926),
amerikansk målarinna. C. var
huvudsakligen verksam i Frankrike.
Hon var elev till Degas och har i en
av honom påverkad stil framför allt
utfört figurstudier av mödrar och
barn, 82.
Cassel [käsl], sir Ernest (1852—1921),
engelsk finansman av tysk-judisk
börd. C :s ekonomiska verksamhet
omspände vitt skilda länder och
områden och gjorde honom till en
av Englands rikaste män; han
innehade en tid aktiemajoriteten i
Grängesbergsbolaget.
Cassel, Gustav (1866—1945),
matematiker och nationalekonom.
Professor vid Sthlms högskola 1904—33;
utövade främst efter första
världskriget stort internationellt
inflytande dels som ekonomisk
läroboksförfattare, dels som penningpolitisk
auktoritet. Omfattande publicistisk
verksamhet, företrädesvis i Sv.
Dagbl. Nationalekonomiskt
huvudarbete: Theoretische
Social-Ökono-mie (1918). Självbiografi: I
förnuftets tjänst (1940—41). Även
kulturfilos. arbeten, bl. a. Den odelbara
människan (1944). Som företrädare
för en borgerlig-konservativ
samhällsuppfattning motsatte han sig
särskilt tanken på statliga ingrepp
i den fria hushållningen, 2433.
Casselmanns grönt, basiskt
kopparsul-tat med vackert grön färg.
Användes såsom vattenfärg.
Cas’sia se Senna.
Cassia’nus, Johannes (omkr. 360—
435), gallisk teolog och
klostergrun-dare, motståndare till Augustinus’
predestinationslära.
Cassi’ni, Domenico (1625—1712),
italiensk-fransk astronom, professor i
Bologna 1650. Företog tillsammans
med sin son Jacques C. (1677—
1756) de första (misslyckade)
beräkningarna av jordens avplattning.
C. bestämde rotationstiderna hos
Jupiter, Venus och Mars och
upptäckte 4 av Saturnus’ månar. Han
kallades 1667 till chef för det s. å.
grundade observatoriet i Paris,
1874, 2667.
Cassi’no, i andra världskriget svårt
ödelagd stad i mellersta Italien vid
foten av Monte Cassino. 19 256 inv.
1951.
Cassiodo’rus, Flavius (omkr. 490—
omkr. 583), östgotisk ämbetsman,
konung Teoderiks sekreterare och
rådgivare; har författat ett stort
antal historiska skrifter, bl. a. en
goternas historia, som ligger till
grund för Jordanes’ förhärligande
av detta folk.
Cassiopei’a, i den grekiska myten en
etiopisk drottning; en efter henne
uppkallad stjärnbild. C. igenkännes
lätt därpå, att dess fem
ljusstarkaste stjärnor bilda bokstaven W.
Cassiopeium, i tysk litteratur bruklig
benämning (kem. tecken Cp), på
grundämnet lutetium.
Cassi’rer, Ernst (1874—1945), tysk
filosof av judisk börd, nykantian och
Marburgskolans (se d. o.) främste
representant, innehade från 1935
en personlig professur vid
Göteborgs högskola och blev 1939 svensk
medborgare. Från 1941 verksam i
USA. Bland hans senare arbeten
märkas Drottning Christina och
Des-cartes (1940) samt Myten om
staten (1946, sv. ö. 1948), 949.
Cassis [kasi’s], fr., likör av svarta
vinbär; ett muskatellvin.
Cas’sius, fornromersk ätt, vars mest
kände representant var Cajus C.
Longinus (d. 42 f. Kr.). Denne
utmärkte sig i Crassus’ fälttåg mot
parterna och blev som motståndare
till enväldet den egentlige stiftaren
och organisatorn av
sammansvärjningen mot Cæsar. C. blev
besegrad av Antonius vid Filippi år 42
och lät i förtvivlan över nederlaget
döda sig.
del Castagno [kastan’jå], Andrea
(omkring 1410—57), florentinsk
målare, tillhörde den första, starkt
realistiskt inställda generationen av
ungrenässansens konstnärer. C:s av
Donatello och Masaccio påverkade
konst visar ett ingående
perspektivstudium och stark
uttrycksver-kan. Bland hans arbeten märkas
främst Nattvarden för Santa
Apol-lonia och en serie porträtt i
helfigur för Villa Pandolfini i
Florens (samtliga nu i Castagnomuséet
i Santa Apollonia), 1016, 1818, 2401.
Casta’nea, se Kastanj.
Castberg, Johan (1862—1926), norsk
politiker, tillhörande den radikala
vänstern, motsatte sig
Karlstadskon-ventionens antagande 1905,
justitieminister 1908—10, social- och
handelsminister 1913—14.
Casteja [kastesja’], Charles Louis de
Biandos, greve de C. (1683—1755),
fransk diplomat, 1728—38 sändebud
i Stockholm, lade grunden till
Frankrikes förbund med hattpartiet.
Castelar’, Emilio (1832—99), spansk
politiker, republikansk agitator, 1873
—74 Spaniens president, anslöt sig
senare till monarkin.
Castel’ Gandolfo, påvens
sommarresidens i Albanerbergen, s.ö. om
Rom. Tillhör Vatikanstaten.
Castellama’re di Sta bia, badort i
Nea-pelbukten. 56 254 inv. 1951.
Forntidens Stabiæ.
Castella’ni, Aldo (f. 1878), italiensk
läkare, professor i New Orleans,
USA, upptäckare av sömnsjukans
bacill.
Castello Branco [kasjtäVo brans’ko],
Camillo (1826—90), portugisisk
författare, den moderna portugisiska
vitterhetens banbrytare, mest känd
genom sina romantiska romaner
och noveller. Hans bästa roman är
En kärlekens martyr (1861—62, sv. ö.
1889).
Castellön de la Plan’a [kasteljån’],
stad i ö. Spanien, huvudort i
provinsen C. 53 331 inv. 1950.
Medelpunkt för ett rikt, konstbevattnat
jordbruksområde. Export av
syd-frukter och vin över hamnen Grao
de Castellön.
Castel Sant’ Angelo [kastel’ sant [-an’-djelå],-] {+an’-
djelå],+} Hadrianus mausoleum, nu
museum, på högra Tiberstranden i
Rom, 2879 B.
Castelvetra’no, stad på v. Sicilien,
30 576 inv. 1951, museum med fynd
från antikens närbelägna Seli’nus.
Castiglione [kastiljå’ne], Baldassare
(1478—1529), italiensk diplomat och
författare; har skrivit en mycket
uppskattad lärobok i hovetikett, Il
cortegiano.
Castilla [-til’ja], Ramon (1797—1867),
peruansk politiker, deltog i
inbördeskrigen på 1830- och 40-talen.
Som president förde C. en
rekon-struktiv och konsoliderande politik.
Skaparen av det moderna Peru.
Castlereagh [ka’salrej], viscount,
markis av Londonderry, eg. Robert
Stewart (1769—1822), engelsk
statsman. Medverkade till Irlands union
med Storbritannien, var krigs- och
kolonialminister i Pitts ministär,
åter krigsminister 1807 i Portlands,
1812 utrikesminister och engelska
politikens ledare till sin död. C.
arbetade för den sista koalitionen
mot Napoleon och på
Wienkongres-sen för ett starkt Centraleuropa
som motvikt mot Frankrike.
Cas’tor, se Bäver.
Castor och Pollux, se Dioskurema.
Casto’vius, Erik (1655—1703), filosof,
som kartesian förföljd av ortodoxin,
blev först 1702 professor i Uppsala.
Även motståndare till enväldet.
1. Castrén, Mattias Alexander (1813—
52), finländsk språkforskare, bekant
som djärv och ihärdig utforskare
av finsk-ugriska språk i Ryssland
och Sibirien. C. utarbetade 1841
den första svenska översättningen
av Kalevala. De flesta av hans
arbeten finnas samlade på svenska
under titeln »Nordiska resor och
forskningar» (6 bd, 1852—70).
2. Castrén, Jonas (1850—1922),
kusinson till M. A. C., finsk jurist, en
av det ungfinska partiets ledare,
ivrig motståndare till den ryska
våldspolitiken, landsförvisad 1903,
arbetade för jägarrörelsen 1914—18.
3. Castrén, Kaarlo (1860—1938), son
till M. A. C., finsk jurist, politiker,
senator 1906—09, statsminister 1919.
Under hans regering blev Finland
republik.
4. Castrén, Gunnar (f. 1878),
finländsk litteraturhistoriker, professor
vid Helsingfors universitet 1924—43.
Bland hans arbeten märkas
Stor
4053
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
