Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Chislehurst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHISLEHURST
CHRÉSTIEN DE TROYES
[-njåf’], Bessarabiens kommersiella
och kulturella centrum;
ärkebiskopssäte. 113 000 inv. (1940). C.
bytte flera gånger ägare under andra
världskriget. Huvudstad i
sovjetrepubliken Moldavien.
Chislehurst [tjis’lhast], stad i Kent,
s.ö. om London. 9 000 inv. På
Cam-den House i närheten av C. avled
Napoleon III.
Chiswick [tjis’ik], förstad till London.
Chitai’, stad i provinsen Sinkiang, v.
Kina. Uranfyndigheter.
Chitor, stad i Rajputana, n.v. Indien,
7 600 inv., med märkliga ruiner från
Stormoguls tid.
ChiVral, infödingsstat i n.v. Pakistan,
på Hindukushs sydsluttning, 20 000
km2, 107 000 inv. 1951. Stor
strategisk betydelse som en gång det
brittisk-indiska väldets utpost i n.v.
Chi’ttagong, hamnstad vid Bengaliska
viken, s.ö. Pakistan. 145 777 inv.
1951.
Chittarone [kitarå’ne], it. basluta
med en totalhöj d upp till två m,
som på 1600-talet användes som
ge-neralbasinstru ment.
Chiva [ki’va], förr kanat i Turkestan,
nu ingående i republiken
Usbeki-stan. Staden Chiva ligger i en oas
kring en bevattningskanal från
Amundarja. Ca 24 000 inv., 3156.
Chivasso [kivas’å], stad vid Po n.ö.
om Turin. 12 365 inv. 1951.
Utgångspunkt för Cavourkanalen.
Chivilcoy [tjiv’ilkåj ], stad i ö.
mellersta Argentina, 23 386 inv. 1947.
Chizerok [sjisrå’], eller Burins [-[by-räns],-] {+[by-
räns],+} föraktad folkstam i
departementet Saöne-et-Loire, Frankrike.
Anses härstamma från araberna.
Chladnis [kla’dnis] klangfigurer.
Tysken Ernst Chladni (1756—1827) fann
vid akustiska experiment, att en
platta, som fastklämmes i en punkt
och sättes i svängningar genom att
dess kant strykes med en stråke,
delar upp sig i svängande partier,
bukar, och stillastående, noder. Om
plattan anordnas horisontellt och
beströs med fin sand, samlas denna
vid noderna, varigenom
karakteristiska, geometriska figurer uppstå.
Chledowski [chlänsdåf’ski], Kazimierz
(1843—1920), polsk historiker och
ämbetsman. C. är mest känd som
författare av populärvetenskapliga
kulturhistoriska skildringar från
Italien vid nya tidens början
(Renässansmänniskor i Rom 1915 m.
fl.).
Chlopicki [chljåpit’ski], Grzegorz
[Gsjegosj] Josef (1772—1854), polsk
militär och diktator. C. deltog i
Na-poleons fälttåg, följde honom i
Ryssland, övergick 1814 i rysk tjänst men
drog sig snart tillbaka till
privatlivet. C. var i sju veckor kring
årsskiftet 1830—31 diktator i Polen
under revolutionen.
Chloromyceti’n eller kloramfenikol,
ett antibiotikum, nära släkt med
penicillin, verksamt mot betydligt
flera olika slag av bakterier än
detta. Chloromycetin är ett s. k.
bred-bandantibiotikum. Jfr Antibiotika.
Chlorophy’ceae, grönalger, se Alger.
Chmielnicki [chmjälnit’ski], Bohdan
(1593—1657), kosackhetman av polsk
släkt, kämpade mot polackerna för
ett fritt Ukraina men tvingades i
stället ställa landet under ryskt
beskydd.
Choca’no [tjå-], José Santos (1875—
1934), peruansk skald, epiker och
lyriker, av ett glödande och
exalterat temperament.
Chock [sjåkk], (fr. choc, stöt). 1.
Anfall av kavalleri eller beriden polis.
— 2. Akut svaghetstillstånd
förorsakat av kroppsskador, psykisk
inverkan eller förgiftning, yttrar sig
i blekhet, nedsatt puls och
temperatur. Behandlingen går ut på att
stärka hjärtverksamheten samt
skänka den sjuke lugn. — C. genom
insprutningar (krampchocker) eller
genom växelströmsstötar användes
som behandlingsmetod vid vissa
arter av sinnessjukdom.
Chocke’ra (fr. choquer), stöta för
huvudet, förolämpa, såra.
Chocö [tjåkå’], indianstam vid Stilla
havskusten i Panamå och
Colombia. Har utforskats av flera svenska
forskare, främst E. Nordenskiöld
1927.
Chodkiewisz [chåtkie’vitsj], Jan
Ka-rol (1560—1621), polsk fältherre, som
framgångsrikt bekämpade
svenskarna i Livland, erövrade Dorpat
1603 och vann segern över Karl IX :s
här vid Kirkholm 1605.
Chodowiecki [polskt uttal: [-chådåvjät’-ski],-] {+chådåvjät’-
ski],+} Daniel Nikolaus (1726—1801),
tysk grafiker, tecknare och
bokillustratör av polsk härstamning,
verksam i Berlin. Genom sina
teckningar och över 2 000 gravyrer med
motiv från det borgerliga
samhällslivet, framstår C. som Tysklands
främste sedeskildrare på 1700-talet,
1404 B.
de Choiseul [sjoasöT], Étienne
Fran-cois (1719—85), greve de Stainville,
hertig av C.-Amboise, fransk
statsman. Förde en engelskfientlig
politik, kritiserade partiväldet i Sverige
och arbetade för stärkt
konungamakt; fördrev jesuiterna nr
Frankrike; C. störtades 1770.
Choisy-le-Roi [sjoasi’ la roa’], fransk
stad vid Seine, nära Paris, 31789
inv. 1954. Porslinsindustri.
Choke [eng. »strypa], ett luftspjäll
vid förgasarmotorer ägnat att
underlätta igångsättningen vid kall
väderlek. Genom tryckfallet i choken
ökas den insugna mängden bensin
så att gasluftblandningen blir
fetare. — För undvikande av extremt
undertryck förses chokespjäll ofta
med en eftergivande, fjädrande
vinghalva, 390.
Choklad, se Kakao.
Cholm, ryska namnet på Chelm.
Cholon [sjålån«’], stad i Franska
Indokina, kolonin Kochinkina vid
järnväg och spårväg till Saigon.
Flodhamn. Kolonins största
handels-och industristad. Riskvarnar,
porslinsfabriker, 1 600 000 inv. 1951
tillsammans med Saigon, därav
omkring hälften kineser, 1745 K.
Cholula [tjålol’a], stad i s. Mexiko,
11 615 inv. 1950, med märkliga
ruiner från aztekernas tid.
Chomolhari, berg i Tibet, 3461 B.
Chomutov [chå’motåf], ty. Komotau,
industristad i n.v. Böhmen,
Tjeckoslovakien, 27 000 inv. 1947.
Omfattande järnindustri.
Chondrostei [k-], störfiskar.
Chonosarkipelagen [tjå’nås-], ögrupp
vid Chiles s. kust, 12 000 km2.
Chopin [sjåpän8’], Frédéric (1810—49),
polsk tonsättare, en av den
romantiska pianomusikens originellaste
mästare, i sin stil pendlande
mellan yttersta sensibilitet och
suggestiv temperamentsfullhet. Känd för
sina otaliga pianostycken, etyder,
valser, mazurkor, nocturner etc. C.
verkade i Paris och ingick där en
intim förbindelse med George Sand
(se d. o.), 614 B, 2382.
Choræus, Mikael (1774—1806),
finländsk skald, död som präst i
Stockholm. Hans dikter är rationalistiska,
idylliska eller elegiska, och hans
psalmer är starkt präglade av
upplysningstidens människovänliga
anda.
Chorasa’n, se Khorasan.
Chorda dorsa’lis, se Ryggsträng.
Chore’a, danssjuka.
Chorell, Walentin (f. 8/4 1912),
finlandssvensk författare, fränt
realistisk prosaberättare, dramatiker och
lyriker, 968.
Chorion [kå’-J, äggets eller fostrets
yttersta hinna.
Choripe’talae, fribladiga växter. Hit
hänföras alla tvåhjärtbladiga växter
utom sympetalema, vilka hava
sammanvuxna hylleblad, t. ex. gullviva,
blåklocka.
Chorley [tjå’li], industri- och
gruvstad i v. England vid Liverpool—
Leeds-kanalen, 31 930 inv. 1954.
Choromanski [chåråman’skij], Michal
(f. 1904), polsk författare, vars i
hemlandet uppmärksammade
realistisk-romantiska roman Svartsjuka
och medicin även utkommit på
svenska (1934).
Choroti [tjårå’ti] eller Chorote,
nomadiserande sydamerikansk indianstam
vid Pilcomayofloden; livnär sig
huvudsakligen av jakt och fiske. C.
stå på ett lågt kulturstadium.
Chorsabad, forntidens Dur Sharrukin,
som var Sargon II :s huvudstad i
Assyrien. Ruiner av dennes palats
har påträffats i C., 144 B.
Chorzöw [chå’sjof], ty. Königshütte,
stad i s.v. Polen, n.v. om Katowice.
141 882 inv. 1950. 1934 förenad med
Krélew’ska Huta och Hajdu’ki Nowe.
Stenkolsgruvor och järnindustrier,
2691 K.
Chosen [tjå’sen], japanskt namn på
Korea.
Chosroes II, sasanidkonung, regerade
590—628, erövrade stora delar av
Mindre Asien och Egypten,
störtades, då han besegrats av kejsar
He-rakleois, 1844.
Chotin [chå’-], stad i Bessarabien,
Sovjetunionen, vid Dnjester, 25 000
inv. C. tillhörde 1812—1917 Ryssland
därefter Rumänien till 1940.
Polackerna besegrade turkarna vid C.
1621 och 1673.
Chouaner [sjoa’-], (fr. chouans),
roja-listparti, bestående av bönder och
fiskare från Bretagne, vilket under
franska revolutionen gjorde uppror
mot republiken, men som 1796
besegrades av Hoche. Nya försök
gjordes, men rörelsen upphörde då
det legitima kungadömet
återupprättades efter slaget vid Waterloo.
Chou-dynastien (1122—256 f. Kr.),
kinesisk kejsarätt, 3875.
Chou En-lai (f. 1898), kinesisk
politi-ker. Studier i Europa 1920—24. Från
1927 en av kommunisternas mest
framstående ledare. Samarbetade
1936—46 med Chiang-Kai-shek som
kommunistisk representant i
nationalistregeringens och
kommunisternas gemensamma för svar sr åd i
kriget mot Japan. Sedan 1949 Kinesiska
Folkrepublikens regeringschef och
utrikesminister.
Chou-kou-tien, by 50 km s.v. om
Peking, Kina. Bekant genom J. G.
Anderssons fynd 1921—37 av den
s. k. »pekingmänniskan» i en
grott-avlagring.
Chow-chow [tjau-tjau] eller kinesisk
spets, hundras, höjd ca 50 cm,
vikt ca 25 kg, kort rygg, spetsiga,
uppåtstående öron, ringlad svans.
Päls yvig, tät, med stor man kring
halsen. Vanl. rödbrun. I Europa
hållen som sällskapshund.
Chrapovitskij [chrapovit’ski],
Alexander (1749—1806), rysk ämbetsman
och senator, Katarina II :s
privatsekreterare, som i en intressant dagbok
skildrar sin härskarinna (delvis
tryckt på sv. 1880).
Chréstien de Troyes [kretjäns’ da
troa’], (f. omkring mitten av
1100-talet—död omkring 1195), fransk
författare av romans bretons,
där
4066
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
