Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Corvey ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CORVEY
COURNOT, ANTOINE AUGUSTIN
En av Spaniens viktigaste hamnar.
Fiske, industri. Huvudstad i
provinsen C., 7 903 km2, 955 772 inv.
1950.
Corvey [kårväj], eller Nya Corbie,
be-nediktinkloster i Westfalen,
dotterkloster till Corbie, grundat 822.
Härifrån utgingo missionärer till
Nordeuropa, bland dem Ansgar.
Corvi’nus, Matti’as, ungersk konung,
se Mattias C.
Coryd’alis, se Nunneört.
Cor’ylus, hasselsläktet, se Hassel.
Cosen’za, huvudstad i provinsen med
samma namn i Calabrien vid
floden Crati, s. Italien. 57 010 inv.
1951. Här begrovs västgöternas
konung Alarik, enligt sägnen i floden
Busentos bädd.
Cosgrave [kås’greiv], William Thomas
(f. 1880), irländsk politiker. Deltog
i påskupproret 1916, dömdes till
livstids straffarbete men benådades
1917; president 1922—32, då han
efterträddes av De Valera. Avgick
1949 som ledare för de moderata
nationalisterna.
Cosi fan’ tut’te [tot’e], ital., så göra
de alla, opera buffa av Mozart
(1790).
di Co’simo, Piero (1462—1521),
italiensk målare, har utfört mytologiska
kompositioner, madonnabilder och
porträtt, i vilka poetiska
landskaps-utsikter spela en väsentlig roll,
2290.
Co’sinus för en av de spetsiga
vinklarna i en rätvinklig triangel är
förhållandet mellan närliggande
ka-tet och hypotenusan. Formeln för
det s. k. cosinusteoremet är a2 =
b2 + c2 — 2 bc cos A, där A är en
vinkel i en triangel, a den mot A
stående sidan samt b och c
triangelns övriga sidor. — Cos 9 [ko’sinus
fi] betecknar inom elektrotekniken
den s. k. effektfaktom, varvid |j <p
är »fasvinkeln» mellan spänning
och ström. Den beror på
belastningens art: för ren ohmsbelastning är
cos <p = 1, för rent induktiv och
för rent kapacitiv belastning är
cos <p — 0.
Cosma’terna, en under
1100—1300-ta-len främst i Rom verksam
konstnärskrets, vars medlemmar ofta bar
dopnamnet Cosmas. Deras i samma
dekorationsstil utförda arbeten
bestå av mosaikinläggningar på
fasader, golv, predikstolar o. dyl.
Deras produktion benämns cosmatiskt
arbete, 2868.
Costa Rica [kås’ta ri’ka], »den rika
kusten», republik i Mellanamerika,
50 900 km2, 850 000 inv. 1952, därav
rena indianer blott ca 1 200.
Huvudstad San José, 2298, 2490 K.
Costello [kåstäl’9], John (f. 1891),
irländsk advokat och politiker. Eires
premiärminister 1948—1951 och
sedan juni 1954.
de Cos’ter [franskt uttal do kåstö’r],
Charles (1827—79), fransk-belgisk
författare, har genom sin roman
om Till Eulenspiegel (1867)
bidragit till den belgiska litteraturens
förnyelse och skapat en symbol för
kampen mot tyranni.
Cosy corner [kåo’si kå’no], eng.,
hemtrevligt hörn.
Co’tångens’ (förkortat cot eller ctg)
för en av de spetsiga vinklarna i
en rätvinklig triangel är
förhållandet mellan närliggande och
motstående katet, cot är sålunda
inverterade värdet av tg (tångens).
Cöte d’Argent [kåt darsja”»’],
Silverkusten, franska atlantkusten s. om
Gironde.
Cöte d’Azur [kåt dasy’r], Azurkusten,
den franska Rivieran.
Cöte dTvoire [kå’t divoa’r], fr.,
Elfenbenskusten.
Cöte-d’Or [kåt då’r]. 1.
Bergssträckning i mellersta Frankrike i
Bourgogne, v. om Saone, berömd för sin
förnämliga vinproduktion. — 2.
Departement i Bourgogne, ö. mellersta
Frankrike, 8 787 km2, 356 839 inv.
1954. Huvudstad Dijon, 1143 K, 1146.
Cotentin [kåtan8täns], halvö i
Nor-mandie i n.v. Frankrike.
Krigsskådeplats i juni 1944 vid de
allierades invasion.
Cötes-du-Nord [kåt dy når],
departement i n.v. Frankrike, 7 218 km2,
503 178 inv. 1954, huvudstad S
:t-Brieuc.
Cotopa’xi, vulkan i Ecuador, 5 943 m
ö. h., en av jordens högsta aktiva
vulkaner, 761, 762 K, 3384.
Cotrone [kåtrå’ne], hamnstad i s.
Italien vid Joniska havet, 12 000 inv.
Forna grekiska kolonin Kroton.
Cotta, tysk bokförläggarfirma,
grundad 1659. Dess berömdaste
representant, J. Fr. Cotta von
Callen-dorf (1764—1832) var Goethes och
Schillers förläggare.
Cottage [kåt’idj], eng., stuga, villa,
lanthus; arbetarbostad. —
Cottage-system, avlöningssystem, vari
bostadsförmån i enfamiljshus ingår.
Cottbus, Kottbus [kåt’bos],
industristad vid Spree, n. Tyskland, 49 131
inv. 1946, — 3563 K.
de Cotte [kåt’], Robert (1656—1735),
fransk arkitekt, en av
régencesti-lens främsta representanter, ledare
för Ludvig XIV :s byggnadsföretag
från 1708, men även verksam för
högadeln i Frankrike och Tyskland.
Bland hans verk märkas
inredningen av Galerie dorée i Paris (1713—
19), nuvarande Banque de France.
Cotten [kåttn], Joseph (f. 1905),
amerikansk skådespelare. Upptäcktes
av Orson Welles, som tog honom
till sin teater. Filmdebut 1940.
Filmer bl. a.: Sensation (1941),
Gasljus (1944), Tredje mannen (1949).
Cot’tiska Alperna, fjällgrupp i
Väst-alperna på fransk-italienska
gränsen. Högsta topp Monviso, 3 841 m.
Cotton [kåt’n], eng., bomull, 452, 453.
Coturnix eller Per’dix, se Vaktel.
Coty [kåti’], Francois (1874—1934),
fransk parfymfabrikant och
politiker. Inköpte och grundade flera
tidningar (bl. a. Le Figaro) för att
få spela en politisk roll men
misslyckades och ruinerades.
Cotylosau’rier, utdöd
kräldjursord-ning från stenkoistiden, längd högst
3 m, de äldsta kända kräldjuren
och stamformer för övriga kräldjur.
C. äro svåra att skilja från de
primitiva groddjuren, stegocefaTerna.
De hade ett hjässöga (parietaTöga)
och voro kraftigt byggda med
starka femtåiga extremiteter och svans.
Europa, Nordamerika, Sydafrika.
de Coubertin, Pierre (1862—1937),
fransk idrottsfrämjare, intresserades
av idrottens plats i brittisk
ung-domsuppfostran och beslöt att som
propaganda för sport återuppliva
OS, bildade 1894 en internationell
kommitté för OS och var dess
ordförande till 1925, — 2329, 2575 B.
Couche [kosjl, fr., ligg (befallning till
hundar). Därav uttrycken kuscha
någon och känna sig kuschad.
Coudenhove-Kaler’gi [kao’-J. Richard
Nicolaus (f. 1894), österrikisk greve,
politisk författare. Har i sina
skrifter och genom en av honom
grundad rörelse arbetat för ett
Paneuro-pa efter mönster av USA
(Pan-europa, 1932).
Coué [koe’J, Émile (1859—1926), fransk
nervläkare. C:s system, den s. k.
Couémetoden, bygger på
uppfatt
ningen att den verkande kraften i
suggestionen är fantasin,
inbill-ningskraften och icke viljan. Kring
C. uppväxte den s. k. Nancy-skolan,
till vilken ett stort antal läkare,
psykologer och pedagoger anslöto
sig. Jfr Suggestion och Baudouin.
Coulage [kolasj’], fr., läckage, förlust
av våtvaror på grund av otäta kärl.
Couleur [kulö’r], fr., färg.
Coulomb [kolåmb’], måttenhet för
elektricitetsmängd, lika med 1
amperesekund. Förkortas C. — C. är
uppkallad efter den franske
ingenjören Ch. A. Coulomb (1736—1806),
vilken uppställde den efter honom
benämnda lagen för elektrostatisk
och elektromagnetisk attraktion. C:s
kraftlag utsäger, att kraftverkan
mellan två elektriska laddningar är
proportionell mot laddningarnas
produkt och omvänt proportionell
mot avståndets kvadrat. Enligt C.
gäller motsvarande relation även för
två polstyrkor
(magnetism-mäng-der), 805, 2411.
Coulometer [kolå-], coulombmeter, ett
på galvanisk metallutfällning
baserat strömmätningsinstrument, se
Voltameter.
Coulondre [kolåns’dr], Robert (f. 1885),
fransk diplomat, ambassadör i
Moskva 1936—38, i Berlin 1938—39.
Författare till Frankrikes gula bok
om krigets omedelbara förhistoria.
Sedan 1949 fransk civilguvernör i
Tyskland. Skrivit De Staline å
Hitler (1950).
Council [kao’nsil], eng., råd,
rådsförsamling.
Council Bluffs [kao’nsil blafs], stad i
lowa, USA, vid Missouri, 45 429 inv.
1950. Järnvägsknut.
Count [kåont], eng., greve. —
Coun-tess [kåo’ntis], eng., grevinna.
County [kaonti], eng., grevskap, ett
administrativt område i
Storbritannien och USA.
Coup [ko], fr., slag, hugg; — C. d’état
[ deta’], statskupp.
Coupe [kop’], fr., dessert serverad 1
glas eller metallbägare. — C. Melba,
vaniljglass överhälld med passerad
jordgubbssylt. — C. Belle Hélène
[bäl. elä’n], vaniljglass med
chokladsås. — C. Jamaica, vaniljglass
med bananskivor. — C. Tutti-Frutti,
vaniljglass med blandad frukt i
tärningar.
Couperin [kopräns’], fransk
musikersläkt, vars mest berömda medlem
är Francois d. y., kallad le Grand
(den store) (1668—1733). Var en av
tidens förnämsta cembalister och
har i sina verk bidragit till klaver
-spelets tekniska och konstnärliga
fulländande, 1187, 2381.
Cour [kor], fr. 1. Furstehov. — 2.
Överordnad domstol, därav eng.
court, domstol. — 3.
Artighetsbety-gelse (göra någon sin kur).
Courante [kora”st’], fr., romansk dans
i 3/2- eller 6/4-takt, under
barocken vanlig beståndsdel i
instrumentala sviter och i dem ofta rikt
kon-trapunkterad.
Courbet [korbä’], Gustave (1819—77),
fransk målare, en banbrytare inom
fransk konst genom sitt krav pä
hänsynslös realism i motiwal och
utförande. Bland hans verk
präglade av en mustig pastos
färgteknik märkas Stenhuggarna (1849)
och Begravning i Ornans (s. å.), i
vilka för första gången arbetaren
och bonden återgives utan
sentimental idealisering. C. var även en
betydande landskapsmålare, 1176.
Courbevoie fkorbvoa’1, förstad till
Paris vid Seine. 59 730 inv. 1954.
Coumot [kornå’], Antoine Augustin
(1801—77), fransk nationalekonom
4O8O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
