Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dagg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGG
DAHLBERG, FOLKE
relse under dagen. Antennerna äro
smala med klubbformig ansvällning
i spetsen, vingarna breda, utan
hållhake, vid vila fällda uppåt mot
varandra. Hos oss finnas sex familjer,
till vilka ansluta sig de oäkta D.,
Grypoc’era, 1001.
Dagg. 1. En utfällning av vatten från
luftens vattenånga direkt på marken
eller på översidan av lättavkylda
föremål, imma. Beror liksom
rimfrost på avkylning genom
värmeutstrålning till rymden under klara
och lugna nätter. — 2. Kort, grov
tågända förr brukad som straffred-
Daggert (eng., dagger), dolk, kort
svärd.
Daggflugor, Drosophil’idæ, familj av
insektsordningen Tvåvingar. De äro
några mm långa, klumpiga flugor
med egendomligt svävande flykt.
Hit hör bananflugan, som varit av
stor betydelse för
ärftlighetsforskningen, se Bananflugan.
Daggkåpa, daggskål, AlchemilTa
vulga’-ris, familjen rosväxter, har
uppstigande stjälk, njurformiga,
7—9-fli-kade, veckade blad och små, gröna,
kortskaftade blommor i täta
knippen. Blommorna ha vidgat, 4-delat
foder och 4 ytterfoderblad, men
ingen krona. Om natten sker
transpirationen i droppform, varvid de
avsöndrade vattendropparna samlas
i bladets botten. Allmän på ängar
i hela landet.
Daggmasken, Lum’bricus terres’tris,
borstmask, som gräver intill 2 m
djupa gångar i fuktig jord, vilka
den lämnar vid fuktigt väder. D.~ är
av stor betydelse för
lanthushållningen, emedan den bearbetar
jorden mekaniskt och kemiskt och
genom att luckra upp marken
befrämjar ämnesomsättningen i densamma,
2270, 2271 B.
Daggpunkt, den temperatur vid vilken
luftens innehåll av vattenånga
börjar kondenseras och utfällas som
små droppar.
Daggört, släktet Dros’era, som har tre
arter i Sverige. Se SiTeshår.
Daghem, den officiella benämningen
på privat eller offentlig anstalt, som
tar emot bam i förskolåldem för
vård och sysselsättning under större
delen av dagen, äldre benämning
barnkrubba. D., som räknas till den
»halvöppna» barnavården, är
huvudsakligen avsedda för bam, vilkas
mödrar äro förvärvsarbetande.
Dagjämning (ekvinok’tium), den tid
då solen befinner sig i jordens
ekva-torsplan, varvid dag och natt bli
lika långa över hela jorden.
Inträffar den 21 mars (vårdagjämning)
och den 23 september
(höstdagjäm-ning).
Dagligt Allehanda (förk. D. A.),
Sveriges första dagliga tidning, utgiven
1769—1849. Jfr Nya Dagligt
Allehanda.
Daglilja, Hemerocallis, liljeväxt, som
ofta odlas för sina gulaktiga
blommor.
Daglösen, järnvägsstation och sjö i ö.
Värmland vid Filipstad. 128 m ö. h.,
7 km2. Avrinner till
Gullspångsäl-ven, 3763 K.
Dagmar (d. 1212), dansk drottning,
dotter till Ottokar av Böhmen och
gift med Valdemar II Seier; omtalas
i folkvisorna som god och
välgörande.
Dagmar (1847—1928), rysk kejsarinna,
dansk prinsessa, dotter till konung
Christian IX, äktade 1866 kejsar
Alexander III av Ryssland och
kallades sedan Maria Feodorovna.
Dagny, namnet på
Fredrika-Bremer-Förbundets 1886—1912 utgivna
tidskrift.
Dago [dei’gåo], eng.-amer., föraktfull
benämning på sydeuropé (italienare,
spanjor eller portugis).
Da’gobert (d. 638), frankisk konung
av merovingernas släkt, son till
Chlotar II. Den siste någorlunda
självständigt regerande merovingen.
Dagon, namn på filisteisk avgud, som
framställdes med fiskliknande
underkropp. Se Domareboken 16:23
och 1 Sam. 5: 2.
Dagorder, millitär term för order
enbart avseende expeditions- och
kassatjänst, personalärenden o. d.; även
benämning på högstämd uppmaning,
tack o. d. som högre militär chef
riktar till underlydande förband.
Dagordning, föredragningslista,
upptagande de ärenden, som skola
behandlas vid ett sammanträde eller
av en överläggande församling.
Dagort eller stoll, en i det närmaste
horisontell gång, som från dagen
leder in i en bergssluttning, anlagd
för bearbetning av en
mineralfyndighet eller för utforsling av
vatten. Även sidogångar från ett
schakt kallas stoll eller stollgångar.
Dagrovfåglar, Falconifor’mes,
fågelordning med hakformigt omböjd,
kraftig näbb och vassa, krokiga
klor, i Sverige företrädd av ca 18
häckande arter, se Falkar,
Fiskgjuse, Glada, Hökar, Vråkar, ömar.
Dagsberg, församling i Västra
Vikbo-landets kommun i Östergötlands län.
749 inv. 1954.
Dagsbot. Enligt lag av 24 sept. 1931
bestämmes i allmänhet bötesbeloppets
storlek med hänsyn till den
dömdes inkomst och ekonomiska
förhållanden f. ö. Lägsta belopp är en
krona och högsta 300 kr. per
dagsbot. Antalet D. bestämmes enligt
brottets beskaffenhet och antalet
ut-göres av högst 120 D. (vid flera
brott högst 180). Vid vissa brott
bestämmes böter omedelbart i
pengar, så t. ex. vid deklarationsbrott.
Dagsljuslampa, glödlampa eller lysrör,
vilken lämnar vitt ljus av
tillnärmelsevis samma spektrala
sammansättning som dagsljusets. Den
vanligaste typen är en glödlampa med
blåaktigt glas, som undertrycker
det eljest alltför dominerande röda
och gula ljuset. — Användes bl. a.
för att möjliggöra bedömning av
färger i artificiellt ljus.
Dagsländor, Ephemerhda, ordning av
insekterna, omfattar spensligt byggda
arter med hinnliknande vingar. I
fullvuxet tillstånd leva de endast
någon dag och synas då i stora,
stigande och åter sjunkande svärmar
över lugna vattenytor. I Sverige
finnas omkring 50 arter.
Dagsmeja, den genom solljuset
skeende uppvärmningen av markens
ytlager till över nollpunkten som
inträffar på eftervintern. Om snö
ligger, smälter den från undersidan,
men efter solens nedgång bildas ofta
åter skare på grund av
värmeutstrålningen.
Dagsmosse, mosse i v. Östergötland ö.
om Alvastra, med märkliga
arkeologiska fynd av boplatslämningar
från gånggriftstid, 68, 1100, 3878.
Dagsnäs, gods vid Hornborgas jön i
Gudhems kommun, Skaraborgs län.
Tillhörde 1762—1864 släkten Tham,
bl. a. Thorilds och Sergels vän
forn-forskaren Per Tham.
Dagsposten, daglig tidning i Stockholm
med nationalsocialistisk orientering,
grundad 1941 och under andra
världskriget utgiven med subsidier
från tyska regeringen. Ätal härför
väcktes 1944 och ledde till
straffarbete för den subsidieförmedlande
huvudpersonen, övriga frikändes.
Ehuru D. fortsatt att utkomma
ef
ter 1945 distribueras den ej längre
genom Svenska pressbyrån.
Dagstidningen Arbetaren (DT),
huvudorgan för den syndikalistiska
rörelsen i Sverige, morgontidning i
Stockholm, grundad 1922.
Chefredaktör är sedan 1951 Evert
Arvidsson (f. 1902).
Dagstorp, församling i Dösjebro
kommun i v. Skåne, Malmöhus län. 282
inv. 1954.
Dagsverke, urgammal betalningsform,
bestående i en dags arbetsprestation
för fordringsägarens räkning. Intill
ganska nyligen var det vanligt att
torpare gjorde dagsverken på
huvudgården och på detta sätt helt
eller delvis erlade arrendesumman.
Dagsvärmare, två småvuxna arter av
släktet Haemorrha’gia, som till
skillnad från andra svärmarefjärilar
flyga om dagen. Påminner till
utseendet om humlorna, 1000.
Dagsås, församling i Tvååkers
kommun i Hallands län, 268 inv. 1954.
Dagtinga, kapitulera. — Dagtingan,
kapitulation.
Daguerre [dagär’], Louis Jacques
Mande (1787—1851), fransk konstnär och
uppfinnare. Målade dekorationer till
operor för Paris’ teatrar. Ledde 1822
—39 arbetet med det av honom
konstruerade dioramat. Känd främst som
uppfinnare av den s. k.
dagerroty-pin, 1124.
Dagvakt, se Glas.
Dagvatten, ytvatten, dvs. det vatten
som vid regnväder och
snösmältning samlas i diken och sänkor.
Dagö, estniska Hii’umaa, estnisk ö i
Östersjön, vid inloppet till Finska
viken. 960 km2, ca 17 000 inv.
Huvudort Kertell (Kärdla). Förr talrik
svensk befolkning, omtalad redan
på 1400-talet. Flertalet svenskar
tvangs emellertid 1781 överflytta till
Gammalsvenskby i Sydryssland,
863 K, 3316, 3606.
Dagöholm, allmän alkoholistanstalt i
Lerbo kommun, Södermanlands län,
upprättad av Godtemplarorden,
erkänd av stäten 1939.
Dahabi’je, arab., den gyllene,
benämning på ett långt smalt Nilfartyg,
771.
Dahl, Christopher (1758—1809),
språkforskare och psalmförfattare,
professor i grekiska i Uppsala, lärare
till Wallin, som upptog flera av hans
psalmer i 1819 års psalmbok.
Dahl, Johan Christian (1788—1857),
norsk landskapsmålare, utbildad i
Köpenhamn, där han tog intryck av
holländaren Ruisdael och
Everding-en, från 1818 verksam i Dresden,
e. o. professor vid konstakademin
där från 1824. — D. är den
konstnärlige upptäckaren av den norska
naturen och grundläggaren av
Norges nationella målarkonst, 2529,
2530 B.
Dahl, Michael (trol. 1659—1743),
svensk porträttmålare, lärjunge till
Ehrenstrahl, kom 1682 till London
och bosatte sig definitivt där efter
studieresor till Paris 1685—89, blev
högt uppskattad och mycket
anlitad av kungahuset, adeln och den
lärda världen.
Dahlak, ögrupp i s. Röda havet
utanför Eritrea, 1 000 km2, 2 500 inv.
Dahlbeck, Eva (f. 8/3 1920),
skådespelerska. Började som kontorist i
Socialstyrelsen, kom via Terserus’
och Dramatens elevskolor till
Dramaten, rekommenderades av Lars
Hanson till filmen Rid i natt (1942).
Filmer: Brita i grosshandlarhuset
(1946), Lars Hård (1948), Eva (1948),
Bara en mor (1949), Kvinnors
väntan (1952) och En lektion i kärlek
(1954), 1000.
Dahlberg, Folke (f. 24/2 1912),
för
4088
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
