Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dunnet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DUNNET HEAD
DURKHEIM, EMILE
gos konservatorium sjöng hon på
konserter och i operetter och kom
via Teaterbåten till filmen 1929.
Filmer: Theodora leker med elden
(1936), Min fru har en fästman
(1937), Min favorithustru (1940)
och Anna och kungen av Siarn
(1946).
Durmet Head [dan’it hed’],
Skottlands nordligaste udde.
Dunois [dynoa’], Jean (omkring 1403
—68), greve av D. och Longueville,
fransk krigare, försvarade Orléans
1428—29, då Jeanne d’Arc undsatte
staden, fortsatte efter J :s död
framgångsrikt befrielsekriget mot
engelsmännen.
Dunoyer de Segonzac [dynoaje’ da
sagånssak’], André (f. 1884), fransk
målare, jämte Derain den främste
företrädaren för den nyrealistiska
riktningen på 1920-talet i opposition
mot Matisse-skolan och kubismens
stilisering.
Duns Scotus, Johannes (omkring 1266
—1308), brittisk franciskan. Berömd
teolog och filosof. Riktade en
skarpsinnig kritik mot
medeltidsskolasti-ken och gav teologien nya uppgifter.
Hävdade gudsviljans suveränitet men
tillika människans fria vilja. Tron
är för D. icke en förståndets utan
en viljans sak.
Dunst, minsta sortens hagel (högst
2,2 mm diameter) för jakt på fågel.
Dunstan (d. 988), ärkebiskop av
Canterbury, rikt utrustad personlighet,
ivrade för reform av klosterlivet,
för förbättrad rättsordning,
kyrkomusikens höjande osv.
Helgonförklarad.
Duntrav, se Epilobium.
Duode’cima, ital., intervall
omfattande oktav + kvint (t. ex. c—g1), dvs.
tolv tonsteg från utgångstonen.
Duodecimalsystemet (lat. duod’ecim,
tolv), talsystem byggande på talet
12, äldre än decimalsystemet
(10-systemet). D. kvarlever i t. ex.
dussin, gross m. m., 2411.
Duode’num, lat., tolvfingertarmen.
Duode’s, litet bokformat, där varje
ark vikts till 12 blad, dvs. 24 sidor.
Betyder i dagligt tal fickformat. —
Jfr Ark.
Duode’sfurstendöme, skämtsam
benämning på miniatyrstat, särskilt
om de minsta av de forna tyska
delstaterna.
DuoT, grupp av två toner
motsvarande i tid tre andra.
Duopol’ (lat. och grek., två säljare),
beteckning på en marknadssituation,
där på utbudssidan endast två
inbördes konkurrerande företag
uppträda. Jfr även Oligopol; Monopol.
Dupe’ra, fr., lura, narra.
Dupin [dypäns], André (1782—1865),
fransk advokat och politiker, ivrig
liberal, deputeradekammarens
president under Ludvig Filip 1832—40,
senator under Napoleon III, medlem
av Franska akademin.
Dupleix [dyplä’], Joseph Francois
1697—1763), markis, fransk
kolonialpolitiker. Sökte som
generalguvernör (från 1742) över de franska
besittningarna i Indien befästa och
utvidga det franska väldet där genom
inblandning i de inre striderna. På
grund av rivalitet och bristande
understöd spolierades dock hans stora
framgångar och han måste lämna
fältet fritt för medtävlaren,
engelsmannen Clive, se d. o.
Duplice’ra, lat., fördubbla, dubblera,
mångfaldiga. — Duplikation,
fördubbling. — Duplicering,
mångfaldigande av vanligen maskinskriven
skrift med hjälp av
duplicerings-maskin.
Duplika’t, lat., dubblett; det ena av
två lika lydande exemplar,
avskrift.
Duplika’tor, dupliceringsmaskin,
apparat för mångfaldigande av
hand-eller maskinskrift. Olika typer
finnes, jfr Spritduplikator och Stencil.
Dupont de L’Étang [dypåns’ da [-la-tan«],-] {+la-
tan«],+} Pierre Antoine (1765—1840),
fransk militär. Förde befälet över
de franska trupperna i Spanien 1808
och tvingades till den för det
napoleonska systemet ödesdigra
kapitulationen i Baylen 1808.
Du pont de Nemours [dypåns da [-na-mo’r],-] {+na-
mo’r],+} på 1700-talet från
Frankrike invandrad amerikansk familj.
P. S. Dupont de Nemours jr
grundade 1802 ett krutbruk, som blev
kärnan till det nuvarande familj
e-bolaget (grundat 1915), Du Pont
de Nemours & Co. i Wilmington,
Delaware. Detta är USA:s största
företag inom färg-, läkemedels- och
sprängämnesindustrin, sysselsättande
ca 75 000 personer. Släkten D. har
stora aktieintressen bl. a. i General
Motors, 3646.
Dupré, Jules (1811—89), fransk
landskapsmålare, en av de ledande
målare i Barbizonskolan, utpräglad
luft- och ljusmålare såväl i sina
mera idylliska skildringar som i
sina oväders- och stormmålningar.
Du Puy [dy pyi’], Édouard (omkring
1770—1822), violinist, sångare,
dirigent och kompositör, kom 1793 till
Sverige och var 1793—99
konsertmästare i hovkapellet. Debuterade
1799 som operasångare men tvangs
s. å. av Gustav IV Adolf av
politiska skäl att lämna landet.
Återkom 1810 och var 1812—22 ledare
för hovkapellet. Komponerade bl. a.
sångspelet Ungdom och dårskap.
Duquesne [dykä’n], Abraham (1610—
88), markis, fransk sjöhjälte, i
svensk tjänst under dansk-svenska
kriget 1643—45, ledde senare franska
flottan i krigen mot holländare och
spanjorer 1675—78 samt mot
Bar-baresksta terna.
Dur, tonart med stor ters från
grundtonen räknat, t. ex. i C-dur c—e,
medan c-moll har liten ters, c—ess;
härav bruket att beteckna
durtonarter med stor bokstav och
molltonarter med små, se ovan), 2182.
Dura’bel, varaktig.
Duraluminium, lättmetallegering av
aluminium, koppar och mindre
mängder magnesium, mangan, kisel.
Är härdbar (genom s. k.
åtskilj-ningshärdning) och har i härdat
tillstånd långt större hållfasthet än
vanlig aluminium. Användes särskilt
för flygplanskonstruktioner.
Dura-Europos [do’ra eu’-],
Doura-Europos, forntida stad vid mellersta
Eufrat, anlagd under hellenistisk tid,
under Trajanus romersk
gränsfästning: förstörd på 250-talet e. Kr.
Franska och amerikanska grävningar
på 1920- och 30-talen ha givit
viktiga rön om förbindelsen mellan
orientalisk och hellenistisk kultur.
Du’ra ma’ter, lat., hårda hjärnhinnan.
Durance [dyrans’s], biflod till Rhöne
i s.ö. Frankrike från Cottiska
alperna (Mont Genèvre) till strax nedom
Avignon. Flera stora kraftverk och
bevattningsanläggningar. 305 km
lång.
Du’ra neces’sitas, lat., den hårda
nödvändigheten.
Duran’go, stad i n.v. Mexico, på ö.
sidan av Sierra Madre Occidental.
59 407 inv. 1950. Centrum i ett
gruvdistrikt. Huvudstad i staten
Du-rango (124 000 km2, 628 014 inv. 1950)
är rik på metaller, främst silver.
Durant [djo’arant], William Crapo
(1861—1947), amerikansk
industrimän; övertog 1904 Buicks fabriker,
bildade 1908 General Motors och
1915 Chevroletbolaget. Sedan D.
under depressionen efter första
världskriget förlorat kontrollen över
General Motors, startade han Durant
Motors, vilket upplöstes 1930.
Durativa verb, verb som beteckna en
pågående handling, t. ex. ligga,
sova, i motsats till de momentana
verben, t. ex. stiga upp, vakna.
Duraz’zo (på albanska Dures), stad i
Albanien vid Adriatiska havet, 10 000
inv. (1939). Landets förnämsta
hamn, av modern typ. Romarnas
Dyrrachium var betydande
handelsstad med överfart till Brundisium
(nuvarande Brindisi). Svårt
bomb-skadad under grekisk-italienska
kriget 1940—41.
Durban [do’ban], förr Port Natal,
huvudstad i provinsen Natal,
Sydafrika, vid viken Port Natal,
Sydafrikanska unionens tredje stad.
Livlig hamnstad. I D. har svenska
kyrkan en missionsstation. 496 127
inv. 1951, — 24 K.
Durbar [do’ba], engelsk form av
persisk-indiskt ord Darbar, indisk
furstes audienssal; rådplägning.
Durbet, furstendöme i Inre Mongoliet,
kinesiska prov. Suiyüan, som spelat
en viktig roll i mongolernas
historia.
Durbin [do’bn], Edna Mae (Deanna)
[di’na] (f. 4/12 1922), amerikansk
filmsångerska, sopran. Har gjort sig
allmänt omtyckt för sin
charmfulla röst och sitt sprittande humör,
bl. a. i filmerna Flickorna gör slag
i saken (1936) och Hundra man och
en flicka (1937).
Durchlaucht [dor’chlaocht], ty., Ers
Höghet, tysk furstetitel.
Durga, indisk gudinna. Sivas gemål,
även kallad Kali.
Durham [dar’am]. 1. Grevskap i n.ö.
England vid Nordsjön, mellan Tyne
och Tees. 2 627 km2 med 1 470 000
inv. 1954. Ett av Englands
förnämsta kolgruvedistrikt med stor
kolexport. — 2. Engelsk stad i
grevskapet D. vid Nordsjön. 19 580 inv.
1954. Märklig katedral påbörjad
1093. Slottet, uppfört av Vilhelm
Erövraren, var förr biskopsresidens,
nu universitet, 901 B. — 3. Stad i
Nord-Carolina, USA, n.v. om
Ra-leigh. 71311 inv. 1950. Säte för
Dukes universitet, grundat av J. B.
Duke, som anlade stadens stora
cigarrett- och tobaksfabriker. Mycket
kända voro Duke of
Durham-cigar-retterna på 1880—90-talen.
Durham [dar’am], John George
Lamb-ton, earl of D. (1792—1840), engelsk
whigpolitiker, Earl Greys svärson
och medlem av dennes
reformkabinett 1830—33, generalguvernör i
Ca-nada 1838 och grundläggare av dess
självstyrelse.
Du Rietz, Einar (f. 25/4 1895),
växtgeograf, sedan 1934 professor i
växt-biologi vid Uppsala universitet. Har
särskilt studerat Skandinaviens,
Australiens och Nya Zeelands
kärl-växt-, moss-, lav- och
havsalgvege-tation samt verkat för svenskt
naturskydd.
Du’rio, tropiskt växtsläkte, vars arter
äro ståtliga träd med stora frukter.
D. zibethi’nus, durion, odlas för
sina melonliknande taggiga frukters
skull, som trots sin lukt anses som
stora läckerheter.
Durk, förvaringsrum på krigsfartyg
(t. ex. krutdurk, ammunitionsdurk);
även golv på fartyg.
Durka (ty. durch’gehen, gå igenom),
skena.
Durkheim [dyrkä’m], Emile (1858—
1917), fransk sociolog, banbrytare
inom sin vetenskap. Hävdade det
samhälleliga livets betydelse för
4128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
