Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Düben ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VON DÜBEN, GUSTAF
DYREHAVEN
D. beklädde. Den sistnämnde
skänkte 1733 en ytterst värdefull samling
musikalier till Uppsala
universitetsbibliotek, 3344.
von Düben, Gustaf (1822—92), läkare
och etnolog, professor i anatomi vid
Karolinska institutet 1858—97.
Främst känd för sina studier över
lapparna, bl. a. praktverket
Lappland och lapparne (1873).
Dybladsväxter, Hydrocharita’ceae,
mo-nokotyledon familj av fleråriga
vattenväxter med 3-taliga, vanligen
en-könade blommor, som hava foder
och krona. Svenska släkten: Elo’dea,
Hydroch’aris, Stratio’tes (vattenpest,
dyblad, vattenaloe).
Dybwad, Johanne (f. 1867), norsk
skådespelerska och regissör vid och
en tid chef för Nasjonalteatret i
Oslo. Särskilt känd för sina
tolkningar av Ibsen- och Björnsonroller.
van Dyck [daik], Anthonis (1599—
1641), flamländsk målare, elev till
Rubens, från 1632 verksam i London
som Karl I:s hovmålare. Hämtade
motiv från bibeln och
helgonlegenden, men var främst verksam som
porträttör för konungen och
högadeln. — D. utgår i sin konst från
Rubens, tog även intryck av Tizian,
men är mer elegant raffinerad och
aristokratiskt blodlös, 1006.
van Dyck, Jakob (1567—1631), svensk
ambassadör i Nederländerna 1612—
20. Som burggreve i Göteborg från
1621 utförde han ett viktigt arbete
under stadens grundläggningstid.
Dücker, Carl Gustaf (1663—1732),
greve, fältherre, deltog i Karl XII :s
krig, fånge vid Poltava, sedan
Stenbocks närmaste man, försvarade
Stralsund, blev senare riksråd,
fältmarskalk och president i
krigskollegiet.
D. Y. G. (Den yngre gubben),
fortsättningen på den radikala student
-fören. D. U. G. i Lund, stiftad 1896.
Utgav 1908—16 jämte Laboremus i
Uppsala en populärvetenskaplig
skriftserie, 3127.
Dyggve, sagokonung av
Ynglingaät-ten, son till Domar.
Dygn, den tid jorden behöver för att
rotera ett varv. Då jorden under
denna tid förflyttar sig ett avsevärt
men icke konstant stycke av sin
årliga bana, måste man skilja mellan
st järndygn, konstant och ungefär 23
tim. 56 min. långt, motsvarande
tiden mellan två på varandra
följande meridianpassager av någon
fixst järna, samt soldygn, av
växlande längd, motsvarande tiden mellan
två på varandra följande
meridianpassager av solen (se Tidsekvation),
och slutligen medelsoldygn, konstant
24 tim. långt, motsvarande det sanna
soldygnets genomsnittliga längd.
Våra ur böra av lätt insedda skäl
följa medelsoldygnets timmar.
Dühring, Eugen (1833—1921), tysk
filosof, positivist och en av den
filosofiska materialismens främsta
representanter.
Dykand, se Dykänder.
Dykare, Dytiso’idæ, en familj av
skalbaggarna med 150 arter i
Sverige. De ha platt kropp och sista
benparet ombildat till simredskap.
Vanligast är guldkantad D., svart,
30 mm lång, som lever i
stillastående vatten men under sina
flygturer stundom faller ned på
marken. D. liksom deras larver äro
glupska rovdjur, farliga för
fisk-yngel, 3038 B, 3040.
Dykarklocka, nedtill öppet kärl, i
vilket arbeten utföras på sjöbottnen,
medan den genom en slang
tillförda luften hindrar vattnet från att
intränga, 748.
Dykars juka, caissonsjuka [käsåns’-].
uppkommer, när dykare för hastigt
dragas upp från stort djup (mer än
25 m), orsakas av gasemboli (se
Em’bolus) och yttrar sig i
muskelsmärtor, förlamningar, hörsel- och
synrubbningar och leder ofta till
döden.
Dykdalb, flera sammanbundna, i
sjöbottnen nedslagna pålar, som
användas vid förtöjning o. dyl.
Namnet hänsyftar på duc d’Albe,
hertigen av Alba, som anses ha angivit
konstruktionen.
Dykning (i teknisk bemärkelse), kan
ske med tillhjälp av antingen mjuka
dykarapparater till ett djup, som
vanligen ej överstiger 60 m (om
djupet är mer än 15 m måste
uppstigningen ske långsamt) eller i
tryckfasta s. k. djupdykapparater.
Vid djup av 150 å 200 m låsa sig
lederna på dessa, varför dykningen
i dessa fall ej kan avse annat än
observationer, 748, 749 B.
Dykväst, flytväst med andnings- och
luftreningsapparat.
Dykänder, Fuliguli’næ, en
underfamilj av andfåglarna, igenkännas
lättast på den med egen simhud
försedda baktån. D. ha bred och
klumpig kroppsform, dyka skickligt, leva
av föda ur växt- och djurriket.
Svenska släkten: alfågel,
alförrädare, dykand, ejder, knipa,
svärta-Dylta, bruksegendom i Axbergs
kommun, Örebro län, 12 km n. om
Örebro. Härstammar från 1500-talet,
tillverkade förr svavel, nu rödfärg.
Dyltaån, övre loppet av Arbogaån.
Dymling, ett vanligen osynligt
anordnat, sammanhållande, stavformigt
organ, t. ex. spik, som är spetsig i
båda ändar, eventuellt med en
ansvällning på mitten; träplugg, som
sammanhåller två stockar.
Dymling, Carl Anders (f. 26/3 1898),
radio- och filmman, fil. lic.
Programchef, först i Göteborg, sedan i
Stockholm. Chef för radioteatern
1931—35; riksprogramchef och
verkställande direktör i Radiotjänst till
1944, därpå verkställande direktör i
Svensk Filmindustri.
Dymmelonsdagen, onsdagen i veckan
före påsk, stilla veckan,
dymmel-veckan. Fr. o. m. denna dag hela
påskveckan ut ringdes förr med
trä-kläppar (dymblar) i kyrkklockorna.
Dyn, enheten för kraft i
cgs-syste-met, den kraft som ger massan 1
gram en acceleration av 1 cm per
sekundkvadrat. Enär tyngdkraften
ger en acceleration, som är omkring
981 ggr så stor, motsvarar 1 dyn
tyngden av 0,00102 g, 2410.
Düna, Daugava, Dvina, flod i ö.
Europa, upprinner i s. Valdaj området,
nära Volgas källa, genomflyter
Lettland och utfaller i Rigabukten av
östersjön. 1 024 km lång. Segelbar
från Vitebsk, 863 K.
Dünaburg, Daugavpils, stad i
Lettland vid Düna 20 mil s.ö. om Riga.
45 000 inv. 1935. Hade före första
världskriget ca 110 000 inv. Förr en
viktig fästning, 863 K.
DynamFk (grek. dyn’amis, kraft). —
1. Läran om kroppars rörelse under
inverkan av mekaniska krafter (del
av mekaniken, geo-, hydro- och
aerodynamiken, allt eftersom
materien i rörelse är fast, flytande eller
gasformig), 2291. — 2. Läran om
tonstyrkan. Dynamiska tecken äro
t. ex. p (piano), f (forte) samt
cresc. (crescendo) och dim.
(dimi-nuendo), dvs. resp, avtagande och
tilltagande styrka. — 3. I allmän
betydelse kraft, kraftutveckling.
Dyna’misk, självverkande, energisk.
— Dynamism kallas den
världsåskådning som anser krafternas spel
vara tillvarons grund.
Dynamisk högtalare, högtalare vid
vilken membranet drives av en
spole, som rör sig under inverkan
av talströmmen och av ett
transver-sellt magnetiskt fält från en
elek-tromagnet eller stark
permanent-magnet (vanligen av alnico).
Dynamisk psykologi, beteckning för
de riktningar inom nutida psykologi
som i motsats till den äldre statiska
psykologien ser som sin uppgift att
undersöka förändringarna i psyket
och betraktar dem som resultat av
behovsspänningar dels i kraftfälten
inom individen själv och dels i
kraftfälten mellan individen och
omgivningen. Banbrytare för denna
riktning var Kurt Lewin.
DynamTt, grupp av plastiska
sprängämnen, baserade på en lösning av
nitrocellulosa i nitroglycerin. S. k.
extra-dynamit innehåller dessutom
vissa nitrater och nitrokolväten,
ägnade att reglera
detonationshastig-heten och att öka gasmängden, 48,
2291, 3204.
Dynamitar’d, person som förövar brott
med användande av dynamit eller
andra sprängämnen.
Dyn’amo, ryskt idrottsförbund
(grundat 1923). D. har lokalföreningar
i över 400 samhällen och äger flera
av de största idrottsplatserna. Mest
känd är Dynamo, Moskva, vars
fotbollslag presterade glänsande spel
vid sina turnéer i England 1945 och
Sverige 1947.
Dy’namo-elektriska principen,
principen att låta en likströmsgenerator
magnetisera sig själv.
Dy’namomaskin, förr vanlig
benämning på elektrisk likströmsgenerator.
Dynamome’ter, kraft- eller
tyngdmä-tare. En av de enklaste D. är
fjädervågen.
Dünamün’de, lett. Daugavgriva,
befäst hamn vid Dünas utlopp;
vinterhamn för Riga.
Dynasti’ (grek.), följd av härskare
ur samma ätt; furstehus.
Dynekilen, lång, smal havsvik 6 km
n. om Strömstad, Bohuslän. En
dansk eskader under Tordenskjöld
besegrade här en svensk flottstyrka
1716.
Dyner, långsträckta flygsandskullar,
anhopade av vinden vid sandrika
kuster och i öknar.
Dyngbaggar, Coprophagi’na,
underfamilj av bladhorningar, som lever av
färsk kreatursspillning. Se
Tordy-veln och Pillerbaggen.
Dyngfluga, Scopeu’ma stercora’rium,
fluga med gulaktiga vingar, vars
larver leva på spilJning.
Dyning eller dödsjö, vågrörelse under
vindstilla eller utanför ett område
med stark vind. Sjögång och D.
bruka sammanfattas under
benämningen sj öhävning.
Dünkirchen, det tyska namnet för
Dunkerque.
Dynod, sekundäremitterande elektrod
i ett elektronrör och avsedd för s. k.
elektronmultiplikation. Användes
bl. a. i vissa högkänsliga fotoceller
och i televisionskamerarör.
Dynt, namn på de blåsor, som
binnikemaskens larver bilda i fläsk och
oxkött.
Dynäs, träindustriort i s.
Ångermanland vid Ångermanälven halvvägs
mellan Sollefteå och Härnösand.
Sågverk och trämassefabriker. Med
Väja 2 162 inv. 1951.
Dynäs AB, grundat 1896, driver
sågverk, sulfatfabrik och pappersbruk
vid Väja samt sågverk vid Dynäs.
båda i Västernorrlands län. Antal
anställda ca 700.
Dyrehaven, djurpark vid
Klampen-borg, n. om Köpenhamn vid
Öresund.
4130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
