Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Död ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DÖD
DÖNITZ, KARL
Alexanderplatz (1929, sv. ö. 1934)
skildrat storstadsproletariatet. Hans
senare utveckling har gått i katolsk
riktning, 3570.
Död i biologisk mening inträder, då
livsfunktionerna upphöra. Hos
fler-celliga organismer kunna vissa
celler dö, men organismen som helhet
lever kvar, 756.
Döda fallet, ett förr mäktigt
vattenfall i Indalsälven i Ragunda
kommun, s.ö. Jämtland, torrlagt 7 juni
1796 i samband med den katastrof,
som ägde rum när Magnus Huss
(»Vildhussen») försökte gräva en
flottled och laxränna genom den
grusås, som dämde upp den vid
samma tillfälle avtappade
Ragunda-sjön. Händelsen har litterärt
behandlats i en novell av Per
Hallström, 1897 K.
Döda havet, avloppslös sjö i s.ö.
Palestina, den djupaste delen av
el-Ghor-sänkan, 394 m under
havsytan, 401 m djup, 930 km2. Vattnet
håller 23—25 % salter
(klormagne-sium, koksalt m. fl.), endast där
floder, bl. a. Jordan, utmynna, finnes
något djurliv, 1321 K, 2605.
Dödande av förkommen handling,
t. ex. skuldebrev, växel, bankbok
sker enligt lag 8 april 1927 genom
domstolsbeslut efter
kungörelseförfarande och medför att orättmätig
innehavare av handlingen ej kan
göra någon rätt gällande med stöd
av handlingen.
Dödbränning, upphettning av ett
ämne, exempelvis gips eller kalk, till
så hög temperatur att vissa
egenskaper, som frambringas genom
upphettning till en lägre temperatur,
gå förlorade.
Döderhult, kommun i ö. Småland,
Kalmar län, 5 325 inv. 1954, därav
i Påskallaviks köping 221.
Döderhultaren, namn på den i
Dö-derhults socken födde bildsnidaren
Axel Petersson (1868—1925). Hans i
en summarisk stil och med starkt
utvecklad formkänsla utförda
karikatyrer av djur och typer ur
folklivet, ofta sammanställda i grupper
(t. ex. Bröllop, Begravning,
Bevä-ringsmönstring, Häradsrätt), äro
präglade av en utomordentlig
originell humor och psykologisk
träffsäkerhet, 754, 755 B.
Döderhultsvik, Oskarshamns namn
som köping före 1856.
Dödfrakt utgår för det lastutrymme,
som överenskommits mellan
betraktare och redare men vilket ej tagits
i anspråk.
Dödförklaring, domstols förklaring
efter kungörelseförfarande att
försvunnen person skall anses såsom
död (borgerlig död). Regler givas i
8 kap. lag 9 juni 1933 om
boutredning och arvskifte.
Dödgrävare, Necroph’orus,
skalbagg-släkte av familjen asbaggar, ha
långsträckt kropp, täckvingar kortare än
kroppen, antenner med böjd klubba
i spetsen. — Vanliga dödgrävaren,
N. vespilTo, svart med 2 gulröda
tvärband, nedgräver liken av små
djur, såsom fåglar och möss, och
lägger i dem sina ägg. Den
utkläckta larven äter av den döda
kroppen, tills han är färdig att
förpuppas, 3038 B, 3041.
Dödgång, mått på glappning hos en
rörelsemekanism.
Dödistopografi, markens utformning,
där den består av bottenmorän, som
under istidens slutskede legat under
»död is», dvs. is som icke varit i
rörelse, 1808.
Dödkött eller svallkött, folklig
benämning på sårgranulation (se
Gra-nulation), som i rikt mått
förekom
mer som gråröda knutor vid variga
sår. Verkar hindrande på
sårläkningen och bör etsas bort med lapis.
Dödlighet, siffermässigt uttryck i
be-folkningsstatistiken för proportionen
mellan antalet dödsfall och antalet
kvarlevande under viss tid, vanligen
antalet döda per 1 000 personer på
ett år. Nedgången i dödligheten —
från omkring 30 promille kring år
1800 till omkring 10 promille under
1940-talet — är ett av de mest
framträdande dragen i vårt lands
(liksom flertalet länders)
befolkningsutveckling, 1345 B.
Död- och begravningsbok, en av
kyr-kobokföringsböckerna.
Dödpunkt, de två lägen vid en
vevmekanism, där kolvstången står
stilla. Vid kolvmotorer osv.
användas uttrycken övre och nedre D.,
oavsett om kolvrörelsen sker
vertikalt eller horisontellt.
Dödsattest eller dödsbevis, officiellt
intyg av läkare som utfärdas över
en död. Innehåller bl. a. uppgift
om dödsorsaken.
Dödsbo eller stärbhus, den avlidnes
förmögenhet, innan arvsskifte ägt
rum. D. är särskilt rättssubjekt.
Arvingar och universella
testaments-tagare och i regel även
efterlevande make är dödsbodelägare. Regler
om D:s förvaltning och upplösning
givas i lag 9 juni 1933 om
boutredning och arvskifte, 162.
Dödsboken, den egyptiska
litteraturens viktigaste religiösa
urkunds-samlirig, med varierande texter men
tjänande ett och samma syfte: att
hjälpa den avlidne efter döden fram
till ett frikännande domsslut inför
Osiris, 430 B, 773 B.
Dödsbudet, Blaps mortisa’ga, 30 mm
lång skalbagge, familjen
svartbaggar, med tillspetsade, nedböjda
täckvingar, lever bland sopor och annan
orenlighet, har obehaglig lukt och
ansågs förr, då han visade sig,
bebåda ett snart förestående dödsfall.
Dödsdalen, se Death valley.
Dödsdans (ty. Totentanz, fr. danse
macabre), benämning på
bildframställningar av långdanser med
omväxlande levande och döda,
förekommande i konsten fr. o. m.
1200-talet. Bland berömda
dödsdansframställningar märkas H. Holbein d. y:s
träsnittsserie. I Sverige finns ett
fragment av en dylik i S:t
Petri-kyrkan i Malmö.
Dödsdrift, Freuds term för de
nedrivande, förstörande, aggressiva
tendenser som han i sina senare
skrifter ställde vid sidan av livs- och
sexualdriften. Det är enligt hans
uppfattning kampen mellan dessa
motsatta drifter som bestämmer
människans och kulturens öde.
Dödsjö, detsamma som dyning.
Dödskallefjäril, Acheron’tia at’ropos,
Europas största svärmare, spännvidd
15 cm, sällsynt i Sverige, har på
översidan av den svartaktiga
mel-lankroppen en stor, gulaktig fläck,
som visar teckningen av en
dödskalle. Larven, 125 mm lång, gul,
med 7 v-formiga, blå tecken, lever
av potatis- och morotsblad etc.,
999.
Dödskult, dyrkan av de döda,
framför allt genom offer, antingen på
grund av pietet och för att hjälpa
dem eller för att avvärja deras
återkomst som »dödingar».
Dödsmask, gipsavgjutning av en
avlidens anlete.
Dödsmässa (lat. req’uiem, vila),
katolsk mässa med musik till
åminnelse av de dödas själar. Den
konstanta texten, fördelad på flera
avsnitt, börjar Requiem aeter’nam (den
eviga vilan) och har tonsatts av
bl. a. Mozart och Verdi.
Dödsriket, en i många primitiva
mytologier förekommande plats, dit de
bortgångna anträdde sin färd efter
döden, vanligen sedan man utfört
omsorgsfulla ceremonier och
förberett honom på olika sätt. I den
grekiska myten regerade Hades över
dödsriket.
Dödsstraff, den strängaste strafformen
i flertalet länder, verkställes genom
elektricitet eller gas (USA),
halshuggning (Frankrike m. fl.),
hängning (England), arkebusering
(Sovjet m. fl.) osv. I äldre tid
föregicks vanligen avrättningen av
pin-lig behandling (rådbråkning,
steg-ling, stympning, spöslitning osv.) av
delinkventen. Utomordentligt
grymma och förödmjukande former av
D. praktiserades av tyskarna ännu
under nazismen 1933—45. D. kan
sedan 1921 i Sverige blott avkunnas
då riket är i krig. Kampen för D:s
avskaffande hade före andra
världskriget nått vid anslutning och lett
till D:s upphävande bl. a. i hela
Norden. Återinfördes i samband
med krigsavvecklingen i Danmark
och Norge.
Dödssynder, eller svåra synder, i den
katolska kyrkoläran svårare synder,
som endast kunna sonas i
botsakramentet. Dödssynd uppkommer, då
någon frivilligt och medvetet
syndar i någon väsentlig sak, t. ex.
genom mord, grövre stöld eller
genom att bryta mot den katolska
kyrkans fem bud. — Ej att förväxla
med huvudsynd.
Dödsuret, arter av släktet Ano’bium,
trädgnagarna, skalbaggar, som leva
i trä och vid parningstiden locka på
varandra genom att slå käkarna
eller pannan mot underlaget,
varigenom ett tickande läte uppstår,
som i folktron ansetts förebåda
dödsfall, 1764 B.
Dödvatten, benämning på ett fenomen
som någon gång kan iakttagas på
fartyg med svagt propellermaskineri
vid gång utanför havsvikar. Här
befinner sig ofta ett lager av
färskvatten ovanpå saltvattnet, varvid
gränsytan kan utgöra säte för en
kraftig men uppifrån osynlig
vågrörelse, ägnad att försvåra
propellerns arbete.
Dödvikt (eng. deadweight),
sammanlagda, maximalt tillåtna vikten av
ett fartygs last och dess
bränsleförråd. Förkortning: dw eller dv.
Döende svanen, solodanskomposition,
komponerad för dansösen Anna
Pavlova (1905) av M. Fokin till
musik av C. Saint-Saéns.
Dölehästen, Gudbrandsdalshästen, norsk
lantras av kallblodig typ, mankhöjd
150 cm, vikt högst 600 kg.
Extremiteter kraftiga, hovar hårda, starka.
Säker i bergig terräng, härdig,
förnöjsam, villig. Brun, mörkbrun eller
svart. Liknar den nordsvenska
hästen, till vars uppkomst den
medverkat.
von DölTinger, Ignaz (1799—1890),
bemärkt tysk katolsk teolog,
kyrko-historiker. Bekämpade
ofelbarhets-dogmen och medverkade till
uppkomsten av den s. k.
gammalkatolska rörelsen.
Dömestorp, gods i Halland vid
Hallandsås, tillhörde på 1600-t. ätten
Rosencrantz, senare bl. a. C. A.
Ehrenswärd.
Dönitz, Karl (f. 1891), tysk
sjömili-tär, storamiral (1943). Chef för
U-båtsvapnet och från 1943 för den
tyska krigsmarinen under andra
världskriget, övertog i maj 1945
posten som rikskansler efter Hitler och
genomförde kapitulationen. Arreste-
4132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
