Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Edgren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EDGREN, GUSTAV
EDVARD III
pularitet och voro ej utan
betydelse för Walter Scott. Hennes
berättelser för barn och ungdom
översattes jämte flera av hennes
romaner till svenska.
Edgren, Gustav (f. 1/4 1895),
filmregissör. Verkat som filmregissör
sedan 1922 och gjorde i början en rad
av Fridolf Rhudins lustspel. Under
30-talet införde han nya motiv i
den svenska filmen som i Karl
Fredrik regerar (1934), där Sigurd
Wallén hade en paradroll som
arbetarpolitiker. Bland hans övriga
filmer kan nämnas John Ericson,
segraren vid Hampton Roads (1937),
Katrina (1943) och En svensk tiger
(1948).
Edgärdsmän, mededsmän. I
gammalnordisk rätt hade E. att vid mål
styrka partens ed. Avskaffades i
Sverige 1695.
E’didit, lat., har utgivit.
Edik’t, lat., offentlig kungörelse,
påbud, särskilt den romerska pretorns
till angivande av riktlinjerna för
hans rättsskipning. Samlingen av
pretors edikt blev av betydelse för
romerska rättens utveckling.
EdiT, lat., i Rom benämning på hög
ämbetsman. De fyra kuruliska
edi-lerna övervakade tempel och andra
offentliga byggnader, ombesörjde
offentliga spel, utövade
polismyndighet och svarade för
spannmåls-tillförseln. — Förekommer även vid
svenska universitet, t. ex.
Akademiska föreningens edil i Lund.
Edinburgh [ed’inbara]. Skottlands
huvudstad, invid Firth of Forth.
466 761 inv. 1951. Kulturcentrum
med universitet, högskolor och
årligen återkommande
internationella musikaliska och sceniska
festspel. Katedral från 1100-talet, slott
från 1400-talet, Holyrood Palace, de
skotska kungarnas forna residens,
delvis från 1100-talet. Bryggerier,
boktryckerier, 3076, 3273.
Edinburgh [ed’inbara], Philip
Mount-batten, hertig av E. (f. 1921), son
till prins Andreas av Grekland, g.
1947 med prinsessan Elisabeth,
sedermera drottning av England.
Edinburgh Review [e’dinbara rivjo’],
The E., engelsk liberal tidskrift 1802
—1929, som spelat stor litterär och
politisk roll.
Edirné, turkiskt namn på
Adriano-pel.
Edison [äd’isan], Thomas Alva (1847
—1931), berömd amerikansk
uppfinnare, särskilt känd för sina
bidrag till glödlamps- och
fonograf-teknikens utveckling. E. uppfann
system för duplex- och
kvadrup-lextelegrafering samt en alkalisk
ackumulator strax efter det
svensken Jungner gjort samma
uppfinning, 763, 764 B, 1422, 2783.
Edison-ackumulator, alkalisk
ackumulator av principiellt samma slag
som Jungner-ackumulator och
patentsökt i USA omkring 1900, något
år efter Jungners uppfinning.
Edisoneffekt, det av T. A. Edison
upptäckta fenomenet, att en elektrisk
ström kan bringas att passera ett
vakuum mellan två elektroder om
den negativa elektroden utgöres av
en lysande glödtråd. För denna
effekt fann E. ej någon praktisk
användning, men andra forskare ha
härur utvecklat hela den moderna
radiorörstekniken, 764.
Edisonfattning, den standardiserade
skruvfattningen för bl. a.
glödlampor. Flera storlekar finnas, bl. a.
»dvärg», »normal» och »stor».
Éditeur [edita’r], fr., eng. editor [-[ed’i-ta],-] {+[ed’i-
ta],+} utgivare, förläggare.
Editio’n, lat. edit’io, upplaga, utgåva.
Editio prin’ceps, lat., första (eller
förnämsta) upplagan.
Edlén, Bengt (f. 2/11 1906), fysiker,
professor i Lund från 1944. E. har
utfört omfattande forskningsarbeten
inom spektroskopien, särskilt
rörande högt joniserade atomer.
Resultaten ha haft stor betydelse för
vår förståelse av vissa fenomen i
solatmosfären och solkoronan, 3154.
Edlén, Håkan (f. 12/4 1915), flöjtist,
från 1941 vid Göteborgs
orkesterförening. Har utgivit Flöjtstudier
(1942).
Edlund, Erik (1819—88), fysiker,
professor i fysik vid
Vetenskapsakademien från 1852; ledande
meteoro-log. Till Vetenskapsakademien
donerade han den s. k. Edlundska
fonden, vars avkastning användes
som belöning åt forskare inom de
matematiska, kemiska och fysiska
vetenskaperna.
Edlund, Mårten (f. 15/6 1913),
författare, vars fränt realistiska romaner
och noveller, bl. a. Tag vad Du vill
ha (1944), visa starkt beroende av
Hemingway och andra »hårdkokta»
amerikanska författare.
Edman, Gunnar (f. 1915), författare,
har i romaner och essäer särskilt
lagt an på att belysa religiösa
problem.
Edmonton [ed’monton]. 1. Huvudstad
i Alberta, v. Canada. 159 631 inv.
1951. Viktig järnvägsknut och
handelsort i en rik spannmålsbygd, 579.
— 2. Förstad till London, 100 300
inv. 1954, — 644.
Edmund Järnsida (d. 1016),
anglosaxisk konung, son till Ethelred II,
som han efterträdde 1016. Delade
landet med Knut den store, sedan
han blivit slagen av denne vid
As-sandum.
Edom, i G. T. namn dels på
dalgången med omgivande högländer
mellan Döda havet och Röda havet,
dels på folkèt i E., Seirs barn eller
Esaustammen (edomiter), 2606.
Edqvist, Dagmar (f. 20/4 1903),
författarinna, har skrivit flera
uppskattade romaner, bl. a.:
Kamrathustru (1932), Fallet Ingegerd
Bremssen (1937), Osynliga stängsel
(1944), Musik i mörker (1946) och
Penelope väntar inte (1951).
Ed’red (d. 955), anglosaxisk konung,
under hans regeringstid var
ärkebiskop Dunstan allsmäktig minister.
Edsberg, församling i Lekebergs
kommun i n.v. Närke, Örebro län, 1158
inv. 1954.
Edsbro, församling i Knutby kommun
i n.ö. Uppland, Stockholms län, 1150
inv. 1954.
Edsbyn, by i Ovanåkers kommun,
Hälsingland, vid Voxnan. 3 323 inv.
1954. Skid- och möbelfrabriker,
1516 K.
Edschmid [e’tsjmit], Kasimir,
egentligen Eduard Schmid (f. 1890),
tysk expressionistisk författare,
som bl. a. skrivit talrika
reseskildringar.
Edsele, församling i Ramsele kommun
i v. Ångermanland, Västernorrlands
län, 1 730 inv. 1954.
Edsele, socken i Västernorrlands län,
kraftverk vid ödsgfirdsforsen i
Fax-älven, 4 mil n.v. om Sollefteå.
Kraftverket, som ger ca 15 000 kW,
tillhör Kramfors ab.
Edsforsen. 1. Kraftverk i Klarälven,
utbyggt 1948 till 15 000 kW. Tillhör
Uddeholms ab. — 2. Kraftverk i
Ångermanälven, 55 000 kW. Tillhör
Graninge verkens ab.
Edsförbundet, Schweiziska E.,
detsamma som Schweiz.
Edshult, församling i Höreda kommun
i n.ö. Småland, Jönköpings län, 504
inv. 1954.
Edshultshall, municipalsamhälle och
fiskläge på v. kusten av Orust,
Bohuslän, 175 inv. 1954.
Edsken, nedlagt bruk med masugn i
Hofors socken, Gästrikland. Här
ut-experimenterade G. F. Göransson
1858 bessemermetoden i Sverige,
1517.
Edsleskog, församling i Tössbo
kommun i n.ö. Dalsland, Älvsborgs län,
538 inv. 1954.
Edström, Sigfrid (f. 21/11 1870),
industriledare och idrottsledare, 1903
—33 direktör i ASEA.
Arbetsgivareföreningens ordförande 1931—43 och
ordförande i internationella
handelskammaren 1939—44. Stiftare av och
vice ordf, i Riksidrottsförbundet
1913—40, stiftare av och ordf, i
internationella idrottsförbundet 1913
—46 (hederspresident på livstid),
president i internationella
olympiska kommittén 1946—52, — 163, 1204,
1701 B.
Edsvalla, industriort i s.v. Värmland
vid Norsälven. 1014 inv. 1951.
Sulfit- och sulfitspritfabrik, förr
järnbruk.
Edsviken, vik av Saltsjön, n. onj
Stockholm, står i förbindelse med
Lilla Värtan vid Stocksund. Vid
E. äro åtskilliga villasamhällen
belägna, bl. a. Tureberg, 2363.
Edsvära, församling i Kvänums
kommun i n. Västergötland, Skaraborgs
län, 720 inv. 1954.
Edsöre (fornsv., edgång), den ed, som
konungen och landets stormän
enligt den medeltida
rikslagstiftning-en hade att avlägga, till skydd och
försvar av den allmänna friden.
Edsöresbrott, brott mot konungens
edsöre, dvs. mot den frid som
denne genom sitt edsöre förpliktat sig
att skydda.
Edsöreslagar, de medeltida fridslagar,
som konungen genom ed lovat att
skydda. De första E. voro Birger
Jarls och Magnus Ladulås lagar om
hemfrid, kyrkofrid, tingsfrid och
kvinnofrid.
Edukatio’n, lat., uppfostran.
E-dur, tonart, förtecknad med 4 kors
(för f, c, g och d). Parallelltonart
är ciss-moll.
Edvall, Allan (f. 1923), skådespelare.
Började med teaterstudier 1946 och
har sedan med växande framgång
uppträtt på Riksteatern och vid
Dramaten. E. har även debuterat
som författare.
Edward Bekännaren (d. 1066), den
siste anglosaxiske konungen. Vald
till konung 1042, använde
normandiska adelsmän i förvaltningen,
stred mot anglosaxiska stormän
(kanoniserades 1161), 3280.
Edward den äldre (d. 924),
anglosaxisk konung, efterträdde 911 sin
fader Alfred den store, vars kamp
mot nordborna han fullföljde.
Edward Martyren (d. 978),
anglosaxisk konung 975 efter fadern
Ed-gara. Mördades. Engelskt
folkhelgon.
Edvard I (1239—1307), konung av
England 1272, son till Henrik III,
kraftfull yttre och inre politik, slog vakt
om rättsväsendet. Erövrade Wales,
och efter slaget vid Dunbar 1296 och
Falkirk 1298 underlade han sig för
en tid även Skottland.
Edvard II (1284—1327), konung av
England 1307, son till Edvard I,
förlorade Skottland efter nederlaget
vid Bannockburn 1314, ledd av
stormännen, tvangs abdikera 1327.
Mördad.
Edvard III (1312—77), konung av
England 1327, son till Edvard II, stred
mot Skottland, hade stora
framgångar under hundraårskriget i
Frankrike (flottsegem vid Sluys 1340
16—507033 VIII
4137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
