Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Endogami ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENDOGAMI
ENGELSKA CUPEN
Endogami’, ingifte inom en stam, släkt
e. dyl. — Motsats: exogami.
Endoge’n, grek., uppkommen av inre
orsaker; i geologin om förändringar
vid jordytan beroende på krafter i
jordens inre, 1374, 3011.
Endokardi’t, inflammation i den inre
hjärthinnan. — E. len’ta, långsamt
förlöpande, allvarlig inflammation.
— E. ulcero’sa, svårartad
inflammation, som med samma symtom som
allmän blodförgiftning ofta leder
till döden. — E. verruco’sa,
godartad form som kan uppträda vid
ledgångsreumatism, scharlakansfeber
m. m. Medför vårtliknande
pålag-ringar på hjärtklaffama och är
vanligen orsak till de s. k. klaff-felen.
Endokardium, lat., den inre
hjärthinnan.
Endokri’na körtlar, inre sekretionens
organ, se Inre sekretionen, 1650.
Endolymfa, vätska, som utfyller
hinnlabyrintens gångar i innerörat, 3868.
Endometri’t, inflammation i
livmoderslemhinnan.
Endoplas’ma, se Ektoplasma.
En-Dor, forntida ort s. om Tabor nära
Jisreelslätten i n. Palestina,
hemvist för en av Saul rådfrågad
ande-besvärjerska (1 Sam. 28).
Endoskop, instrument, försett med
speglar och lampor, avsett att
införas i halsen, ändtarmen o. dyl.
vid medicinsk undersökning, 2776.
Endosperm’, frövita, se d. o.
Endossement [ansdåsmans], fr., se
In-dossament.
EndoteT, epitel, som bekläder hjärtats
blod- och lymfkärlens,
hjärnhin-nornas och de stora kroppshålomas
insida.
Endo ter’mi sk förening, kemisk
förening, som bildas under upptagande
av värme. — Motsats: exotermisk
förening.
Endozo’isk spridning av en växtart
innebär, att dess frön äro så
beskaffade, att de förmå passera en
tarmkanal utan att förlora
grobarheten. Se Spridningsbiologi.
Endre, församling i Romaklosters
kommun på mellersta Gotland, 310
inv. 1954, med romansk kyrka från
1100-talet, 1403.
Endym’ion, i den grekiska mytologin
en bildskön yngling som av
mångudinnan Selene försänktes i sömn för
att hon ostörd skulle få kyssa
honom. E. framställes ofta i konsten
såsom en sovande yngling. Motivet
har vackert gestaltats av Stagnelius
i hans dikt Endymion.
Ene’as, se Aeneas.
Enebyberg, förutvarande
municipal-samhälle och villastad i Danderyds
köping, Stockholms län, n. om
Stockholm vid Roslagsbanan.
En effet [anKneffä’], fr., i själva verket.
Eneoli’tisk tid, benämning på
förhistorisk period mellan yngre stenåldern
och bronsåldern. Kännetecknas av
kopparns användning till vapen och
verktyg jämte stenen.
Energeti’k, den naturfilosofiska
åskådning, som hävdade att verklighetens
väsen var energi snarare än
»materia». Den mest kände
representanten för energetiken var tysken W.
Ostwald (1853—1932). Denna
åskådning har bl. a. genom Einstein
gjorts mer eller mindre meningslös.
Energi [-sji’] (från grek. er’gon,
kraft). 1. Ihärdighet, handlingskraft.
— 2. Naturvet., detsamma som
arbetsmängd (ej arbetsförmåga!). E.
mätes härvid i cal, kpm, kWh eller
erg. Varje E.-mängd kan skrivas
som produkten av två faktorer, t. ex.
kraft X väg eller temperatur X
en-tropi, 4, 826.
Energiprincipen innebär att energi helt
eller delvis kan omvandlas från en
form till en annan men att
totalmängden är konstant, dvs. att
energi varken kan skapas eller förintas.
Denna sats uttalades först av tysken
R. Mayer (1842) och innebär bl. a.
att ett »perpetuum mobile» är
omöjligt. Satsen har fördjupats av
Ein-stein i anslutning till dennes teori
att materia kan omvandlas till energi
och omvänt, 1258.
Ener’gisk, om en person som är
uthållig, verksam, viljekraftig.
Eneroth, Olof (1825—81), skriftställare,
trädgårdsodlare. Banbrytare inom
svensk trädgårdskonst. Bekant för
sina originella av Ling påverkade
pedagogiska idéer, som bl. a. ledde
till en donation till Stockholms
högskola för upprättande av en
professur i »läran om sambandet mellan
människans sedliga och fysiska
natur med särskild hänsyn till det
uppväxande släktets uppfostran till
andlig och kroppslig hälsa». Efter
mångåriga tolkningstvister
upprättades 1935 den Enerothska
professuren i pedagogik och psykologi, vars
förste innehavare blev David Katz.
Enerve’ra, lat., göra nervös, oroa.
Enes’cu, Georges (f. 19/8 1881),
rumänsk tonsättare och violinist,
sedan 1948 verksam som pedagog i
New York. Av hans verk märkas
fyra symfonier, två rumänska
rap-sodier, kammarmusik o. a.
En face [ansfas’], fr., framifrån.
En famille [an« fami’j], fr., i
familjekretsen, i vardagslag.
Enfant [anKfans’], fr., bam. — E. gåté
[gate’J, bortskämt barn, kelgris. —
E. perdu [perdy’], »förlorat» barn,
»svart får». — E. prodigue [prådig’],
»den förlorade sonen». — E. terrible
[täribl’], »förskräckligt bam», en
som finner nöje i att chockera;
inom politiken en som vägrar att
underkasta sig partidisciplinen.
Enfantin [a^a^tä11^], Prosper (1796
—1864) fransk affärsman och
socialfilosof, Saint-Simons lärjunge,
förespråkare för »den fria
kärleken».
Enfield [en’fild], stad i Middlesex
i s.ö. England strax n. om London,
109 200 inv. 1954. Gevärsfaktori.
Enfin [ansfäns], fr., äntligen, slutligen.
Eng, Helga (f. 1875), norsk psykolog
och pedagog, innehavare av den
första professuren i pedagogik vid
Oslo universitet. Har bl. a. utgivit
Abstrakte begreper i barnets tanke
og tal (1912), Barnetegning (1926)
och Rolv Rimes dagbok (1935).
Engadi’n, dal i Graubünden, Schweiz,
berömd turisttrakt. Medelpunkt S:t
Moritz.
Engagera [ansgasje’ra], fr., anställa,
förplikta. — Engagement [mang’],
anställning.
En garde [ans gard’] (fr., på vakt),
kommandoord vid fäktning, varvid
fäktama inta en ställning lämplig
för både anfall och försvar.
Engberg, Arthur (1888—1944),
socialdemokratisk politiker och publicist.
Chefredaktör för Arbetet i Malmö
1918—24 och för
Social-Demokra-ten 1924—32, ecklesiastikminister
1932—39 med undantag för
sommaren 1936. Som sådan tog E. bl. a.
initiativ till lösning av
extralärar-problemet, reformering av
folkundervisningen, psalmboksfrågans
lösning och upprättande av riksteatern.
E. utnämndes 1940 till landshövding
i Västemorrlands län, 2712, 2750.
Engdahl, Nils (f. 4/11 1898),
annonschef i Idrottsbladet, var 1918—26
Sveriges bästa allroundsprinter med
17 SM, bronsmedalj på 400 m vid
OS 1920 och silvermedalj i stafett
4 X 400 m 1924 — 1280.
En Gedi, i Gamla Testamentet
omtalad oas vid v. stranden av Döda
havet.
Engel, Arthur (f. 17/9 1900),
generaldirektör och chef för
medicinalstyrelsen sedan 1952. Har utgivit ett
50-tal skrifter inom den
internationella medicinens område.
Engel, Johan Carl Ludvig (1778—1840),
finländsk arkitekt av tysk börd,
född i Berlin och utbildad i den
tyska nyklassicismen. Kom efter
verksamhet i Reval och Petersburg
till Helsingfors och blev 1824 chef
för intendentkontoret där. Hans
förnämsta insats är omdaningen av
Helsingfors från småstad till
storstad. Huvudpunkten i denna
anläggning är Stortorget. Bland de av
honom uppförda
monumentalbyggna-dema märkas Senatshuset,
Universitetet, Universitetsbiblioteket,
Obser-vatoriet, Nikolaikyrkan samt
Storkyrkan, 964, 1587 B.
Engelberg [-bärk], kurort och
vinter-sportplats i Unterwalden i
mellersta Schweiz, ca 3 400 inv.
Engelbrechtdivisionen, tyskt
truppförband om 18 000 man, som juni—juli
1941 med svenskt medgivande
transiterades genom Sverige för att
sättas in på den finska fronten mot
Ryssland.
Engelbrekt, församling i Stockholm
på övre Norrmalm. 26 464 inv. 1954.
Kyrkan uppförd 1910—14 av L. I.
Wahlman.
Engelbrekt Engelbrektsson (d. 1436),
folkledare, frihetshjälte,
rikshövits-man, bergsman, ombud för
dalkarlarna vid deras klagomål inför
fogden Jösse Eriksson och konung Erik,
igångsatte sommaren 1434 ett
uppror och befriade landet. Vald till
rikshövitsman 1435 slöt han fred
med lybeckarna. Igångsatte 1436 en
ny folkresning men mördades s. å.
på en holme i Hjälmaren av
Magnus Bengtsson (Natt och Dag), 828,
829 B, 3270.
Engelbrektsholmen, liten ö i
Hjälmaren mitt emot Göksholm i Närke,
där Engelbrekt Engelbrektsson
mördades 1436.
Engelbrektskrönikan, det äldre partiet
av den s. k. Karlskrönikan.
Behandlar i folklig anda tiden 1389—1436.
Enligt en hypotes skulle författaren
vara den tyskfödde skrivaren Johan
Fredebem.
Engelbrektskyrkan, kyrka i
Engel-brekts församling i Stockholm,
uppförd 1910—14 efter ritningar av prof.
L. I. Wahlman. Kyrkan är ett starkt
personligt byggnadsverk, ett av de
främsta inom den
nationalroman-tiska arkitekturen. Dess interiör är
smyckad med freskomålningar av
O. Hjortzberg.
Engelholms Tidning, högertidning i
Ängelholm, grundad 1867. Ansvarig
utgivare sedan 1928 T. S. Jansson
(f. 1886).
En’gels, före 1932 Pokrovsk’, stad vid
mellersta Volga mitt emot Saratov,
Sovjetunionen, 73 000 inv. 1939.
Engels, Friedrich (1820—95), tysk
socialist och författare. Anses jämte
Marx såsom socialismens
vetenskapliga grundläggare och författade
med denne det kommunistiska
manifestet 1847. Var efter 1870 bosatt
i London. (Kommunistisk katekes,
1918, Socialismens utveckling från
utopi till vetenskap, 2 uppl. 1926,
Tvska bondekriget, 2 uppl. 1927),
126, 2031, 2267, 3124, 3134.
Engelska cupen, fotbollspris, uppsatt
1871 för en utslagningstävling
mellan de främsta engelska lagen. Den
första cupen stals 1895 och har ej
återfunnits, den andra skänktes
1911 till fotbollförbundets president,
4J54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
