Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Europeiska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EUROPEISKA BETALNINGSUNIONEN
EVATT, HERBERT
Churchlll gjort sig till talesman för
E. inom FN :s ram. En inofficiell
konferens om bildande av E. hölls
i Haag 1948 med 800 deltagare från
16 nationer, varvid antogs en
politisk, en ekonomisk och en
kulturell resolution. Man krävde
inkallande av en europeisk församling
för förberedande av en union samt
uttalade önskemål om upphävande
av tullskrankorna och större
ekonomisk gemenskap. Vid en kongress
i Bryssel 1949 bildades ett
internationellt råd. E. har mer än någon
annan faktor bidragit till
Europarådets bildande, jfr ovan.
Europeiska betalningsunionen, förk.
EPU, tillkom 1950 på initiativ av
OEEC (se d. o.). E:s syfte är att
bidraga till en liberalisering av
handeln inom Europa genom att
möjliggöra för medlemmarna att
använda inkomsterna från ett
exportöverskott gentemot ett land till att
täcka underskott gentemot ett
annat. Den betalningsclearing, på
vilken E. bygger, ombesörj es av
Internationella regleringsbanken (se
d. o.), som gör månatliga
avräkningar och fastställer medlemsstaternas
ställning inom E. Länder som
totalt sett uppvisa underskott i sin
handel beviljas kredit enligt ett
speciellt kvotsystem, och
överskotts-länder är på motsvarande sätt
skyldiga att lämna en del av sina
överskott som kredit till unionen. E :s
eget kapital, 350 milj, dollar, har
tillskjutits av USA. E. är
underordnad OEEC.
Europeiska försvarsgemenskapen, en
planerad organisation för militärt
samarbete mellan Frankrike, Italien,
Västtyskland, Belgien, Holland och
Luxemburg. Fördraget om E., som
främst tillkommit för att
genomföra en västtysk upprustning inom
ramen för en betryggande kontroll,
undertecknades i maj 1952. På
grund av växande motstånd i
Frankrike kom organisationen
aldrig till stånd, och fördraget
förkastades definitivt av franska
nationalförsamlingen den 30 aug. 1954.
Europeiska kol- och stålunionen, en
sammanslutning av Belgien,
Frankrike, Holland, Italien, Luxemburg
och Västtyskland med syfte att
upprätta en gemensam marknad för kol
och stål. Fördraget om E.
undertecknades i april 1951, och
organisationen började fungera 1952. E:s
viktigaste organ är den höga
myndigheten med verkställande
befogenheter, den parlamentariska
församlingen och ministerrådet.
Europi’der, detsamma som vita rasen.
Euro’pium, kemiskt element
tillhörande de sällsynta j ordartsmetallerna,
kemiskt tecken Eu, atomvikt 152,2,
atomnummer 63, — 207, 217.
Euro’tas, nu Iri, flod i Lakonien, vid
vilken Sparta ligger, s. Peloponnesos,
Grekland.
Eu’rus, lat., grek, euvros; namn på
östanvinden i den grekiska
mytologien.
Eurybi’ades, den spartanske
överbefälhavaren i slaget vid Salamis 480
f. Kr.
Euryp’terus, fossilt, paleozoiskt
led-dj urssläkte med 25 kända arter, som
förr hänfördes till Gigantost’raca
men numera till Arachnomor’pha,
vilket antyder sannolik släktskap
med spindeldjuren.
Euryso’m, detsamma som pyknisk.
Eurys’teus, grekisk sagokung i
Myke-ne, på vars befallning Herakles
utförde sina tolv storverk.
Euseb’ios (omkring 275—340), biskop
av Cæsarea, skrev bl. a. en
kyrko
historia, den första i sitt slag och
av betydande värde.
Euspong’ia officina’lis, se Tvättsvamp.
Eusta’chiska röret förbinder
mellan-örat med svalget och reglerar
lufttrycket i trumhålan.
Eusta’tiska rörelser, förändringar i
havsytans allmänna nivå, som göra
sig gällande över hela jorden i
motsats till de epirogenetiska och
orogenetiska rörelserna i själva
jordskorpan, 1809.
Eutektisk blandning (grek., evtektos’,
lättsmält), blandning av flera
ämnen så avpassad att smältpunkten
blir den lägsta möjliga.
Euter’pe, i den grekiska myten en av
de nio muserna, musikens gudinna.
1430.
Euter’pe, finlandssvensk litterär
tidskrift (1901—05), som spelat stor
roll i landets kulturliv. Den utgavs
bl. a. av G. Castrén, B. Gripenberg,
R. Lagerborg, W. Söderhjelm och
E. Zilliacus.
Euthanasi’ (grek. evtanasi’a, lätt död),
smärtfri död. Även om de av läkare
företagna åtgärderna för att göra
döden så smärtfri som möjligt för
en obotligt sjuk.
Eutin [åjti’n], stad i
Schleswig-Hol-stein, n. Tyskland, 30 km n. om
Lübeck, 19 100 inv. 1950. Turistort i
»Holsteinska Schweiz».
Eutro’f (grek., välnärd) kallas en
växt, som växer i mineralsaltrik
jordmån. — Eutroft benämnes även
vatten i sjöar, som mottaga
tillflöde från näringsrik jord i
omgivningen.
Eutrop’ius, romersk historieskrivare pä
300-talet e. Kr., författare till en
opartisk och under medeltiden
mycket läst översikt av Roms historia.
Euwe [ö’va], Max (f. 1901), holländsk
schackspelare (världsmästare 1935—
37).
eV, förkortning för elektronvolt.
Eva, hebr., liv eller livgivande, enligt
1 Mos. 3:20 människosläktets
stammoder. Utom i 1 Mos. nämnd i
bibeln blott i 2 Kor. 11:3 och 1 Tim.
2:13.
Evakuering (lat. evacua’re, tömma),
utrymning. Term i civilförsvaret,
avseende civilbefolkningens
utrymning av platser, som väntas bli
utsatta för angrepp. — Evakue’ra,
uttömma, utrymma, alstra vakuum.
1. Ewald, Herman Frederik (1821—
1908), dansk författare, känd för
sina historiska romaner, bl. a.
Svenskerne paa Kronborg (1867,
sv. ö. 1871).
2. Ewald, Carl (1856—1908), son till
H. F. E., dansk författare, en av
den naturalistiska skolans mest
produktiva. Har utgivit noveller,
romaner och sagor.
3. Ewald, Jesper (f. 1893), son till
C. E., dansk författare och
översättare. Har främst utgivit biografier
samt romaner och noveller med
motiv från Köpenhamn.
Ewald, Johannes (1743—81), dansk
författare, den främste
representanten för förromantiken i Danmark.
Mest bekant är hans sångspel
Fis-keme, i vilket danska kungssången
(Kong Christian stod ved höjen
Mast) är inlagd. Mycket intressant
är också hans självbiografi, 673.
Ewalds droppar innehålla morfin,
kokain och atropin. Användas mot
magsmärtor och svåra kräkningar.
Ewalds provfrukost,
undersökningsmetod för bestämning av
digestions-arbetet.
Evalve’ra, omräkna en mynt-,
mått-eller viktsort till annan sort.
Evangeliebok, benämning på svenska
kyrkans textbok för kyrkobruk.
Senaste E. stadfäst 1942.
Evangelise’ra, förkunna eller utbreda
kristendomen. — Evangelisation,
förkunnandet av evangelium.
Evangeliska brödraförsamlingen, den
av greve von Zinzendorf skapade
religiösa rörelsen, i Sverige vanligen
kallad herrnhutism.
Evangeliska fosterlandsstiftelsen, en
år 1856 bildad sammanslutning av
präster och lekmän, berörda av den
väckelse, som framväxte omkring
C. O. Rosenius. E. utför en
omfattande verksamhet för yttre och inre
mission och sjömansvård, har eget
bokförlag, utbildar predikanter och
missionärer (Johannelund och
Haga-berg) samt äger Nyåkers
folkhögskola.
Evangeliska unionen eller
protestantiska unionen. 1. År 1608 bildat
protestantiskt militärförbund under
ledning av kurfursten av Pfalz. E.
upplöstes vid trettioåriga krigets
utbrott. — 2. Federativ samordning
mellan lutherska och reformerta
kyrkor i Tyskland från 1830.
Evangelisk-lutherska kyrkan, se
Lutheraner.
Evangelist’, grek., förkunnare av
glädjebudskap. — I Nya Testamentet
detsamma som missionerande
predikant (Ef. 4: 11) vilken betydelse
ordet E. alltjämt har inom de
frikyrkliga samfunden. — E. blev
tidigt beteckning för författarna till
de fyra evangelierna. De avbildas
symboliskt som människa (Matteus),
lejon (Markus), oxe (Lukas) och
örn (Johannes).
Evange’lium (lat. evangel’ium, grek.
evangeTion, glatt budskap),
budskapet om frälsningen genom Kristus,
från 200-talets början bruklig
benämning på de skrifter i N. T., som
skildra Jesu liv och verksamhet.
Den ursprungliga betydelsen
fortlevde dock och E. har särskilt
genom Augustinus och Luther
kommit att framstå som en motsats till
lagen.
Evans [ev’ans], Herbert Mc Lean (f.
1882), amerikansk läkare;
upptäckare av E-vitaminet och av hormon,
som möjliggör hindrande av
dvärg-växt, 1651.
1. Evans [ev’ans], sir John (1823—1908),
engelsk arkeolog och numismatiker;
framstående kännare av Englands
sten- och bronsålder, över vilka
han utgivit banbrytande arbeten.
2. Evans, sir Arthur (1851—1941), son
till John E., engelsk arkeolog, mest
känd för sina epokgörande
forskningar på Kreta, i synnerhet genom
utgrävningen av palatset i Knossos,
varigenom den egeiska kulturens
grunder klarlades, 143, 766.
Evans, Mary Ann, se Eliot, George.
Evans [ev’ans], Oliver (1755—1819),
amerikansk mekaniker, en av
ång-maskinsteknikens banbrytare. E.
ombildade Watts ångmaskin till en
kompakt och för fordon lämpad
maskin, bl. a. genom att konstruera
ångpannor avsedda för övertryck.
Evanston [ev’onstan], stad i Illinois,
USA, vid Michigan, n. förstad till
Chicago, 73 641 inv. 1950.
Universitet.
Evans ville [ev’ansvil], stad i Indiana,
USA, vid Ohio. 128 636 inv. 1950.
Stor industri, jäm, maskiner, tobak.
Evaporatio’n (lat., vapor, ånga),
ång-bildning särsk. genom avdunstning.
— Evaporator, ångbildare,
köldgenerator (i kyImaskiner).
Evasio’n, lat., undanflykt, rymning. —
Evasi’v, undflyende.
Evatt [e’vot], Herbert (f. 1894),
australisk arbetarpolitiker och jurist,
i8—507033 VIII
4169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
