Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fockmast ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOCKMAST
FOLIO
det stag, som utgår från fartygets
stäv.
Fockmast, förmast, förliga masten på
ett fartyg med två eller flera
master. På ett tvåmastat fartyg, där
denna mast är högst, kallas den
hellre stormast.
Focsani [fåksja’ni], stad i Rumänien,
70 km n.v. om Galati, 38 000 inv.
1941, förstördes av en jordbävning
1940.
Foc’us, fo’kus (lat., foc’us, eldstad),
brännpunkt hos en lins eller kupig
spegel, 1990.
Foderbeta, se Beta.
Fodercellulosa, kemisk pappersmassa,
som uppblandats med melass m. m.
Foderenhet, ett begrepp som införts
för att beräkna fodermedels värde.
Sedan 1915 gäller i Skandinavien,
att fodervärdet hos 1 kg normalt
korn = 1 foderenhet, fe (sk).
Axelssons foderenhetsberäkning grundar
sig på fodermedlens innehåll av
omsättbar energi och har erhållit
tre olika foderenheter, nämligen för
idisslare, fe (i), svin, fe (s), och
höns, fe (h).
Foderfosfat, kalcium- eller
natriumfosfat, avsett att tillsättas till
kreatursfoder för ökning av dettas
kalk-och fosforhalt.
Foderjäst, torkade jästsvampar som
användas till kreatursfoder.
Foderkakor, i regel lika med
oljeka-kor, som användas såsom kraftfoder
till djur.
Foderkål, fodermärgkål, bladkål,
grönkål, Bras’sica olera’cea, var.
aceph’-ala, den minst avvikande av de 122
olera’ceaformerna, har förlängd
stjälk och utbredda blad. Höjd 1
m, undantagsvis 5 m (Jerseykål),
1061.
Fodermarsk, stallkarl, som handhar
hästarnas utfodring och skötsel.
Fodermedel, husdjurens födoämnen,
havre, blandsäd, hö, blast,
rotfrukter, skummjölk, kärnmjölk, vassla,
betmassa, sockersnitsel, melass,
potatisriv, glutenfoder, drav, drank,
maltgroddar, kli, mjöl, oljekakor,
kött-, blod- och benmjöl, fiskmjöl,
cellulosafoder och foderjäst. —
Värdet av ett F. betingas i första hand
av dess halt av smältbar äggvita
och dess vitaminhalt, därnäst av
dess förbränningsvärde. F. skall
vara lättuggat och aptitligt, 1061.
Fodersockerbeta, foderbeta, Be’ta
vul-ga’ris eras’sa arven’sis, en form av
sockerbetan med lägre sockerhalt,
som kan odlas längre mot norr och
är ett utmärkt fodermedel. Odlingen
är arbetskrävande, emedan
gallringen måste ske för hand.
Fodersäd är dels stråsäd och trindsäd,
som odlats till husdjursföda, mest
havre, korn och ärter, dels annan
spannmål, som på grund av låg
kvalitet eller av andra orsaker ej
fått avsättning som människoföda.
Foderstat. Genom beräkning av varje
djurs näringsbehov uppgöres av de
tillgängliga fodermedlen en
foderstat. Det är dålig ekonomi att
ut-fodra en högmjölkande ko, en
arbetshäst och ett får på samma sätt,
eftersom de ha olika behov, såväl
beträffande födans kvantitet som
dess kemiska sammansättning. Vid
beräkningen ser man till att balans
erhålles mellan foderransonens
energimängd (antalet foderenheter)
och protein-, mineralämnes- och
vitaminhalten. Växttrådsprocenten
och koncentrationsgraden beräknas
också.
Fodervärde, se Fodermedel.
Foderväxter, se Fodermedel.
Foedera’ti (lat., foedus, förbund), i
fornromersk rätt namn på med
ro
marna förbundna främmande,
vanligen barbariska folk.
Fog, Mogens (f. 1904), dansk läkare
och politiker, professor i neurologi
i Köpenhamn, under ockupationen
en av den danska frihetsrörelsens
ledare, kommunist.
Fog, skarv; mellanrum mellan stenar
i en mur. En horisontell F. kallas
härvid liggfog, en vertikal F.
benämnes stötfog.
Fog [fåg’]( eng., dimma.
Fogazzaro [f ågatsa’rå], Antonio (1842
—1911), italiensk författare. Hans
romaner, t. ex. Il Santo (1905, Ett
helgon, sv. ö. 1907), behandla
tidsproblem och utmärkas av
psykologisk skärpa och formell elegans.
Fogbank, en numera sällan använd
benämning på en lång snickar hy
-vel. Kallas hellre rubank eller
planhy vel.
Fogde (fsv. foghati, från lat.
advoca’-tus) kallades i äldre tid kungens
befallningsmän, som judiciellt och
ekonomiskt förvaltade vissa
områden, s. k. fögderier. Man talade om
härads-, gårds-, slotts- och
bergsfogdar. Kronofogdeämbetet borttogs
1917. I varje län finns fortfarande
en landsfogde.
Fogdö, församling i Vårfruberga
kommun i n. Södermanlands län, 671
inv. 1954.
Fogdön, ö i Mälaren, numera
land-fast, v. om Strängnäsfjärden.
Sundet var ännu på 1700-talet farbart.
Traditionen förlägger Ingjald
111-rådes gravhög till Husby på
Fogdön, 3406.
Fogelberg, Bengt Erland (1786—1854),
bildhuggare, huvudsakligen
verksam i Rom, anslöt sig till Götiska
förbundets strävan att införa de
nordiska myterna i konst och
litteratur. Förutom marmorstoderna
av de nordiska gudarna Oden (1830),
Tor (1844) och Balder (1844) (i
Nationalmuseum) märkas framför
allt statyerna över Birger Jarl och
Karl XIV Johan i Stockholm, 2506 B,
3325.
Fogelfors bruk, ab., grundat 1875,
sågverk och snickerifabrik vid Fågel
-fors, Kalmar län. Tillverkar
monte-ringsfärdiga trähus, dörrar, fönster
m. fl. byggnadssnickerier. Antal
anställda ca 160.
Fogelklou Norlind, Emilia (f. 20/7
1878), pedagog, skriftställarinna, fil.
och teol. kand., 1919—23 lektor vid
seminariet i Kalmar. Har utövat ett
betydelsefullt författarskap
berörande religionsvetenskapliga,
socialetiska, pedagogiska och psykologiska
ämnen samt föreläst, bl. a. i
psykologi och sociologi vid Sthlms
högskola. Bland hennes arbeten märkas
Birgittastudier (1919), James Nayler
(1929), William Penn (1935), Bortom
Birgitta (1941), Arnold (1944),
uppmärksammad biografi över maken
Arnold Norlind samt självbiografin
Barhuvad (1950), 2107.
Fogelqvist, Torsten (1880—1941),
publicist, filosofie hedersdoktor (1927).
Var 1912—18 rektor vid Brunnsviks
folkhögskola och blev efter en
kortare tid som chefredaktör för
Aftontidningen 1919 kulturredaktör i
Dagens Nyheter, där han utövade
stort inflytande genom kritiker och
essäer, burna av en humanistisk
grundsyn och lärdom. Utgivit flera
skrifter, bl. a. Minnen, meningar,
melodier (1930), Svenska och
klassiska utsikter (1940) och biografi
över E. A. Karlfeldt (1940).
Ledamot av Svenska akademien 1931, —
28.
Fogelström, Per Anders (f. 22/8 1917),
författare, har skrivit
uppmärksammade romaner, däribland Sommaren
med Monika (1951, filmad) och I
kvinnoland (1954).
Foggia [fådj’a], italiensk stad i
Apu-lien. 102 818 inv. 1953. Domkyrka
från 1172. Järnvägsknut och
handels centrum, 1813 K.
Fogsvans (ty. Fuchsschwanz,
rävsvans), kort handsåg med brett blad
och handtag i den bredare änden.
Foibos [foi’-], se Febus.
Foinix, se Fenix.
Fokaia [-a’ja], forntida jonisk stad
på Mindre Asiens v. kust, nära
nuvarande Izmir. Moderstad till
Mas-silia (Marseille), 1442 K.
FokaTdistans eller fokaTvidd, (lat.
foc’us, härd), detsamma som
brännvidd, approximativt lika med
avståndet från en linsyta el. kupig
spegelyta till (den närmaste)
brännpunkten.
Foka’linfektion, anhopning av
smittämnen i vissa primära infektions
-härdar, fo’ci, varifrån smittämnena
på lymf- och blodvägarna
överföras till andra vävnader och organ,
varigenom dels nya härdar,
metastaser, dels sjukdomar kunna
upp-stå.
Fokin [få’-], Mihail (1880—1942), rysk
koreograf och dansör, reformerade
den ryska balettkonsten och den
klassiska baletten överhuvud.
Företog jämte hustrun Vera Fokina (f.
1886) flera turnéer i Europa, bl. a.
i Stockholm och hos Djagilev i
Paris, samt i Amerika. Som
koreograf tog F. upp Noverres lära om
baletten som dramatiskt -pantomi
-miskt drama och närmade sig i
viss grad den fria dansen. Baletter:
Armidas paviljong (1907),
Sylfi-derna (1909), Scheherazade (1910),
Petrusjka (1911), 664.
Fo’kis, berglandskap kring Parnassos
vid Korintiska viken, mellersta
Grekland, 1442 K.
Fokker, Anthony Herman Gerard
(1890—1939), holländsk flygplans
-konstruktör, var under kriget 1914
—18 verksam i Tyskland, varefter
han 1919 grundade en
flygplansfab-rik i Amsterdam.
Fo’kus, se Focus.
Fol., förkortning för folio.
Folcke, Nils Magnus (f. 19/8 1891),
författare, mest känd för sin
ungdomligt romantiska diktsamling
Uppsalavår (1916).
Foldenfjord eller Folda. 1. Fjord i
Nordland fylke, Norge, s. om
Vest-fjorden. Delar sig i huvudgrenarna
Nord- och Sörfolda. — 2.
Farvattnet s. om ögruppen Vikna,
Nord-Tröndelag fylke, Norge, med
Fold-fjorden mot n.ö., Namsfjorden mot
s.ö.
Folder, vikt, ohäftad reklamtrycksak.
Fole, församling i Tingstäde kommun
i mellersta Gotlands län, 415 inv.
1954. Medeltida kyrka från
1200-talet.
Folgefonnen, stor glaciär i s.v. Norge,
på halvön mellan Hardangerf j ord
och Sörfjord. 1 653 m hög, 274 km2.
Foliant’ (lat. fol’ium, blad), bok i
folioformat. större bok.
Folie [fåli’], fr., vansinne, dårskap.
Folie’ra. 1. Numrera boksidor så att
i ett uppslag båda sidorna få
samma nummer. — 2. Belägga
spegelglas med tennamalgam.
Folies Bergères [fåli’ bärsjä’r],
varieté på Montmartre i Paris,
grundlagd 1869. I nyare tid bekant för
sina lyxrevyer, 2622.
Foli’nsyra eller bladsyra, ett
B-vita-min, som förekommer i jäst, lever
och njure. Först framställd ur
spenat. Användes såsom läkemedel
mot blodbrist. F. kan numera
framställas syntetiskt, 3707.
FoTio (lat., fol’ium, blad), förkortas
4202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
