Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Forster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORSTER, EDWARD MORGAN
FOSFORSTICKOR
Forster [få’sta], Edward Morgan (f.
1879), engelsk författare, spirituell
och förfinad människoskildrare och
essäist (En färd till Indien 1924,
sv. ö. 1944).
Forstmästare (ty. Forst,
skog),skogs-vårdstjänsteman, som genomgått
skogshögskolans lägre kurs, i rang
mellan jägmästare och skogvaktare.
Utbildningen av forstmästare,
tidigare bedriven vid Skogshögskolan,
är nedlagd sedan 1938.
Forsytesagan [få’sait-], romancykel av
Galsworthy.
Fort, benämning på ytterverk i en
modern fästning eller fristående
permanent befästning. Ofta
insprängt i berg eller uppfört av
betong och inrymmande främst stark
artilleribeväpning med
pansarskydd, 315 B, 1323 B.
Fort [får], Paul (f. 1872), fransk skald,
fick 1912 hederstiteln Prince des
poètes. Större delen av hans
produktion är samlad i Ballades
fran-§aises, som började utges 1897 och
efter 40 år räknade bortåt 40 band.
Fortaleza eller Ceara’, stad i n.ö. Bra-
silien, vid Atlantkusten. 280 084 inv.
1950. Huvudstad i staten Cearå.
Stor export av socker, kaffe m. m.
Flygplats Adjacento, 492, 493 K.
Fort-de-France [få’r-da-frans’s],
huvudstad på Martinique, Västindien,
70 000 inv. 1952. Örlogsbas.
Forte [får’te] (f), ital., musikterm,
starkt.
Fortel (av ty. Vorteil, fördel), för
tryckning använd sättning som kan
sparas och användas för kommande
tryckning. Man säges fortla, när
man utnyttjar dylikt material.
Fortepiano. 1. Italiensk musikterm,
förkortad fp, först starkt, sedan
svagt. — 2. Se Piano.
For’tes fortu’na juv’at, lat., »lyckan
står den djärve bi», citat från
Te-rentius.
Forte’zza, italiensk gränsfästning i
Sydtyrolen vid Isarco, som
behärskar vägarna till Brennerpasset och
genom Pustertal.
Forth [fåb], flod i mellersta
Skottland, som utmynnar i Forthviken.
106 km lång. Genom
Forth-Clyde-kanalen förenad med floden Clyde
och genom Unionkanalen med
Edinburgh.
Forthviken, floden Forths
mynningsvik i mellersta Skottland, skjuter
in ca 80 km från Nordsjön. Vid
Queensferry övertväras den av den
berömda Forthbron, 2 538 m lång,
dubbla järnvägsspår, byggd 1882
—89.
Fortifikatio’nsförvaltningen, ett 1948
inrättat centralt ämbetsverk med
uppgift att handlägga ärenden
rörande försvarets fortifikations- och
byggnadsväsende. F. ersatte
särskilda organ inom de olika
försvarsgrenarna.
Fortifikatio’nskåren, militär
personalkår, som har till uppgift att
planera och utföra vissa byggnads- och
befästningsarbeten. Kårens chef är
inspektör för rikets fästningar.
Fortissimo [fårtis’simå] (ff), ital.,
musikterm: mycket starkt.
For’titer in re, sua’viter in modo, lat.,
kraftigt i sak, milt i sättet.
Fort Knox [få’t nåks], ort i
Kentucky, USA, där Förenta Staternas
guldreserv bevaras i under jordiska
skyddsrum.
Fortner, Wolfgang (f. 1907), tysk
tonsättare, musiklärare i Heidelberg,
Detmold och Darmstadt. Efter att
tidigare ha sökt anknytning till
äldre musikepoker har F. sedan omkr.
1945 skrivit i en internationellt
betonad stil, bl. a. under användande
av tolvtonstekniken. Till dessa verk
hör en symfoni,
instrumentalkonserter, kammarmusik samt
sångcykeln Shakespeare-songs (1946).
Fort Peck, jorddamm i Missouri, 185
km v. om sammanflödet med
Yel-lowstonefloden, Montana, USA. Höjd
75 m, längd 2 800 m. Har anlagts
framför allt för att underlätta
sjöfarten nedanför Sioux City.
Fortplantning skiljer sig från tillväxt
genom att ny individ bildas. F.
sker genom delning eller
avsnör-ning, könlös eller vegetativ F.,
eller efter befruktning, könlig eller
sexuell F. I förra fallet liknar den
nya individen modern, i senare
fallet ärvas egenskaper från två
föräldrar. Individer, tillkomna på
könlig väg, sägas tillhöra en ny
generation, 1101, 1103 B.
Fortsättningsskola,
undervisningsanstalt, där elever, som genomgått
folkskola obligatoriskt erhålla
kostnadsfri undervisning, omfattande 360
—540 timmar. F. är antingen
allmän, med ämnena
medborgarkun-skap, modersmål och naturkunskap,
eller yrkesbestämd, med teoretisk
och praktisk arbetskunskap,
med-borgarkunskap och modersmål. Jfr
Folkskola, 3074.
Fortu’na, i romersk mytologi
slumpens och lyckans gudinna.
Fortuna’tus, lat., den lycklige, namn
på en sagofigur och en mycket
spridd folkbok, vars original skrevs
på tyska omkring år 1450. Det är
en skälmroman i populär stil med
resor och spännande äventyr.
Fort Wayne [oäj’n], stad i n.ö.
Indiana, USA, vid Maumee river.
133 607 inv. 1950. Stora
maskinverkstäder.
Fort Worth [oö’j>], stad i n. Texas,
USA, n. om Austin. 278 778 inv.
1950. Centrum för v. Texas’
oljeproduktion.
Fcr’um, pluralis for’a, lat., öppen
plats eller torg i det romerska
rikets städer, speciellt den centrala
plats kring vilken de offentliga
byggnaderna placerades och där
folkförsamlingar höllos. — Inom
juridiken: benämning på domstol, som
är behörig att upptaga ett mål, s. k.
rätt forum. Såsom huvudregel i
svensk rätt gäller enligt
rättegångsbalken, att tvistemål upptagas av
rätten i den ort, där svaranden har
sitt hemvist (for’um domiciTii) och
brottmål av rätten i den ort, där
den brottsliga handlingen företogs
(for’um delic’ti)
Fo’rum, frisinnad tidskrift som utkom
1914—23. Redaktör var först T.
Se-gerstedt, från 1917 A. Blanck.
Fo’rum AB, bokförlag, grundades 1943
i Stockholm, dotterbolag till Albert
Bonniers förlag.
Forum romanum (lat. forum, torg),
torget i det gamla Rom, utgörande
stadens arkitektoniska och politiska
centrum. Jfr Forum, 227 B, 2850,
2851 B, 2853 B.
Forward [få’oad], eng., framåt,
spelare i anfallskedjan i fot- och
handboll m. fl. spel.
Forwardskedja, benämning på de
spelare, som främst sköta anfallen
i olika bollspel.
For’za, ital., styrka. — Con tutta f.,
med all kraft. — Forzando eller
forzato (fz), även sforzando eller
sforzato (sfz), kraftig betoning av
ett ackord eller en ton.
Fosca’ri, Francesco (1372—1457), doge
i Venedig 1423, utvidgade Venedigs
herravälde i Norditalien, men
störtades av motståndare. Hans och
hans sons död har behandlats av
Byron i The two Foscari.
Fcscolo [fås’kålå], Ugo (1778—1827),
italiensk skald; kämpade för
Ita
liens frihet och enande; inleder
med romanen Ul’time let’tere di
Jaco’po Or’tis (1802), som har
Goe-thes Werther till förebild,
romantiken i Italiens litteratur, medan
han i diktsamlingen I sepol’cri
(1807) företräder nyantiken.
Fosfa’t, fosforsyrans salter och estrar,
2934.
Fosfata’ser, en grupp för
ämnesomsättningen betydelsefulla enzymer,
som förmå avspjälka fosforsyra ur
bl. a. glykosfosforsyraestrar, vilka
utgöra mellanprodukter vid
förbränningen av glykos i musklerna.
Fosfa’tgödselmedel användas för att
öka halten av fosfor i odlad jord.
Utgöras vanligen av superfosfat,
thomasfosfat och benmjöl. Värdet
av ett F. beror på halten av i
am-moniumcitrat eller citronsyra löslig
fosforsyra.
Fosfati’der, fettliknande fosforhaltiga
organiska ämnen, som förekomma i
växt- och djurriket, särskilt i
ägggula, hjärn- och nervsubstans, 2323.
Fosfi’der, fosforns metallföreningar.
Fosfi’n. Fosforväte, som uppstår
genom direkt förening mellan fosfor
och väte eller genom inverkan av
vatten på fosfider. Färglös, giftig
gas med rutten lukt.
Fos’for (grek. fosfor’os,
Ijusbringan-de), vaxliknande grundämne.
Kemiskt tecken P, atomvikt 30,98,
atomnr 15, täthet 1,83.
Lättantänd-lig och självlysande. Allotropiska
former röd och svart fosfor. — Med
syre bildar F. fyra olika oxider, av
vilka den viktigaste är
fosforpen-taoxiden, vilken är starkt
vattenupptagande. Härvid bildas
ortofos-forsyra, som vid upphettning till
210° C under vattenutträde övergår
i pyrofosforsyra, vilken i sin tur
vid vitglödgning övergår till
meta-fosforsyra. Salterna av respektive
syror benämnas orto-, pyro- och
metafosfat, 207.
Fosforbrons, vanligen detsamma som
tennbrons, dvs. en legering av
koppar och tenn. Denna legering är
valsbar om tennhalten ej
överstiger 10 %. Namnet F. kommer av
att man vid legerandet av koppar
och tenn ofta tillsätter intill 0,4 %
fosfor för att förbättra
gjutegen-skaperna och öka hållfastheten.
Fosforesce’ns, ett ljusfenomen, som
yttrar sig så att ett ämne, som
blivit bestrålat med ljus, under
någon tid avger ljus (med längre
våglängd). Användes bl. a. som
lysfärger på urtavlor m. m. — Ett
vanligt ämne är härvid
kalcium-sulfid med aktiverande tillsats av
en tung metallförening, t. ex. ett
volframat, 1111.
FosTorförgiftning, numera sällsynt,
vanlig förr, då tändstickor med gul
fosfor voro i bruk. I fabriker, där
fosfor ingår i arbetsmaterialet, kan
fosforångor orsaka kronisk
förgiftning, som kan leda till benröta i
käkbenen, s. k. fosfornekros.
Fosforis’ter, benämning på
representanterna för den nyromantiska
skolan i Sverige, Atterbom och hans
vänner, efter deras förnämsta organ,
tidskriften Phosphoros [få’sfårås],
224, 2858, 3333.
Fosfori’t, kalciumfosfat, mineral.
Användes till framställning av
fosfatgödselmedel.
Fos’forkoppar, se Fosforbrons.
FosToros, i grekisk mytologi
morgonstjärnan, son till Eos och Astraios
eller Kefalos. Se också Phosphoros.
Fos’forstickor, tändstickor, vilkas
tändsats innehåller gul fosfor.
Upp-funnos i början av 1800-talet.
Sedan säkerhetständstickan utvecklats
till en kommersiellt känd artikel
4208
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
